Så var det torsdag kväll o jag har bara morgondagen kvar av min första vecka som SLUstudent. Det började i måndags o när jag kom hem var jag i upplösningstillstånd, det kändes HELT åt jävla helvete mer eller mindre. Lärarna kändes som militanta rabiata fältbiologer och vid första anblick kändes inte heller klassen så rolig. Men jag insåg såklart att man inte kan bestämma sig efter bara en dag utan bet ihop hela måndag kväll (funderade dock på akuten då ångestnivån var sjukt hög) och gav mig iväg igen på tisdagen. Kändes lite bättre efter tisdagen och har fortsatt göra det, tack o lov. Idag var en lite sämre dag igen då lärarna idag kändes som att dom var med i någon skum sekt där allt är så fantastiskt och underbart (eller ja, allt dom gör då) och bara sååååååå vackert. Sen inser man även att det kommer bli en del frustration då vi en gång i veckan ska träffas i grupper o jobba med PBLfall och alla tänker ju inte fullt så klart som andra, tyvärr. ;)

Igår var jag för första gången med på insparksaktiviteter, först lite brännboll som jag dock inte var med på utan satt med två klasskamrater o snackade o pekade ut folk i klassen vi hade koll på. Sen hem till två klasskamrater som bor i Fame Factorys gamla elevhem- ascoolt ju! :D Sen tillbaka till skolan för karaokekväll på smedjan. Lite trist att vara nykter men orkade inte bo över heller. Kändes väl lite trist att man inte vart med på dom andra aktiviteterna och inte heller var med på grisfesten ikväll, men samtidigt så vill jag inte vara med. haha. schizofrent! :D man hade ju gärna vart med på gemenskapen, men å andra sidan hade ju det inte vart skoj om man hamnat i ett kasst lag, och min klass lär jag ju känna nästa vecka, och dom andra som är intressanta kan man nog hitta ändå!

nästa vecka är vi ju på nordens ark hela veckan, blir nog skoj tror jag, eller jag hoppas det iaf! Vi ska iaf äntligen få börja studera djur där, o det ser jag ju fram emot! hoppas bara att man får ihop det i grupperna så att man får studera något skoj! :P

Är iaf väldigt trött i både kropp o knopp men fortsätter hoppas att allt ska kännas bättre så att jag kan göra något av mitt liv! det hade liksom behövts.