Kent hade en tävling där man kunde vinna en resa till deras releasefest i NYC. Jag var såklart med i tävlingen och tyckte att jag motiverade så bra med att jag såg dem första gången på Lollipop (en av frågorna handlade om Lollipop) och blablabla. Sen ser jag att en annan jävla nisse som motiverat nästan samma vunnit. WTF!!!!!!!!!!!!!!

Kom iaf ihåg att kolla Skavlan igår så att jag fick se dem där, sjuuuuuukt bra låt! :)

I måndags ringde klockan tiiiiidigt då bussen till Skåne gick 07:30. Tog mig såklart ett dubbelsäte för att på bästa sätt kunna få någon till timmes sömn. Men det är som Agneta eller nån sa, det känns sååå naturligt att sitta på en buss med våran klass för vi gör det så ofta! Vi får en härligt glad stämning och livet känns rätt gött! ;)

Första anhalt var KC Ranch på Revingehed. Ni vet dem som det stått om en hel del i media då de hade alla sina kor i ranchdrift utan ligghallar. Eftersom det är lag på ligghall tyckte man såklart att även de behövde ha det, de fick dock tillslut dispens. Dispensen har gått ut men man har löst det på ett annat sätt tills vidare så än kräver man inte att de behöver bygga något iaf. GIGANTISKT ställe, 2000 hektar eller vad det var, helt sjukt stort! Vi pratade lite och åkte sen runt o kikade på lite kor och uppsamlingsplatsen mm. Det är ju även ett militärt övningsområde, där de kör pansarvagn. Det kändes ganska så surrealistiskt att stå o titta på en kalv som diade sin mor medans en pansarvagn körde förbi någon meter bort.... Har film på det och en hel del bilder men vi är ombedda av kursledare att inte lägga ut något på hemsidor eller bloggar så jag får väl låta bli! Jag såg inga lidande kossor eller kalvar, tvärt om såg de faktiskt rätt så välmående ut. Samtidigt tror jag inte att ligghallar skulle vara något negativt, utan kanske något som skulle ytterligare förbättra för kossorna som verkade ha det grymt bra. Men krav på det, nja, nä.



På kvällen fick vi våra stugor o rum på Falsterbo Kursgård, dock fick vi såklart inte de fina rummen de har utan de lite sunkigare stugorna, men vafan.. Man kan inte få allt? ;) In till Höllviken för middag där alla var hyffsat jättetrötta och blöta av regn. Sov sen helt ok för att vara första natten borta och orkade gå upp dagen efter utan större problem. Frukostbuffé är ju aldrig fel heller och alla var mest bara förväntansfulla över dagens besök till Ängavallen.

Ängavallen är en gård där man har grisar, kor, får, odlar lite, har gårdslakteri, gårdsbutik, restaurang, hotell, ska öppna ysteri mm... Allt är ekologiskt, men inte kravmärkt. Ägaren tröttnade på kravs låga krav, så han kallar allt för "högre krav än krav". :) Alla deras djur får foder de själva odlat och slaktas hemma på gården av personalen som sköter dem varje dag. Sedan säljs köttet i deras butik eller tillagas i restaurangen. Allt annat de säljer är också ekologiskt och de tror verkligen på djurvälfärd. Alla deras djur går såklart ute året om i lösdriftssystem. Ägaren är stadsbo från början men älskade att vara på landet och bestämde sig för att bli lantbrukare, men blev förskräckt över skillnaden i hur djuren hölls när han var barn och när han sedan blev gammal nog för att söka sig till yrket. Så han bestämde sig helt enkelt för att gå en egen väg, och resultatet efter många års SLIT ser man på Ängavallen idag.

Vi kikade mest på grisarna och slakteriet såklart. Slakteriet är litet och de har byggt allt för att djuren inte ska behöva drivas in, inte ska höra, se eller lukta dött djur och är allmänt väldigt litet och trevligt. De gör det som sagt själva också- för att djuren inte ska behöva träffa någon ny person i det skedet i livet. Ena sonen som jobbar på företaget var med och visade oss runt, han sa att det är klart att det inte är ett kul jobb själva bedövningen eller avblodningen, men att de är skyldiga djuren det. Underbara människor!

Exakt hur suggorna hade det där de grisade såg vi inte, vi höll oss utomhus för att se djuren, men har för mig att han sa att de hade egna bon i lösdrift inomhus att grisa i. Det vi såg var iaf gruppboxar med suggor och smågrisar med både inomhusdel och utomhusdel. Gott om halm var det och grisarna var SÅ härliga! Det är ju vääääldigt nyfikna djur, men på andra ställen vi varit på har grisarna alltid först blivit rädda för att sen bli försiktigt nyfikna. Här var det istället rakt fram till staketen/väggarna och titta på oss. Kunde stått där hur länge som helst och bara beundrat alla suggor med sina underbara små!

Men vi åkte vidare runt ägorna och såg hur de hade grisarna på fälten. Han använde grisarna som markbearbetare. Eftersom han är helt ekologisk så använder han inga bekämpningsmedel på det han sår, så grisarna är jätteviktiga eftersom de bökar runt jorden så bra och käkar upp precis alla rötter så inte ett litet ogräs finns kvar sen! De hade hyddor att gå in i, halm både i dem och här och där ute på fälten och mat såklart. Gigantiska fält hade de och de var sååå fina!

Fantastiskt ställe! Dessutom kastrerar de inte sina galtar utan slaktar dem helt enkelt tidigare så att de inte hinner bli könsmogna och får därför ingen galtsmak på köttet. Sen saluför de köttet som spädgris. Det var ett helt underbart studiebesök och INGEN ville åka hem! Sen skadade det ju inte att vi fått en gryyymt god kaka till förmiddagsfika och sen en riktig lyxlunch! Alltså på allvar lyx, det är en fin restaurang med priser på över 300:- och väl värt varenda krona. Summan av kardemumman är att jag mer än gärna hade bott där (t ex gifta sig med ena sonen kanske? ;) ). Har såklart ett gäng bilder härifrån också, även filmer på grisarna, men ja....

Glada och lyckliga var vi på kvällen av att få ha träffat dessa fantastiska människor som brinner så hårt för djurens välfärd. Efter vi varit o käkat på en av pizzeriorna i Höllviken blev det ett snabbt spabesök innan vi hade lite lätt flamskväll. Dock var vi trötta så det blev en tidig kväll i säng. Flyinge väntade nästa dag så det gällde att vara på topp! ;)

Vi började på Flyinge med en rundtur, sen fick vi gå runt o kika lite själva innan det blev lunch. Sen hade vi genomgång av hur de arbetar med säker hästhantering där och avslutade med Flyingemodellen av unghästträning. Hanteringen där i mitten var väl inte superupphetsande men vafan. ;) Det var otroligt härligt att få gå runt på Flyinge en hel dag och se på vackra byggnader och fina hästar. Blev dock väldigt trött på vissa frågor som kom upp där jag flera gånger skämdes så hårt att jag var tvungen att gå iväg och vända ryggen till för att inte bli förbannad. Inte för att frågorna var korkade på något sätt, men ska man framföra kritik så måste man förfan lära sig hur och när man ska göra det. Svaren blev jag imponerad över men som jag och en annan sa- vi förstår verkligen varför personer i olika djurbranscher anser att vi inte har någon verklighetsförankring och bara är ett gäng djurrättsaktivister. Synd, pinsamt och det förstörde stora delar av mitt besök, men men...

Blev iaf otroligt inspirerad av besöket och smsade Lena på kvällen och tiggde till mig mer ridning nu i helgen. Så snart måste jag sätta fart så att jag hinner i tid till min lektion på Piri idag! :)

Middagen för onsdagen blev äntligen sushi! Fanns ett sushiställe i Höllviken som vi bestämt att vi skulle äta på och äntligen blev det dags. Jag var liiiiite nervös innan för man vet aldrig men OJ OJ OJ vad gott det var! Helt underbart mums så nu vill jag bara ha mer mer mer. ;) Sen blev det Aliasspelande där jag och Agneta började lite vacklande men sen tog hem storsegern som vanligt. Vi är bäst! ;)

Torsdagen var våran sista dag i Skåneland och den bjöd på viltrehabilitering. Först lite föreläsning/information på kursgården och sen åkte vi ut till deras anläggning för en rundtur. Nu i helgen och nästa helg blir det dessutom viltrehabiliteringskurs för oss. Woohoo! En otrolig man som vigt sitt liv åt att rehabilitera olika vilt och det ska bli riktigt kul att gå kursen. Han verkade ha en riktigt sund inställning till det hela och det viktiga var verkligen att djuren skulle ha en chans att inom rimlig tid bli rehabiliterade, och att de skulle kunna överleva till nästa häckning/parningssäsong. De fick såklart in myyycket fåglar, men även igelkottar, sälar och annat.

Efter den starten på dagen var det bara att sätta sig i bussen o åka hemåt igen. Fick pratat lite med våran "assisterande kursledare" om att jag tackade nej till veterinär nu i höst och om man ska försöka bli det igen. Hon är veterinär men jobbar nu på skolan osv. Hon tyckte både ja och nej, att vill jag bara jobba med sånt vi pluggar i programmet så är det ett generationsskifte på gång, vi kommer ut och fler med specialkunskaper kommer så att man behöver vara veterinär för att ha någon tyngd i det man säger om djurvälfärd tror hon är på väg bort. Men att vill jag även jobba som veterinär så är det verkligen guld värt med EoD bakom mig också. Hon verkade iaf inte anse mig korkad som tackade nej. ;)

Åkte sen när vi väl var hemma igen och hämtade mina små grisar som haft det bra hos Hette i 2an. Grymt bra att man har så mycket djurmänniskor runt sig så man kan känna sig helt trygg med att lämna bort sina små! Roland var grymt söt när vi var hemma igen, hoppade ut på upptäcksfärd direkt och hoppade sedan in o ut flera gånger. Tog upp honom en sväng också o han verkade trivas med lite kel. Lite som att han var glad att se mig och glad att vara hemma igen. Jag tänker tolka det så iaf. ;)


Nu frukost!!!

I lördags var det dags för min premiärtur på Piri. Lena skulle vara med mig från start i princip men hann korta upp tyglarna och försöka lite själv, först kändes det helt ok, och sen blev det mer panikartat. :D Tack o lov kom Lena och räddade situationen! ;) Fick jobba en hel del i skritt först med att han skulle ta inner skänkel och även verkligen stretcha ut innersidan i bägge varven. Fick göra några halva framdelsvändningar, ffa i höger varv för att verkligen få igenom och det blev stadigt bättre. Gick över till trav som inte alls blev så katastrofdålig som jag förväntat mig utan jag hittade faktiskt knapparna någorlunda. Gick över till galopp efter inte alltför långt nötande i traven eftersom han är lättare i galoppen. Och ojojoj vad det lossnade! :D

Fick först hålla mig på volten och se till att han tog skänkeln ordentligt o verkligen svarade framåt, sen att växla mellan att be om mer och sen låta honom hitta tillbaka. Samtidigt som jag hela tiden fick vara noga med att nacken inte kröp upp på honom och att han inte släppte bettet. Fick sen samla ihop honom mer och ge mig ut på fyrkanten varvat med mindre volter och jag bara NJÖÖÖT!!!! Vilken häst!!! Gjorde bågen vi gjort tidigare helger längs långsidan vilket blev bra, fick ihop galoppen mer o mer och mitt leende blev större o större. Så säger Lena att jag ska göra 3 serpentiner i galoppen och det gick det med. Fick koncentrera mig själv bara och inte glömma att balancera honom och rida igenom allt trots att jag blir lite spänd när jag ska rida förvänd. Efter några försök fick vi dock till det och Piri fick pusta en stund. Så fort jag saktat av säger Lena "ja nä det är väl inget snack om saken!" och menade alltså att det får bli Piri och inte Dijon. Och ojojoj vad jag höll med! :)

Började sedan i trav med att få honom avspänd igen innan vi tog vänstergaloppen. Mycket svårare där eftersom jag skjuter ut en på yttersidan men vi fick ihop det tillslut där med och fick tillslut till serpentiner där också. Ahhh så härligt det var! Sen trav men krav på avspändhet igen och då fick jag även prova att sitta några steg här o där på honom för att börja känna in mig lite. Han blir gärna spänd så fort folk sätter sig på honom och nu ska han få lite mer protein för att få chans att bygga upp lite mer ryggmuskler. Alltså ska han inte heller sittas på så mycket nu ett tag framöver. Helt ok med mig dock. :P Men det gick ändå bra det lilla jag satt och han blev inte spänd av det heller så. :)

Helt suveränt underbart att få rida sådana pass! Han kändes heller inte för liten, i minsta laget ja, men inte FÖR liten! Svävade på små moln efteråt o Lena var riktigt riktigt nöjd också. Var tvungen att ringa Lina o berätta, även hon blev lite sprudlande glad! ;)


Idag skulle dock Piri tävla så jag skulle rida Dijon eller Farin, beroende på vem tjejen jag ska rida med nu ville ha. Dock hade jag tur, för Åsa hade ont i ryggen så jag fick rida Fia istället för Farinen. Gött mos! :) Jag fick kämpa lite först för Fia ville inte lyssna på yttertygeln, men efter lite envishet tyckte hon väl att jag var värdig trots allt och hon blev ruskigt fin.

Efter framridning fick jag kämpa på rejält med traven, dels bara att sitta vilket var omöjligt först men sen hittade jag mig bra och lyckades tom hålla still skänklarna bra mycket bättre än normalt! Hittade flytet och kunde både engagera och sitta ordentligt o ja, allt stämde helt enkelt! Hon var reglerbar och lyssnade på allt. Försökte göra några ökningar som enligt Lena blev helt ok, men jag satt mest som en gummiboll o skumpade pinsamt mycket... Det är VÄLDIGT mycket häst att studsa runt på i ökningar! :D Galoppen blev riktigt reglerbar den med och jag avslutade när det sa tjoff och hon sen gick som smör. Lena tyckte att det var vårt bästa pass hittills vilket var riktigt roligt. Trötta var vi dock bägge två efteråt. Det är inte konstigt att jag hade grym kondis och gick ner i vikt i våras. ;) Man glömmer så fort hur jobbigt det är att rida henne, för samtidigt är det så fantastiskt roligt! :D

GRYMT bra ridhelg helt enkelt! :)
Nu ska jag sova, eller först måste jag packa klart o klockan är redan alldeles för mycket... Hoppsan! Klassen ska till Skåne imorn på underbara studiebesök och boende på Falsterbo Kursgård. Ska bli såååå gött men bussen går 7:30- mindre gött! :P

28årskris i all ära, men min födelsedag var grym! Bra vänner is the shit! :)

Blev en helkväll på Kings Head, vi började säga ganska tidigt att vi skulle vidare, men sen blev klockan mer o mer och till slut kände vi att hem är en bättre idé för där kan man sova. ;) Hade bokat min vanliga sovplats och det är såååå sköööönt att inte behöva åka dåg med en massa drägg!

Roligt borde man ha oftare! :)

Man ska inte blogga när man är sketfull och definitivt borde sovit redan. Man blir så hemskt dramatisk då! :D

Igår var det obligatorisk dag, från klockan 8:30. Huga!!! Det blev verkligen en blöt kväll i onsdags och även om jag inte blev kvar alldeles för sent så gick jag ju självklart inte hem då jag skulle heller... Men upp kom jag, så länge jag inte gjorde några hastigare rörelser överlevde jag också så... ;)

Höll dock på att dö sen när första människan vi skulle lyssna på berättade så otroligt viktig information som att inom hennes yrke börjar man minsann 9 på morgonen!!!!!!!!! Eh? Intressant? Nej?

Dagen överlevdes iaf och jag lyckades vara lite produktiv på kvällnignen också med att läsa på inför mitt brevskrivande idag. Det hela tog lite längre tid än tänkt det med, en källa jag räknade med att använda var ju inte alls vetenskaplig men tillslut lossnade det o jag hittade två! :D

Brevet blev sen alldeles för fel! Källorna var ju tyvärr inte på de saker jag egentligen ville trycka på, men med 500 ord som maxgräns kan inga underverk göras... Var ändå rätt så nöjd när jag skickade in det och hoppas på att Janne håller med mig om det. Lite panik återkom till mig nu när jag insåg att jag tappat bort en av källorna som var ovetenskaplig men otroligt intressant. Attans!

Jag har iaf fått inse att det blir inga fler besök på Sea World. Hur vackra och fantastiska späckhuggare, delfiner och vitvalar än må vara så är det verkligen helt förskräckligt hur de hålls. Det visste jag visserligen efteråt, men innan man faktiskt läste på i ämnet kunde man ju låtsas om att det kanske inte alls var så illa som man trodde. Men jo det är det. Eller nej, det är värre! Att en stor mängd djur dessutom viltfångas är bara än mer fruktansvärt.


Nåja. Annars är dagen ganska bra, det är kul att vara produktiv och få saker gjorda! Läsa och skriva is the shit ändå, speciellt när man får vara lite kreativ och inte bara korrekt. Ryggen gör lite småont men vad gör det? Grisarna ska iväg på sin semester nu ikväll, men de snälla personerna som ska passa dem åt mig är iväg på upptåg så jag får vänta på att de kommer hem. Klassen ska till Skaune på måndag morgon och eftersom jag kommer hit så sent på söndag tyckte vi det var bäst att de fick flytta dit redan ikväll. En hel vecka utan grisar blir det alltså! :O Fast lite skönt med för då kan jag göra som jag vill i helgen utan att behöva tänka på att grisarna behöver hö... Vilket är käckt när man ska fira födelsedag! :D

Fick dessutom ett kort och ack så simpelt sms idag som ändå lyckades förgylla tillvaron! :)

hur gör man för att orka med? när man har vänner som verkligen vill att man ska finnas där för dem men som inte gör ett enda rätt val? när man själv inser att man trivs så sjukt bra med att vara den de går till, men samtidigt gråter över valen de gör här i livet?

jag orkar inte mer men vet inte hur jag ska tala om det. för samtidigt går jag sönder om jag inte längre får ha personen i mitt liv. så vad gör man?

Nu har jag massa häst att uppdatera, tänk så skoj! ;)

Förra helgen var det ju, som jag skrivit om, Mejram på fredagen. På lördag blev det sedan Farin (få ryttare så för att alla skulle gå ett pass fick det bli så) och så frågade Åsa om jag kunde ta Fia åt henne också, vilket jag såklart ville! :) Började med Farin och måste säga att bedrövligare pass var det längesen jag red. Jag kände att nybörjargruppen kanske var rätt väg att gå ändå för så illa som jag red har jag inte gjort på länge... Men jag skyller allt på att jag inte är van vid breda hästar längre så jag fick rejält ont i ljumskarna och kunde inte hålla om alls med skänklarna. Vi kunde inte ens galoppera normalt, något som brukar vara ganska lätt på honom......... Nåja, den allra sista traven blev trevlig. :P

Tack o lov att jag sen hade Fia att rida så jag slapp åka med med den värdelösa känslan! :D Först o främst var det bara kul att få umgås med henne igen och komma upp i sadeln på henne igen. Underbart! Hon är sååå himla härligt positiv så det finns inte. Men ojojoj vad man tappar ridningen fort. Hittade väl lättridningen någorlunda fort men när jag sen skulle prova att sitta ner så gav jag skrattandes upp och tänkte "hur i helvete har jag kunnat rida LA på den här hästen?" :D Latjade mest runt en stund o trivdes med att rida en lydig, välriden och trevlig häst som inte fånade sig och som gjorde det man bad om. Försökte tänka på sitsen i galoppen med, höhö...

Söndagen bjöd som vanligt på lektion och återigen på Mejram. Frida från min klass skulle med o kika så jag hoppades att Mejram skulle visa sig från sin finare sida, även om jag förvarnade om hur koko hon kan vara. ;) Jag fick inte min önskan uppfylld utan hon var lite lätt hysterisk och ville inte alls jobba utan var mycket som hon vart på fredagen. Då blev tanken istället "nåja, Frida ser iaf att det är en svår häst..." Det blev dock sakta men säkert bättre. Vi jobbade mycket i galopp med att göra en båge längs långsidan, vilket inte är så lätt på lilla fröken knäppgök, men hon var såååå duktig och jobbade bra i den lilla försiktiga bågen vi gjorde. Och efter det svåra jobbet så smälte hon som smör och blev återigen heeeeeelt underbar att rida! Fridas kommentar var att det var som två olika hästar i början av passet och slutet.. :P


Den här helgen var det också 3 dagars ridning, woohoo! I torsdags kom ett sms från Lena som undrade om jag ville prova den nya hästen istället, en suuuupertrevlig valack, så det tackade jag ja till. 6åring som precis kommit från Holland där han gått 110 hoppning, fux såklart, jag har återigen hamnat i fuxträsket! ;) Himla trevlig häst i boxen men sen fick jag lite uppsittningsproblem då han vägrade stå still nära pallen. :P Åsa kom dock till undsättning och jag fick börja rida. Först var han lite ofokuserad och svår att få kontakt med, men det släppte allteftersom och blev bara trevligare o trevligare o trevligare. Hindrena stod lite dumt så vi fick svårt att få plats men ojojoj vilken häst! Supermjuk och galoppen var uuuunderbar! Han hoppade till när Tamaring kom galopperandes men lyssnade när man sa åt honom och blev inte spänd av det så... All good! Fick sen höra om konspirationen som alla startat, att redan när hästen visades för dem så tänkte de "det här är en häst för Lisa", hahaha! :D Något jag inte alls har något emot efter det roliga passet! :)

På lördagen stod återigen Mejram på menyn men det var inget roligt pass, inte ens någon bra avslutning. Hon blev seg för skänkeln och tog inte tygeltagen som hon brukar, vilket såklart fick mig att fundera över om något inte står rätt till hos min lilla tjej. :( Galoppjobbet blev dock väldigt bra och hon blev väldigt fin i framförallt högern. Alltid något men den gnagande känslan i magen finns där. Skulle ridit henne även idag på min lektion men det körde ihop sig med hästar, så hon gick med en annan tjej som brukade rida henne o som rider henne bra. Passade på att kika och det var lite samma problem som jag hade igår, pratade med Lena om det och de ska kika på henne. Kolla henne i munnen först av allt också. Hon är ju lite klurig också för hon går ju inte riktigt rent alla gånger, men är inte halt för det, så svårt o veta när hon faktiskt är halt...

Men för att hoppa tillbaka till början på idag så hade jag först morgonfodringen och skulle sen få min lektion på Dijon, den nya. Kom upp utan hållhjälp efter lite kreativitet om hur man kunde stå vid pallen. Hehe. ;) Passet började inte alls lika bra som i fredags, men han var lite mer spänd, kanske för att han var själv i ridhuset. Han hoppade till igen som han gjort på fredagen, men inte åt en annan häst utan åt en bil som kom på utsidan, men återigen lyssnade han och blev inte spänd av det. Verkar ändå vara bra psyke. Jag fick tänka på att verkligen räta upp mig själv och få upp mina händer och tillslut lossnade han riktigt fint i traven och vi gick över till galoppen som gick såååå bra! Fick en underbart härlig känsla, man kan inte tro att han bara är 6! Vi provade på lite lätt förvänd galopp för att se hur han verkar och Lena blev nöjd med vad hon såg om att det inte kommer vara några problem att komma till LA på honom relativt fort. Skänkelvikningarna vi gjorde sen var något klurigare men då var han även lite trött så vi ska väl inte dömma honom för hårt där! ;)

När jag hoppat av och skulle skritta hade en nybörjartjej kommit in med Krasse, dock lyckades hon inte ta sig upp ordentligt utan när Krasse började traska iväg hamnade hon bakom sadeln = Krasse FAR iväg och hon åker av rätt rejält i väggen. Dijon blev VÄLDIGT rädd först och jag fick verkligen hålla hårt för att inte tappa honom, men sen 2 sekunder senare stod han o snusade på min axel igen... Cool häst! :D Det gick bra för stackars tjejen o hon kom efter lite longering av Krasse upp på honom igen och red avspänt i alla gångarter, heja henne!

Så nu till rubriken- nästa vecka på lördag ska jag prova Piri för första gången. Sen ska jag bestämma mig för om jag vill rida Dijon eller Piri. Vi har ju hela tiden sagt Piri men egentligen är han lite för liten. Dijon är mer eller mindre perfa i storleken och kommer bli bättre med mer muskler också. Men Dijon ÄR bara 6 år gammal, o även om han är fin så är det ju lite mer jobb innan vi kommer till där jag egentligen vill ta vid. Piri är "färdig" och det är bara att jobba vidare. Så vad gör man? Först o främst ska jag väl prova Piri... Men ja... Beslutsångest!!!

Ett + för Piri är ju dessutom att han är så lugn o trygg, det hade vart skönt. :P Vi känner honom så väl och vet precis hur han fungerar både hemma och på tävling. Men ja.. Hmmmmmmmm......

Jag har HUR MYCKET SOM HELST att göra den här helgen, verkligen MASSOR!!!! Men jag får bara inte tummen ur. Jag har helt sjukt stora mängder plugg men lyckas inte ens börja. Vilket är lite dumt eftersom våran sista betygsgrundande självständiga inlämning ska in på fredag...

Sen har jag även ett hus att städa och tvätt att tvätta- inte lyckats med något av det. Jag borde hinna med det imorn, men jag har morgonfodringen i stallet och kommer sen åka tillbaka till Skara tidigare än normalt. Och känner jag mig själv rätt kommer jag ju inte heller åka hem direkt efter jag är klar i stallet.. Eller så kanske imorn blir första gången jag lyckas? Man kan ju alltid hoppas...

Paniken är riktigt riktigt nära, men så länge jag inte direkt tänker på det går det bra. Känns stabilt! Eller inte...

Ännu en box har blivit tom och ett hål har lämnats efter hästen som stod där. Corint var en riktig olyckskorp som alltid lyckades skada sig. Han var oftast en charmig häst som de flesta tyckte om, lite rädd för läktarkortsidan men så fort han var igenom så var det inga problem. Jag minns när jag red honom ett pass innan han skulle gå lektion igen efter en kortare hältvila. Han blev riktigt riktigt fin och det var ett roligt pass. Jag kommer nog komma ihåg det länge för Anna berömde mig för hur fin han blev. Han var även den första häst jag "hoppade" efter att jag åkte av Lasse o stukade bäckenet. Hindrena var dock nästan bommar på marken men ändå!

Sen blev det dock lite slitningar emellan oss när han var riktigt riktigt jobbig under en igångsättning. Det gick knappt att leda honom ens och jag var inte glad över att behöva sitta upp på honom. Egentligen var han bara orolig, fy vad jobbigt det var att behöva känna hans spänningar. Men även det slutade bättre när han till slut lugnade sig, minns det skrittpasset när han började frusta helt hysteriskt mycket och länge. Det var en otroligt härlig känsla!

Senare funderade vi på om jag skulle rida honom när Lasse blev dålig, provade ett pass och visst blev han fin men det var inte "min grej", tyckte jag. Lena var av en annan åsikt och propagerade ganska hårt för det hela eftersom hon ansåg att jag red honom bra men jag stod fast vid helst inte, men tack vare Åsas erbjudande om Fia så löste sig ju det. Sen blev han halt igen.

Han sattes igång som alla andra efter sommaren och var frisk o fräsch. Tills han en dag inte var det. Typiskt! Hältan visade sig dock vara fång, som tyvärr inte blev bättre.

Jag tog lite längre sovmorgon än tänkt imorse. Inte mycket längre, men lite längre. Loggar sedan in på fejjan och inser att jag glömt att idag var dagen kentbiljetterna släpps! Loggar snabbt in på ticnet och funderar lite snabbt över hur jag ska göra, jag är ju nämligen i Kenya under början av turnén och hinner kanske bara gå på allra sista spelningen i Örebro... Såklart så vill jag ju hemskt gärna se dem i Lisebergshallen för där är de alltid bäst, men samtidigt vet jag inte om jag hinner hem från Kenya i tid. Nåja. Börjar med att försöka få till andra dagen i Lisebergshallen utan framgång tyvärr. Tar då två till Örebro som jag vet att jag gå på, där var det inga problem dock. Tänker sen att äh jag chansar på första dagen till Liseberg och fick mig en ståplats där med. Får väl försöka byta den mot fredagen om det visar sig att jag hinner gå på andra spelningen men inte första, eller sälja den om jag inte kan gå alls.

3 biljetter är i alla fall mina nu, ska man bara hitta en dejt till Örebro, men det löser sig nog! Fast oj vad besviken jag blir om vi inte är hemma från Kenya i tid... Det preliminära är att vi kommer hem på lördagen, så och det känns surt att missa spelningen med 2 dagar. :P Fast klart att Kenya går så sjukt före, men ändå!!!!!! :D

Åhhhhhh jag blir så jävla ARG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Många är vi som, bland annat tack vare Hayden Panettiere, förskräckts över japanernas sätt att massmörda delfiner. Men det är inte bara delfinerna som råkar illa ut utan det gäller även valar. Tack o lov att de börjat spela in på Steve Irwin och kallar det Whale Wars och visar det på Discovery. Fy jävla fan för dessa skitjapaner!

Jag får verkligen ont i min själ av folk som skiter så fullständigt i om dessa underbart vackra djur försvinner från vara hav. Jag kan förstå när folk dödar tigrar, björnar eller lejon för att de äter upp byns barn eller nåt. Men valarna lever för fan inte ens i samma medium som vi. Vi har liksom ingen som helst rätt att döda dem. Och det får man ju inte heller, men japsarna gör det ändå och kallar det "research". Jovisst. Vi dödar 10 valar för vi forskar om deras migration. Eh?

Whale Wars är iaf sjuuuuuukt spännande! Man har ju det vanliga med lite härligt smaskiga intriger (shit, det är ett gäng galningar instängda på en båt mitt ute i havet runt Antarktis....) men även det spännande med hur illa det kommer gå när de hittar japsen. Spännande som fan helt enkelt! I kvällens avsnitt skulle de öva på att sjösätta sina små motorbåtar i farten, det gick inte så bra kan man säga.... Sen har man en massa andra spännande fighter. Ojojoj.. Dom är mina hjältar, helt klart!

Igår fick jag rida igen det jag missade förra helgen när jag åkte med Lina till tävlingen. Lilla Mejram var så söt så söt som vanligt och det kändes som att det skulle bli ett bra ridpass! Men först så blev det lite tji fick jag! Hon var pigg pigg pigg pigg PIGG och med pigghet kommer koncentrationssvårigheter för henne. Om ni sett Vänneravsnittet när Pheobe och Rachel ska ut o springa ihop- så tänk Pheobe! Eller förresten, ni kan få se det här så alla vet vad jag menar... ;)

Försökte låta bli att bli frustrerad för det vet jag att det inte hjälper och försökte istället lösa det på sätten som brukar gå bra, tog en låååååång galopp i slutet av uppvärmningen- blev lite bättre men inte bra... Fick koncentrera mig själv på att bara rida vidare och inte bry mig om att henne typ... Sen skulle de såklart börja bygga hinder, tack o lov inga som stod i vägen så vi lyckades fokusera förbi det med lite mer galopp och äääntligen började det släppa. Högergaloppen var väldigt rolig att rida eftersom hon inte gjorde ETT ENDA skutt och de 3 sista avbrotten var faktiskt i någotsånär bibehållen form! :D :D :D Underbara lilla häst! :D

Sen tuffade hon iofs på lite snabbt, men ACK så ljuvlig hon var att rida! Skitsamma att den sista temponerdragningen inte fungerade riktigt. Hon hade kraft i steget och var i övrigt med på noterna till 100%. Jag njööööööööööööt o red runt o längde lite här, mindre volt där, lite sidvärts, en till längning osv. Jag ville verkligen inte sluta rida och råkade dra över lite på tiden och var samtidigt så SUR över att inte en jävel såg oss! :D Men så är det väl jämt?

Idag ska jag tyvärr rida Farin istället eftersom det är så få som skulle ut idag så det fanns knappt en person till varje häst... :P Men imorn blir det lilla skruttan igen. :) Och dagens bonus är att jag dessutom får rida Fia eftersom Åsa är borta hela dagen. Woohoo! :D


Sen hittade jag det här på läktaren när hopppningen var igång. En huvudlös katt! :O

Jag åkte med hjärtat i halsgropen hem till Alingsås sent igår kväll. Hjärtat var i halsgropen eftersom jag på tisdagen märkte att jag hade lite punka på ett däck, och kom sedan inte iväg i tid för att hinna kolla lufttrycket igen innan jag åkte... Men köpte två "däck på burk" och hoppades helt enkelt på det bästa. Och det gick an! Kom hem och däcket var till synes fortfarande välfyllt, ska åka och kolla sen igen.

Jag sov ovanligt gott inatt och vaknade strax efter 9 med en ovanlig känsla av utsövdhet. Jag hade INTE vaknat en miljon gånger under natten, jag hade INTE drömt en miljon konstiga superintensiva drömmar. Jag hade helt enkelt sovit! Woohoo! Det händer bara några få gånger varje år så när det gör det är det värt att fira. Känns rätt hemskt egentligen, att en hel natts ordentligt sömn ska vara så ovanligt... Så trots att jag inte ens fått 8 timmars sömn kändes det helt rätt att inte somna om igen utan gå upp och möta dagen.

Solen sken, luften verkade sådär härligt höstig. En underbar dag väntade mig kände jag! Jag skulle åka in till Alingsås och göra mina ärenden och bara njuta av hösten. På kvällen skulle jag sedan ta cykeln till tåget o åka in till Göteborg för lite AW med vännerna. Men först måste man ju vakna, spela wii, kolla allt man behöver kolla på datorn, äta något osv. Och under tiden drog alltfler moln in över Alingsås och tillslut även regnet.


Vad hände med min härliga höstdag?

I måndags fick vi hemskt tråkiga nyheter av våran käre kursledare Janne. Nästa vecka på torsdag skulle det som vi väntat på sedan vi började äntligen bli av. Vi skulle på studiebesök på Scan! Riktigt spännande men såklart lite läskigt också. Men Scans ledning fick av någon konstig anledning för sig att det kan innebära en risk att ta emot oss nu i svininfluensans tider.... Eh?

Janne är lite av våran smittskyddsguru och varken han eller någon av de andra på skolan (minst 3 veterinärer har sagt att de inte förstår beslutet alls) förstår hur de tänkte där- grisarna vi eventuellt kan komma i såpass kontakt med för att kunna smitta dem ska ju ändå slaktas- inkubationstiden är lite längre än så.

Men beslut är beslut och det finns inget att göra åt. De jobbar istället med att få iväg oss till andra slakterier, det tråkiga är att det då blir mindre slakterier som i alla fall några av dem anses vara bättre eftersom de inte har samma produktionskrav. Jag hade verkligen velat se ett riktigt stort slakteri, men men.

Vi har i alla fall haft en himla intressant föreläsning om slakt och de olika bedövningsmetoderna som används idag med härligt Algers. De planerar även att vi ska få lite till istället för Scanbesöket i väntan på att de lyckas få till de riktiga besöken. Otroligt intressant och otroligt viktigt med, samtidigt är det såklart lite tungt när man tänker på hur många djur vi skickar till döden. De som jobbar med det och gör det bra ska ha en eloge!

Jag och Lina fick rida lektion i lördags eftersom vi skulle iväg på tävling på söndagen, himla bra för Lina att få trimma och himla bra för mig att slippa missa en ridlektion! :) Var sååå skönt att få åka dit och se fram emot ridningen och veta att allt inte kommer vara en kamp om att få hästen på min sida. Mejram var som vanligt mest, sur över att behöva bli borstad o sånt som vanligt. :)

Hon var helt ok på framridningen, lite okoncentrerad och rätt så pigg. Inga underverk skedde men det märks att jag ridit henne ett par gånger nu för hon vet att det är jag som sitter där! Vi jobbade sen först på volt med att få dom att spåra och sen flytta under inner skänkel. Mejram är söt som vanligt och blir lite nervös över att behöva göra en massa saker men gör de ändå. Svårt att få henne att slappna av dock, men det gäller att hitta tillbaka till att inte bli stressad över det utan bara jobba på för förr eller senare släpper det!

Sen blev det galopp- vi började med högern som faktiskt fungerade!!! Nästan inga skutt och flera bra fattningar och avbrott! Wow! :) Fungerade helt ok även i vänstern sen även om det inte blev så bra som vi kan. Men det är lite svårt att få till fattningarna för hon vet ju vad hon ska göra- hon vet att hon ska fatta galopp så då vill hon göra det och inte trava bra först för hon är för stressad för hon ska ju fatta galopp..... Söt är hon iaf! :) Bra jobb och nyttigt för mig att vara konsekvent, ha tålamod och lyckas tajma allt rätt, vilket jag fick beröm för att jag gjorde. :)

Sen var hon genom sig i kroppen och riktigt härlig att sitta på, hade dock behövt sporrarna då för hon behövde trampa på mer och lättaste sättet att få henne att göra det är ju sporren. :P Hon blir stressad av spö och skänkel betyder i hennes värld mest att gå på snabbare framåt, medans sporre betyder mer tramp. Haha, återigen- hon är söt! :) Jobbade sen med skänkelvikningar och lilla tjejen var sååååå duktig! Satte några i trav som var riktigt riktigt bra så sen red jag bara runt o njöt och jobbade med mig själv och försökte stoppa in bakbenen mer o mer ändå. Kände att jag behövde ta mig en längning och smög fram en som blev riktigt bra! Ahhh vilken härlig känsla det är!

Mejram skulle gå lektionen som var efteråt så jag gick med Lina när hon skrittade av Piri, hon sa att det var helt rätt att jag bytte till Mejram för det märktes verkligen med en gång att jag tyckte det var kul att rida igen! Och precis så är det! Halleluja! Ridglädjen är tillbaka! :)

Återigen blir det nog en rubrik som jag nog delar med väldigt många andra idag. Jag läser ju så lite jag kan om Kent nu för tiden. Jag har mina anledningar till det, som jag dock inte tänker gå in på. De är lite för löjliga för att jag ska våga stå för dem! ;) Jag kollar hemsidan hyffsat ofta men annars försöker jag som sagt låta bli det mesta. Jag har även stört mig på att hemsidan varit så dåligt uppdaterad med info om nya skivan men tänkt att nåja, det kommer väl.

Och idag kom det! Ny låt och datum för riktiga släppet och senare även skivan. Och så turnén då såklart. Hoppsan! Jag hade inte det blekaste aning om att det skulle komma NU! Sa så sent som igår att de jobbade med det men det verkade inte vara något på g NU. Haha. :D

Men så precis som inför de senaste släppen har jag mest tyckt det känts jobbigt. Jag började lyssna på Kent 1995, jag var 13 år gammal och mitt liv höll på att förändras totalt. Det är såklart två helt skilda saker, jag hade gjort som jag gjorde vare sig jag lyssnade på just Kent eller inte, men ändå... Sen har det hållt i sig, Kent har varit favoriterna sen dess och jag har varit precis lika nervös inför varje skivsignering (2 plattor osignerade, resten signerade, så det är ju en del) osv osv. Jag har sett dem live över 20 gånger och det hänger en kentplansch i min sovalkov. Jag har åkt till Stockholm flera gånger bara för att se dem och sist var det till att köra hem från Malmö i världens jävla snöstorm efter sista spelningen där. De har alltså varit en mycket stor del av mitt liv, jag har lyssnat på dem och haft dem som husgudar i över halva mitt liv. Det är rätt så stort på nåt sätt.

Det jobbiga ligger alltså i- vad gör jag om de börjar göra musik jag inte tycker om? Jag har efter de senaste skivorna hoppats på att de ska lägga av, för då slipper man det. För hittills har jag verkligen tyckt om allt. Så jag drog mig verkligen för att lyssna på Töntarna men kunde inte låta bli längre. Och jag hoppas verkligen att det blir som med så många av deras andra första singlar, att första lyssningen är ett antiklimax men att låtarna sedan växt och blivit favoriter. Men jag vet inte riktigt om jag vågar lyssna fler gånger, för tänk om den inte växer?

Jag är egentligen alldeles för trött men orkar inte riktigt gå o lägga mig. Måste dra en kort rapport om dagens tävlingar först! :) Som vanligt var det att gå upp tidigt (dock inte fullt så okristligt tidigt som det brukar vara) efter för få timmars sömn och köra alldeles för fort till stallet för att man är lite sen... Sen packa ihop allt o lasta häst o åka iväg. Vi var ju lätt nervösa över vädret men ju längre vi körde desto ljusare blev himlen, väl på plats sken solen! Bra start!

Hade lite lagom lång väntan tills det var dags att sätta fart o få upp Lina på söta Piri som var lugnare än en filbunke. På framridningen såg han taggad ut men ändå avspänd. Väl inne på banan taggade han till sig lite till. Filmade ritten så jag såg inte så dödsnoga men det kändes bra... Hon var sist ut så Lina skrittade och jag väntade spänt på resultatet. Den som ledde klassen hade 76,88% så det kändes väl lite svårt att slå men Lina kom 2a och jag tappade nästan hakan när jag hörde procenten, 76,25%!!!!!!!!! :D :D :D Vi blev allt lite tårögda bägge två! :)

Piri fick efter sitt ärevarv gå runt lite o käka gräs innan vi lastade på honom igen och tog våran egna matpaus medans vi kikade på LB:1. Lite lagom lång väntan igen tills det var dags att få ordning på allt igen inför LA:1debuten. Piri var återigen fiiin på framridningen, nästan så det blev jobbigt för man fick för mycket tid på sig... :P Men så började klassen o Lina var först ut. Helt klart väl godkänd debut men när vi sedan såg poängen blev vi bägge lite paffa igen! 63,17%!!!! Woohoo! Vilken dag! :D Vet dock inte än om hon blev placerad där eller inte, vi trodde på inte och fjäskade för huvuddomaren så att vi fick åka hem, vi orkade liksom inte vänta och hästarna på framridningen såg fina ut...


GÖTT MOS vilken dag! :D

I min utbildning pratas det såklart väldigt mycket om stress. Man vet att människor inte mår bra av stress och då bör ju inte heller djur göra det. Alltså blir långvarig stress = dålig välfärd. Mer eller mindre. Jag hade hemskt gärna velat kolla mina egna stresshormonsnivåer. Det hade varit så väldigt intressant att veta hur allt ligger till, för tyvärr tror jag inte att det ligger till så bra med dem. Dessutom så vet jag ju lite vad som händer rent fysiologiskt av långvarig stress.

Imorse vaknade jag alltså återigen och var rejält stressad. Första gången vid 8, sen ett par gånger till innan klockan ringde vid 10. Vad jag är stressad över vet jag inte riktigt, visst jag har en del att göra idag. Ska till stallet, måste få ordning på min redovisning jag ska göra på måndag och så städa iordning. Men det hinner jag utan problem, och jag har inga andra planer för dagen så... Sen kanske jag redan är lite stressad över imorn, ska med Lina på tävling och vara hennes hästskötare. Men det är ju inte heller något att stressa över.

Kanske stressar jag över att jag inte har något liv och snart kommer vara gammal och grå och ångra att jag inte gjorde mer när jag var ung? :P

Det var nog många som bloggade med den här rubriken tidigare i veckan. Iaf i USA, här i Sverige är vi ju lite efter... ;) Det var ju premiär av nya säsongerna av The Hills och The City i veckan, här i Sverige visas ju nu början av säsong 5 av the Hills, men den bryr jag mig inte om för den har jag ju sett flera gånger om känns det som! Utan i tisdags så hade både the Hills och the City säsongspremiär på amerikanska MTV. Det fina är att man strax efter de visats på TV där kan se avsnitten på mtv.com. Underbart!!!

Jag har ju ända sedan jag fick reda på att Kristin Cavallari skulle ersätta Lauren sagt att jag inte ska se på the Hills när de avsnitten kommer... Men jag kunde liksom bara inte låta bli! Känner jag mig själv rätt så kommer jag se alla avsnitt ändå, bara för att. Jag minns även ett avsnitt där man för första gången kände sympati för Spencer, och nu var de så smarta att de visade Kristin från en mer sympatisk sida redan i första avsnittet. Wow!


The City var också bra såklart, fast det är ju inte lika bra. Men jisses, den där Olivia. Hon är nog bland de roligaste människorna som finns! :D Den säsongen blir nog rolig den med. Mmmmm... Underbart att få sitta i höstmörkret och drömma sig bort till ett annat liv och nästan få ont i själen över att ens egna liv är så långt ifrån. Ja, jag är hopplös när det kommer till sånt, jag kommer aldrig bli nöjd!


Och nu har klockan hunnit bli 11:32, för att slippa stressa till läkaren måste jag åka från Skara senast 12. Jag är inte påklädd, inte packad och har inte diskat på ungefär 3 veckor (känns det som). Tror ni jag hinner?