En vän fattas mig

Idag saknar jag en mycket god vän, en fybent vän visserligen, men en av de bästa jag har förmånen att känna. Hon är så himla fin och jag blir verkligen varm i själen när jag tänker på vilken fantastisk filur hon är. Att få dela en juice eller smoothie med henne är riktigt fint. Hon blir så glad då också. :) Eller att gå runt o småprata innan jag sitter upp för att låta det gå ordentligt med tid medan jag långsamt drar gjorden (hon har lite småsadeltvång, inte så att man egentligen måste ta det så försiktigt som jag gör, men vi måste ju ändå skritta fram tänker jag...). Eller efter våra pass, när vi går runt o småpratar och hon går lös. Att få busa är också kul, även fast hon ibland tar lite väl stora egna initiativ på buseriet (som att öppna boxdörren och knö sig förbi en och springa ut o säga hej till nån häst i uteboxarna).

Inte så smickrande på mig, men jag gillar bilden ändå...

Kommentarer
Postat av: Sara - En talanglös dressyrryttares betraktelser

Jag tycker bilden är jättefin - på er båda! Det ser verkligen mysigt ut. Är det Dreamy hon heter?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback