De sista dressyrpassen

Jaha. Då var de sista passen på älskade älskade Piri ridna. Tyvärr blev det ingen sista träning eftersom Lena var sjuk i fredags och inte jobbade igår. Så jag fick bestämma mig för att rida lika bra utan henne som jag gör med. ;) Hade ordnat fotografering så det var bara att göra. ;)

Jag tränade egentligen inte på något speciellt någon av dagarna, så jag har egentligen inte så mycket att skriva om något av passen. Jag jobbade bara på med det vi jobbat med helt enkelt. I galoppen så fram för skänkeln, fram med näsan, vilket dock är svårt att känna och utan någon på backen är det lite klurigt. Men när han är fram för skänkeln så sen många variationer, fram och ta tillbaka, för mindre och mindre hjälper och mindre variationer också. I fredags fungerade det bra men det var lite svårt eftersom det stod hinder överallt, man hade inte dödsmycket plats att röra sig på men det gick ändå. I vänstern lyckades jag sedan samla ihop honom väldigt bra och som den söta ambitiösa häst han är började han försöka göra vändingar, som vi tränat på veckan innan. Så arbetsvillig han är!!! I högern fick jag inte ihop honom fullt lika bra men ändå helt ok och bättre än vad vi kunde förr på egen hand.

Efter passet sa Åsa att både hon och Anna tyckt att han var jättefin, när jag då tackade men sa att han var ju lite lång i högergaloppen suckade hon högt och tyckte att jag nog höjt mina krav lite, för han hade varit superfin. Haha. :P

Igår var galoppjobbet ännu bättre, och även om det var mycket folk att sicksacka mellan så var det iaf inga hinder, så då passade jag på att köra några galoppserpentiner. Kändes riktigt stadigt och bra, blir så mycket enklare när man börjar få koll på samlingen. :) Dessutom så var jag noga redan från början att jag kunde få ner formen på honom om jag ville, och då framförallt i galoppen att han kunde vara lång o låg med bibehållen balans så att vi itne bara for iväg snabbare och snabbare. Sen kollade jag hela tiden av under resten av passet att jag kunde få fram och ner nacken på honom så att jag hela tiden faktiskt hade en ärlig form. Känslan på honom är dessutom att han är lägre i formen än han faktiskt är, så ja..

Det var ett superbra pass att få avsluta med, och Piri verkade nöjd också. När jag skulle trava av honom sträckte han verkligen ut också, något som kan vara riktigt svårt att få honom att göra. Heja Piri! :)

Bilder blev det som sagt också.


Först 3 bilder från fredagen

 

Varför kunde jag inte tittat upp på denna?

 

 

Också resten från lördagen

 

 

 

 


Inte lätt att vara skarp när det går fort... ;)

 

 

Och så gick vi ut i det gröna för några poserkort också... Tyvärr så mycket knott o skit så han vägrade stå still... Och sen kom regnet... :)

 

 

Världens bästa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback