Stamböcker

Den här veckan vigs åt stamböcker och avelsplanering av lite olika djur... Vi försöker även fundera vidare på vad vi vill stoppa in i hägnet vi, i teorin, ska fixa iordning för något nytt djur. Faktiskt riktigt roligt den här veckan också! Det är kul att tänka och jobba lite praktiskt. :)

Det var dock en hel del strul med att få igång rätt program för oss tidigare idag, och eftersom solen strålade bestämde vi oss för att ta en paus och gå en svänga i parken o få lite frisk luft och sol på våra kinder! Blev en mysig liten tur runt och vi fick tjingsa på ganska många djur ändå. :)

Att sitta ungefär 30cm ifrån en gigantisk amurtigerhane är inte helt dumt, men man tackar verkligen för den rejäla plexiskivan som delar oss åt, för gigantisk är typ en underdrift....


CP3 eat my shorts! :P

I onsdags spelade Lakers mot Clippers, med Lakers som hemmalag i den gemensamma arenan. Jag har inte hunnit se matchen än men idag tog jag tillfället i akt att bara vara hemma och njuta av att vara själv o vårda min onda rygg med lite tabletter. :P Såg fram emot matchen eftersom det alltid är lite extra fightigt mellan Lakers o Clippers såklart. Clippers har i många år fått vara det mycket sämre LAlaget och är väl inte så glada över det liksom. Lakers får all uppmärksamhet och alla kändisar. ;)

I år trodde de väl att det skulle bli ändring på det, de vann försäsongsmatcherna och skaffade sig Chris Paul (aka CP3) som Lakers ville ha osv. I onsdags började de dessutom med att lite lätt krossa Lakers i de första minutrarna och egentligen ha övertaget en stor del av matchen. Men tänka sig att Lakers vaknade till liv och visade vart skåpet ska stå. Och det ska INTE stå i nåt jävla Clips omklädningsrum i alla fall, det är en sak som är säker! :D

Rolig match att se och lite extra krydda och hetta i den. ;) Tyvärr åkte en av mina favoriter som är ny i Lakers ut, pga något jag tror egentligen var Clips fel, men ok, han borde hållt huvudet lite kallare. Bäst var nog i slutet när CP3 visade att han var en käääässss förlorare. MOAHAHAHAHA. Jag hade iofs varit en ännu sämre förlorare i den situationen men just nu är jag sjukt skadeglad.

Ajj löv NBA. I alla fall när Lakers vinner. ;)


En kär gammal vän

Idag blev det en lite småspontan tur ut till Härryda för att få säga hej till två vänner en sväng, en tvåbent vän och en fyrbent. Den tvåbenta träffade jag precis innan jag åkte till USA eftersom det är hon som passar lillGlenn nu, men den fyrbente har jag inte träffat på länge, så det var liksom dags. :)

Första gången jag träffade Corro var 1e december 2000. Hyfsat längesen. :) Jag blev medryttare på honom då hans ägare var supergravid och bättre häst, hästägare och stall kunde jag inte hittat! Finaste Corro tog så otroligt väl hand om mig att jag blir lite rörd när jag tänker på det.

Idag tvingade jag honom till lite pussar på stallgången (vilket han faktiskt tillät, gör han inte alltid :D ), bjussade på lite morötter och så busade vi lite i hagen. Har några filmer från när han springer runt (helt självmant faktiskt, jag blev lite småchockad... ;) ) men de har jag inte lagt in på dator eller så än så det får vänta. Det var i alla fall helt suvve att få träffa världens bästa guling igen och åh vad bra han mår! Underbart var det och full av energi och gladhet blev jag. :)

Söt som socker trots taxvarning pga kameravinkel ;)


Mys!
(eller egentligen: hej har du morot till mig? ;) )

Vinterlandet!

Jag har sedan vintern 09-10 verkligen hatat allt som har med vinter att göra och varit väldigt nöjd med avsaknaden av snö den här säsongen. Det har ju snöat lite varstans nu det sista och ute vid Kolmården har det varit rejält halt, men mest förra veckan, inte så mycket denna.

Idag när jag körde hem var jag inte så orolig över snön som kommit västerut, eftersom det ändå gått några dagar. Rätt tänkt för vägarna var ändå jättefina och mestadels snustorra! Woohoo!

Och jag måste säga att det är helt ok med vinter när det är som idag. Fint väder, massa snö i skogen som kantar vägen, men ingen som helst påverkan på vägbanan. Och när det sen hade blivit nästan helt mörkt och snön lyste sådär underbart blått, då var det riktigt fint.


Närkontakt!

Idag fick jag vara med om något av det häftigaste jag varit med på när det gäller djur och djurmöten. Vi är inne på andra veckan av Zoobiologykursen och vi har fokus på arbetet bakom planerandet av vilka djur som bör hållas i parken. Väldigt intressant att få se vad som är viktigt och inte, vad JAG tycker är viktigt och hur väl det stämmer överens med vad andra tycker och vad en företagare som ska driva parken tycker.

Vi är uppdelade i grupper och har fått en djurgrupp var att jobba med, för att värdera hur "bra" eller "värdefulla" de är för parken. Vi har främst fått olika fågelarter att jobba med, något som inte är jätteroligt men ändå hur kul som helst eftersom jag är så fruktansvärt dålig på fågel. Vi ringde i alla fall bort till rovfågelskötarna och frågade om vi kunde få komma förbi och ställa lite frågor och kanske se lite hur fåglarna hålls, eftersom det är en stor del av det vi ska göra, medan många utav fåglarna inte visas annat än i rovfågelshowen när parken har öppet.

Väl där fick vi en helt fantastisk liten rundtur av en mycket mycket trevlig och entusiastisk djurvårdare som svarade på frågor och visade så mycket mer än vi hoppats på. :) Vi fick se fåglarna som hölls där (några hålls på andra ställen i parken nu på vintern) och hon tog även fram många av dem så vi fick se på nära håll. :) Sen när vi gick in till ena berguven så fick vi en finfin överraskning! Nämligen att få ta på oss handsken och hålla i lite kyckling och låta honom komma o landa på oss! SÅÅÅÅÅ HÄFTIGT! :D

Vi fick prova alla 4 och det var verkligen jättecoolt. När han suttit på mig flög han iväg själv så jag började ta av mig handsken för att skicka den vidare till nästa person, varpå han flyger tillbaka till min arm, så det var bara att snabbt sätta upp den igen så att han fick något att landa på, sen började han gå uppåt på armen för han ville tydligen sitta kvar hos mig. Haha. Ball som bara den! :)

Jag är SÅ tacksam till den fantastiska djurvårdaren som gjorde det här, något hon absolut inte behövt. Visst, som hon sa är det jättebra träning även för fåglarna att vänja sig vid andra människor och även mitt i vintern, men ändå. Så otroligt snällt. Jag rös redan innan vi ens fick prova att ha honom på oss, bara över att vara så otroligt nära ett så otroligt vackert djur.

Lite lätt magiskt är nog det enda sättet att beskriva det på. :)






Att inte vara på västkusten

Just nu är jag ganska glad att jag inte är hemma på västkusten. Jag tittar visserligen ut på snön som yr ner med en rejäl portion förakt, men det är i alla fall inte så mycket snö. Marken är ännu inte helt täckt och prognosen säger väl att det inte ska bli så mycket heller om jag förstått prognosen på yr rätt (smhi har inte ens kommit på att det snöar här så...).

Imorgon blir det en tidig avresa mot Kolmården eftersom vi börjar där 8:15, så jag hoppas innerligt att det inte snöar för mycket idag så att vägarna är ok imorgon. Det är visserligen mest sista biten som kan vara ett problem, smal kurvig väg. Och så sista rejäla backen upp till själva huset vi är i under kursen. Men men, det går bussar där så vi får väl hoppas på att snöröjningen hinner ut. :P

Jag har i alla fall lovat mig själv att gå o lägga mig vid 22 ikväll. Hur det nu ska gå. Men jag ska!!! Så nu försöker jag få ork nog att ta på mig kläder så jag kan gå ner till affären o handla det som behövs inför veckan. Tack o lov bara mån-ons, så det behövs inte så mycket den här gången. Tror jag ska göra pannkakor o ta med, sen blir det nog mer kass mat övriga dagar tror jag, får se om jag orkar engagera mig mer än så... :P

Sen på onsdag när vi är klara på Kolis kör jag hit o byter väska och kör hem till Alingsås, långhelg ftw! Hoppas bara att prognoserna om fint väder stämmer, annars får det bli torsdag. Mörka lite småsena kvällar på vägar som dessutom är vintriga är inte min melodi.

Hjärnspöken

Jag är så hopplöst kass ibland. Om det inte var så att jag är på Kolmården i 3 veckor till så hade jag traskat till studenthälsan redan idag och sagt hjälp! Eller letat upp något privat KBTställe eller nåt. För det är sanslöst vad bra jag är på att ta alla bra saker som händer och få total paralyserande panik över dem, och det håller liksom inte.

Var på mitt exjobbsmöte idag, och åh vad bra det kommer bli!
Min handledare är jättepepp och jag är jättepepp. Nästan varje grej hon sa bara byggde på känslan av "Ja, det här är rätt!" vilket var otroligt kul. Vi har ingen konkret plan än, men vi har ett ämne och nu är det dags att spåna. Jag kommer vara där och obsa under sommaren och det kommer bli ett väldigt bra och intressant projekt, som både ger den parken i sig mycket av värde, och som är intressant för övrig djurparksforskning. Woohoo!

Så jag har varit superpepp hela dagen. Fram till nu på kvällen då tankarna började komma. Verkligheten. Och verkligheten är ju rätt skrämmande, så vad gör jag? Jo förstorar upp den så den känns oöverkomlig och så ja. Paniken. Så nu har jag byggt upp skräckscenarion om hur en del av projektet kommer bli jättedålig och jättetråkig. Hur hela projektet kommer sågas totalt av två lärare här på skolan och hur allt bara kommer bli skit och jag kommer bryta ihop helt.

Bra.
Verkligen konstruktivt.
Och jättekul sätt att avsluta en finfin fredag.....

Inspiration och pepp!

Usch. Det var inte alls kul att åka tillbaka till sverige. Jag kände ännu en gång att det inte är här jag hör hemma längre. Men men. Lite till får jag allt stå ut. Så är det bara! Det är inte säkert att jag skulle känna att jag hörde hemma i USA heller om jag bestämde mig för att flytta dit. Så vafan.

Den här terminen körs igång med en kurs i Zoobiologi, som går ut på att lära sig mer om arbetet "bakom kulisserna" i en djurpark, samtidigt som det är väldigt hands on. Precis det som jag vill lära mig mer om eftersom det är där jag drömmer lite om att arbeta. Den här veckan har, trots min lilla motvilja att vara på Kolmården eller ens i Sverige, väckt mycket inspiration och pepp i mig. Vilket är väldigt roligt.

Vi har haft föreläsningar om hur man jobbar med olika bevarandeprojekt, hur samarbetet ser ut mellan parker inom EAZA (Europaorganisationen för djurparker), lite historia osv. Vi har även varit med veterinärerna Torsten och Louise på lite uppdrag runt om i parken efter att fd parkveterinären Bengt Röken haft lite teori med oss. I tisdags var vi ut till safariparken och var med vid en immobilisering av älgtjuren Oskar som behövde en veterinärundersökning, vilken vi assisterade vid. några fick hålla i huvud, en annan i syrgasen, nån fick stå o hålla emot så han låg relativt upprätt, ta temp osv.. Väldigt intressant att vara med! Väldigt värdefullt!

Igår var det bägge veterinärer som var med, och först var det immobilisering av en liten myskoxe, också hane, som inte mår så bra. Där var det inte hands on på samma sätt, eftersom sjukan han nästan är frisk från är väldigt smittsam och en zoonos, dumt om vi alla blir smittade.. :P Men vi fick ändå se, lyssna och vara med. Superintressant igen!

Efter lite skotvätt åkte vi till safaristallet för att kika på en Eland som inte heller mått så bra. Jag vill väl inte gå in sådär supernoga på allt, men redan innan var veterinärerna inställda på att avliva kon och så blev det tyvärr. Först var det dock en något okonventionell immobilisering, varken gevär eller blåsrör behvödes utan de nådde faktiskt till att ge sprutan för hand... Sen lite undersökning där de bland annat lyckades ta lite ryggmärgsvätska (eller vad det heter, spinal fluid), först försökte de i svansroten men efter några misslyckade försök där fick de fram lite från nacken. Sen avlivades kon och fördes bort så att en obduktion kunde göras. Så otroligt intressant att få vara med på det! Bland annat att få se alla magar! Det blev ett litet hål på våmmen och då såg man allt hö som låg där i. :D Och nätmagen har verkligen ett nätmönster. Coolers! :) Sen var det lite andra intressanta saker med det som jag inte tror att jag borde gå in på här. :)

Vi ska även jobba med lite uppgifter såklart. En är att fundera ut vad för djur man skulle kunna stoppa i ett numera oanvänt hägn. Vi funderar lite på antingen myskhjort eller pallaskatt. Får fundera vidare på den dock.

Imorgon ska jag till Parken Zoo i Eskilstuna för ett möte med Jennie Westander där, och hoppas på att mitt tilltänkta exjobb faktiskt kan bli av! Det är verkligen den här branschen jag vill vara i, så ja. Håll tummarna som fan är ni snälla. :)

Immobiliserad Oskar


Liten myskoxe


Immobiliserad Eland, där provet i nacken precis ska tas

Soundtrack of my life

Fast kanske inte livet egentligen, men de senaste dagarna i alla falll.

Rejält töntig video om jag får säga det själv, men det får man väl leva med antar jag... :p


Ridning och kändishäng

Det har blivit en hel del ridning som vanligt när jag är här i amerikat. Förutom första dagen då jag red själv så har det bara blivit dressyr och ingen western, tyvärr för western är ju så skoj! Har dock ändå fått rida min kära Dreamy men ja, inte western. :P

Stora Monet har utvecklats massor sen i somras. Hon är starkare, stabilare och kanske framförallt snällare och mer arbetsvillig (vilket säkert har med de första två att göra. ;) ). Vi har haft en väldigt lyckad sitsträning på lina, en ganska misslyckad dressyrträning och sen några väldigt lyckade dressyrträningar. :) Hon blir riktigt rolig att rida när hon är ihop även om jag har lite svårt att få henne dit eftersom det är så annorlunda från hästarna på K.

Idag skulle vi ta ännu en träning, T ville det eftersom hon inte ville att en annan elev skulle rida och förstöra det vi byggt upp nu i några dagar. Haha. :P Tyvärr hade hon dock en sko på snedden så det blev att fixa iordning Dreamy istället för lite hoppning! :O

Blev alldeles nervös redan innan vi börjat eftersom den andra tränaren på gården hade hoppträning, och ja... Vad ska man säga om henne och hennes elevers ridning egentligen? Att det är intressant? Snällare hästar som ställer upp trots rätt så förfärligt gräslig ridning får man dock leta efter. :P Tamara förstod dock min nervositet och vi körde på sjukt låga krav. :) Började med att bara trava och galoppera runt, i ett lugnt och balanserat tempo. Bara det var ganska skoj för lugnt och balanserat är inte alltid Dreamys grej. ;) T skrattade lite åt oss för andra elever KAN INTE få henne att gå så lugnt, men för mig gick det väldigt smärtfritt. Hoppningen sen gick också väldigt bra. Liiiiitet kryss på volt bara med att få rätt galopp efter. Även om krysset var mini så hoppar Dreamy med väldigt mycket rygg så det känns alltid mycket större, så det var skitkul att faktiskt få känna att man hoppade igen. :) Både jag och Dreamy sken lite som solar. :) Så jävla surt att jag är så fruktansvärt hopprädd, för det är så jävla kul! :)

En annan rolig stallgrej är att jag nu fått hänga lite mer med Kathy, mer känd som Mrs McCluskey i Desperate Housewives. Kul var att hon kom ihåg mig från förra året och även om hon inte kan mycket om ridning var det ganska skoj att hon berömde min ridning och knappt kände igen Monet häromdagen för hon såg så fin ut när jag red. Haha. Idag pratade vi istället om elefanter i fångenskap medan vi väntade på att det skulle bli dags att ta ut hennes lilla nyköpta 3åring för lite arbete i roundpenen. Känner mig faktiskt lite ball som är tjenis med en two time Emmy winner, som man skulle sagt här. ;)


Nästan pinsamt litet, men alldeles lagom stort för en hopprädd person som inte hoppat på över ett år! ;)

Woohoo!

Det har varit fina grejer här nu!
Fin ridning, underbart väder, fint allt möjligt.

En extra fin grej är att vi fått tentaresultaten från sista kursens tenta. Och snacka om flyt! Godkänd! Får väl erkänna att 3an inte känns superskoj dock, men jag får helt enkelt plugga mer och bättre om jag vill ha högre betyg. Det är bra träning i att sluta betygshetsa i vilket fall. ;)

KLARAD TENTA! WOOHOO! :D

Välja sina strider...

Vilket fantastiskt värdelöst sätt att avsluta en skitfin dag och inleda det som skulle vara årets höjdpunkt. Jag hade tänkt skriva om mina två lyckade ridpass igår och idag, med en rolig kändisknorr på det hela. Men istället är jag så arg så jag vet inte vart jag ska ta vägen riktigt samtidigt som jag är så uppgivet less att jag inte orkar vara arg.

Man ska välja sina strider sägs det.
Jag har valt denna. Men jag lägger det åt sidan i ca 24 timmar för jag orkar inte med att de andra som råkar ut för idiotin ska behöva lida för det just imorgon. Men efter imorgon tänker jag faktiskt inte ge mig. Jag orkar inte ge mig en gång till för hur barnslig sandlådenivå det än är på det så tänker jag inte ta skiten mer.

Mitt mått är mer än rågat nu.