Jag hann med 3 ridpass innan det var dags för sommaruppehåll här. De första två på min bästaste lilla Piri och det sista på Peppe eftersom Piri behövde gå med sina ordinarie ryttare den dagen.

Det började lite knackigt med finaste Piri, det är inte alltid helt lätt att hitta hans knappar men allteftersom kom jag ihåg var de satt och de blev bättre och bättre. Han hade tävlat dagen innan och tävlingsdagen hade varit LÅNG så han var lite trött varpå vi tog ett ganska lugnt pass med mest att jobba igenom honom så han blev mjuk och avspänd. Underbart roligt var det dock att sitta på honom igen för han är ändå bäst. :)

Andra passet blev det lite mer krav och knapparna satt lite snabbare. Vi jobbade lite med galoppen, att få loss honom helt och hitta en bra galopp i bägge varv som gick att reglera ordentligt. Sen gick vi över till att flytta honom lite i bogen in/tagen bakdel och gå mer mot skolorna, i trav främst. Skitskoj och han blev så himla fin på slutet och när vi travade av så lossnade äntligen även det sista och hans öron som inte så ofta fladdrar började fladdra. ;)

Sista passet som alltså fick bli på Peppe var skoj det med. Fast Peppe ÄR nog ingen häst för mig. Jag fastnade inte för honom första gången jag provade och jag fastnade inte riktigt nu heller, trots att passet gick väldigt bra och Lena var väldigt väldigt nöjd. Det måste ju klicka också, och det gör det inte med honom. ;) Där är det mycket lösgörande jobb, att få honom att ta i med bak i en lugn takt och kanske framförallt att sträcka ut nacken och vilja ta stöd längre fram. När han väl var loss i bägge sidor i alla gångarter gick vi över till att jobba med rakriktning och att försöka få till bra galoppfattningar på rakt spår. Åt vänster fick vi till ett par riktigt bra, åt höger var det svårare men blev i alla fall bättre. Jag är tydligen tvärt om även på honom för alla andra har visst lättare åt höger. :P

När vi jobbat klart med det tog vi trav igen och försökte verkligen få honom att länga ut överlinjen och trampa på ordentligt där bak samtidigt som han är kvar på yttertygeln. Och några sekvenser fick vi verkligen till det och han kändes riktigt härlig. Men nä, inte min häst ändå. Vilket är synd, för han är en riktigt fin häst!

Träningsvärk har jag fått... Mina stövlar lämnade jag ju kvar i USA och instabiliteten som blir i shortchaps märktes kan jag säga... ;)