När man hänger med djur mest hela tiden så får man vara med om en o annan ljuvlighet. Som tex en liten griskulting som bökar o bökar i sanden för att sedan tycka att det blivit bra nog och då lägger sig till rätta i den nybökade sanden o toksomnar i solen.

Eller varför inte en alldeles pytteliten alpackabebis?

Fast bäst av allt är nog att få höra gibbonernas sång. Helt otroligt vad vackert det är!