Är egentligen jättetrött efter en vecka med alldeles för lite sömn, och ännu mindre sömn inatt efterföljt av en heldag på San Diego Zoo... Men jag har ingen lust alls att sova. Ni vet den där känslan när man verkligen bara inte vill gå o lägga sig, men man vet egentligen inte varför...

Det är blandade känslor om zoot. Tänkte skriva mer om det när jag orkat fixa med lite bilder.

Å ena sidan blev jag SJUKT besviken på något som ska vara en av världens främsta djurparker. Jag tror att något världsrekord måste satts i hur mycket onormala, stressade och stereotypa beteenden som kan visas upp i en och samma djurpark. Det var på sina håll ren menageriekänsla över hur djuren hölls och visades upp och dessutom var det rejält många arter som inte var hotade alls.

Å andra sidan fanns det djur med otroligt genomtänkta och välanpassade hägn, konstruerade efter konstens alla regler och som man verkligen blev GLAD av att se.

Nåja. Min tanke med att önska mig resan i födelsedagspresent var ju för att jag ville se parken igen för att kolla läget. Och det gjorde vi ju, jag hade bara inte förberett mig på att det som var illa skulle vara fullt så illa.