Dag 11 – Mina syskon

Tanken var ju aldrig direkt att jag BARA skulle ha list-inlägg i 30 dagars tid nu, men jag har helt enkelt inte varit hemma på ett par dagar och haft "fullt upp" med annat (läs: främst spelat mario wii). :D Det blir nog lite ändring på det igen nu dock... Dags att sluta fly verkligheten tror jag... :P


Jag har ett syskon, en bror som är två år äldre än mig och som bor här i Cali med sin fru. Jag tror att jag och min bror har en ganska normal syskonrelation, vi har roligt ihop, hittar på dumheter ihop och bråkar som fan då och då. :D Överlag är vi dock rätt så bra vänner tror jag nog.

Jag fick ofta höra att jag var min brors syster, det var så jag blev presenterad för folk, eftersom många visste vem han var. Dels pga ett udda namn han skaffade sig, men också för att hela han var lite udda... ;) Och våran delvis gemensamma bekantskapskrets var stor och spridd över Sverige. Jag vet att jag en gång (jag var över 20 år men vet inte exakt hur gammal) så var det någon som sa tvärt om, att han var min bror, inte att jag var hans syster. Det kändes lite som en seger måste jag säga. ;) Synd att jag inte minns vem det var som sa så... Men den personen tyckte iaf att det stämde bättre så, att han var min bror... Gött! ;)

Man brukar ju mena att det yngre syskonet får rida på det äldre syskonets våg, att den äldre får ta alla fighter med föräldrarna så att vägen redan är banad när det är dags för de yngre syskonen. Så var det säkert i många fall för oss också, men i ett var det precis tvärt om. Jag hade som snart 17åring precis lyckats övertala våra föräldrar att de skulle låta mig pierca tungan som födelsedagspresent. Så fort de lovat det och sagt att det var OK gick han och piercade sin, för då kunde de inte bli sura... Vafan!!! :P Det hela ledde dock till att mamma o pappa faktiskt tom betalade min piercing, så han är helt klart förlåten, brodern...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback