oroligt läge

helgen blev ett rent antiklimax, eller kanske snarare fiasko??

började med fredagen. skulle hoppa Fia! var sjukt nervös såklart. hade inte hunnit rida fia i veckan som tänkt, så det var ju bara att försöka känna att man klarade av henne på framridningen. och tänk att det kändes riktigt bra! hon är så härlig den fina hästen! så skulle vi börja hoppa och vi börjar med att hon hoppar av för stort. så skulle jag få henne att inte ta av så stort varpå vi hamnar i samma läge som när jag åkte av lasse, dvs jag tror hon ska hoppa o hamnar före henne i språnget eftersom hon faktiskt la till ett extra.. men hon är ju inte lasse så hon skulle ju inte få för sig att stanna så vi kom ju över utan några problem alls. förutom att min själ fick sig en chock o tårarna bara exploderade. :P

nåja. gör om gör rätt! med tårarna flödandes red vi an igen och jippie vi lyckades. :P hoppade sen serie, minns inte ens hur den första såg ut. bara att det var trav in och 4 språng mellan de två sista.. :P gick fina fisken iaf! :) så över till en annan serie där jag vet att det var cavalettistuds in och 4 språng igen på sista... gick fina fisken det med o då la jag ner! inspirerad från skidveckan skippade jag sista åket så att jag avslutade med att vilja hoppa mera! woohoo! :) och en sån fantastisk häst hon är! tog sååå bra hand om rädda mig! :)

lördagen sen skulle jag rida lasse. tänkte sjukt positivt om hur jag skulle kunna få ihop honom tillräckligt för att kunna tävla på söndagen. börjar helt ok. lite stel åt höger men ingen fara. men som vanligt. efter framridningen var det blaj. så jag galopperade lite. men fortfarande blaj. lena blev klar med sin privatlektion o hjälpte mig istället. men nej. vi fick loss det några steg här o där men mest hoppade han runt som han gjorde innan jul o ville bara galoppera. inte ens skritta kunde vi göra tillslut.. hon filmade en del sen för att kunna visa vet och jämföra själva också. o där satt jag o grät på hästryggen igen.. det kändes bara så fruktansvärt vidrigt hemskt och självförtroende kördes ÄNNU längre ner i botten. Lena försökte peppa med att jag gjorde allt rätt o att hon såg hur svårt det var... med vad hjälpte det? Vi gav upp utan att ha fått några direkta resultat och då tokgrät jag. Lena lovade att jag absolut inte gör något fel (eller ok att jag har mina fel o brister, men de är inte tillräckliga för att förstöra så) och att hon är 100% ärlig när hon säger att jag många gånger rider honom bättre än vad hon gör. blev väl dock inte på så hemskt mycket bättre humör och ringde gråtandes till Lina för att säga att jag inte kunde tävla dagen efter o ordnande med transporter osv.. nu blev det så att inte ens Lina kunde tävla, hon blev såklart magsjuk på natten.. så var det med den tävlingshelgen....

hade ju sagt att jag skulle tävla fia om lasse inte gick bra, men när jag väl ridit honom på lördagen var jag så sjukt nerslagen att det gick inte ens att fundera över... nåja...

tog fodringen på söndagen ändå eftersom lina var sjukt o valde att rida lasse då istället för kvällen. och jo, vi fortsatte rida eftersom han betedde sig PRECIS likadant innan jul, o då blev ju ordern att han absolut inte fick vila. började dock dagen med en lång o härlig skrittur i det fantastiska vädret med en av privattjejerna. lasse var på strålande humör o verkade njuuuuuta av solen o alla intryck! skötte sig HELT exemplariskt också! gick in i ridhuset sen för att känna igenom honom. trav i lättridning kändes faktiskt helt ok. sen galopperade jag bara för att känna att vi faktiskt kan något han o jag. o jag kunde avsluta med en mycket bättre känsla.. han skulle ju dessutom på återbehandling av ryggen på måndagen!

blev såpass ridsugen att jag ville vara med på kvällens lektion ändå och fick lov att rida Fia då. och oj vad kul det var! hennes problem är att hon lägger sig på bogarna, krullar ihop sig och tuffar på som ett tåg. hon är STOR och hon blir STARK! det är ju bekvämt för henne för hon slipper ha någon styrka i bakkärran där.. Så det var fokus på att resa upp henne, se nackstycket och få henne att balansera sig själv där. lyckades faktiskt riktigt bra med det i trav på framridningen, och sen jobbade vi bara med galopp och då fick jag till det väldans bra! hon är en så otroligt härlig häst! man får såååå mycket positiv energi från henne! :) så dagen o helgen avslutades med att jag var så himla nöjd! och så himla peppad inför att fortsätta kämpa med Lars!

men tji fick jag...

igårkväll fick jag sms om att lasse var halt och pga akutfall o annat hade dom inte hunnit utreda klart så han blev kvar på klinik... dom hann inte klart idag heller, men han var iaf nästan ohalt idag men otroligt stel i ryggen. blev kvar även inatt så gör dom klart imorn. jag är SJUKT orolig! det är så jävla jobbigt att inte veta och lena verkar allt annat än positiv. :( men jag hoppas att hon bara inte vågar vara det, så att hon hellre blir positivt överraskad... men ja.. :(

håll tummarna för min knaselars! :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback