Nya vänskaper del 2
Då har jag varit iväg och provat både PREhästarna och ridit liten fjording igen så jag tänkte att jag uppdaterar lite. :)
PREstället var jättekul. Vi fick en rolig lektion med lite annorlunda saker att prova och fundera på. Koppla isär kroppen, inte rida med handen osv. Kul och nyttigt som tusan! Jag fick rida Bienvenido, valack på 8 år om jag minns rätt. Inte så krallig, fortfarande ganska mörk och en riktig pärla tycker jag själv. Han kan vara lite känslig tydligen så det var kul att höra att han verkade trivas med mig, att jag inte tappat allt. Vi skrittade fram ute i solen och de passade på att ta lite kort eftersom det var så himla fint väder. Så nu ligger vi uppe på åtminstone facebooksidan. :D Sen skrittade vi av ute och fick en såndär nästan magisk känsla när vi kom upp mellan två hagar där gräset fortfarande var grönt men nästan täckt i vackra höstfärgade löv. Massa träd runtomkring och så kom en vindpust så att det regnade ner fler löv vars röda färger var otroligt vackra mot de vita hästarna. Rätt så underbart!
Vi tänkte absolut att vi ska åka tillbaka dit. Det var roligt och jag behöver ju lite träning. Bra priser också, speciellt med tanke på vad man får. Superkul att ha hittat ett ställe som verkar passa ganska perfekt nu när det inte går att vara för fyrkantig i livet. :)
Så mina stackars arma förtvinade ridmuskler kommer vara ÖMMA imorgon, liksom mina sittben var redan idag. För idag var det dags att hälsa på lilla Annika igen, den gamla fjorddamen. Innan vi sågs vid stallet hade vädret hunnit bli underbart. Hon jag skulle rida med hade dragit på sig en rejäl förkylning så vi tog bara en kort tur ute först, mest skritt men en liten trav + galopp också. Lilla tösen var underbar, kom en del bilar och hon rörde inte på en fena, hon var pigg som bara fan när vi skulle trava och galoppera men det var bara ett leende från öra till öra på mig vilket är en härlig känsla eftersom jag kan bli osäker. När vi kommit tillbaka till stallet gick jag in i paddocken och kände lite mer på henne. Hon är inte utbildad så det är ju inga rörelser alls direkt men idag fick jag henne att slappna av och faktiskt i alla fall sträcka ut halsen något. :)
Jag är helsåld på den lilla hästen som är så himla snäll. Det känns som att det är en häst för mig. :)
Nya vänskaper
Jag har ju "sagt upp mig" från där jag har ridit sedan 2005. Jag kommer sakna min bästa Piri och även sakna ridningen med min ridlärare, men det är andra saker runtomkring själva ridningen som inte fungerar längre. Men jag behöver häst i mitt liv för att må bra. Jag tänkte ett tag att jag inte behöver det, jag har ju klarat mig så bra under våren tex. Men nej. Det fungerar inte så. Jag behöver häst!
Så då är det bra att man har så mycket hästfolk i sitt liv. ;) Först var jag ut och hälsade på en vän jag lärde känna när vi pluggade hästskötare ihop. Hon har köpt sin första häst nu i sommar och vi har inte setts på flera år, så det var verkligen dags! Efter att ha träffat hennes superfina häst åkte vi ut till Vena Dressyrcenter, där hon ridit de senaste året, för att se hur verksamheten där ser ut. Helt klart ett alternativt framöver, beroende på hur livet blir i vår för mig. Sedan fick jag även tips från en annan vän från K att en av hennes förra lärare startat ett nytt litet ställe. Så imorgon ska jag och Hanna dit och prova på det, små grupper (just nu har hon bara 3 hästar) och man kan styra mycket själv hur man vill lägga upp det, och så PRE-hästar! Något jag varit sugen på att testa rätt så länge. Både detta stället och Vena ligger egentligen lite väl långt bort för mig, men vi får se! Det kan vara värt det en gång i veckan.
Sen styrde Hanna även upp en ny liten fjording i mitt liv. En annan vän från K började som medryttare på en häst i ett litet familjestall så att säga. Där finns två fjordingar där framförallt den ena skulle behöva ridas mer än vad som hinns med just nu. Så i tisdags var vi där och hälsade på, tyvärr glömde jag mina ridkläder i min bil, och vi åkte gemensamt i Hannas bil, men jag satt upp i gummistövlar och baggyjeans i några minuter bara och kände på skritt och lite trav innan sömmar och nypande stigläder blev för mycket. ;) Det var en hemskt mysig liten häst, 17 år gammal, snäll ut i hovspetsarna och vill gärna vara med även om hon inte är utbildad. Bland det första hon gjorde var dessutom att lägga mulen på min axel och bara stå där, hur länge som helst. Så gjorde hon flera gånger dessutom så ja. Jag är kär!
Även där en bra deal, de blir glada för all hjälp de kan få och bara jag kommunicerar med dem så kan jag komma i princip hur mycket eller lite jag vill. Känns ganska förträffligt faktiskt och jag har redan drömt om den lilla hästen. Ville ut idag men det körde ihop sig, men vi gör ett nytt försök på lördag! Ska bli superskoj! Jag tror att det är det här jag behöver nu. Få hitta kärleken till hästarna igen utan krav, helt opretentiöst och bara vara. Fint som snus!
Parken Zoo
Det har varit en ganska intensiv tid nu det sista, men för egen del börjar det lugna ner sig, förutom att det är total full rulle hela tiden. Nästa vecka ska jag på kurs på Nordens Ark tis-tors och sen åker jag nog upp till Eskilstuna för att finnas på plats när de har höstlovsöppet.
Det jag fått lära mig av allt det här är flera saker, och det är ju alltid bra. Det jag kanske framförallt tar med mig är hur man inte har någon kontroll alls över saker man skriver och lägger ut på internet. ;) Min svägerska Marie bad mig skriva en liten text för att förklara läget. Hon la upp det på sin blogg och länkade på facebook. Den spred sig sen som en löpeld mer eller mindre. Nu har inlägget ca 1400 läsningar. Även min handledare och en lärare från Skara har delat inlägget. Det kändes dels grymt som fan, men även rätt överväldigande. Visserligen hade jag bara kunnat be Marie ta bort inlägget, men ändå. Man har ingen kontroll!
En annan sak jag tar med mig är hur läskiga människor kan vara. När man läser kommentarer på PZs facebooksida blir man riktigt mörkrädd. Folk skriver öppet att de vill att antingen bara djurparkschefen, hela ledningen, eller alla som jobbar där, ska dö, avlivas, mördas och allt vad som står. Det är helt sjukt. Att de tror att det är ok? Sen utöver det blir man anklagad för att vara köpt av PZ när man försöker förklara hur arbetet i djurparker fungerar, och varför det fungerar så. Kul kul.
Jag har nog inte så många läsare här som inte känner mig, så om ni undrade något antar jag att jag redan hade fått frågan. Men om det är någon som funderar över något om djurparker i allmänhet så svarar jag mer än gärna, handlar det om PZ så svarar jag så gott jag kan.
Här hittar ni mitt inlägg på Maries blogg:
Besviken ut i fingerspetsarna
Jag varierar dagen idag med att vara förbannad och bara ha en stor klump i magen. Jag personligen har inte råkat ut för något, men några som står mig när har det. Av en person jag känner och trots att jag inte känt personen länge hade jag ett stort förtroende för henne. Ett förtroende som inte bara jämnats med marken utan kraschat så hårt att en krater bildats. För att vara lite dramatisk.
Jag vet inte alls hur jag ska förhålla mig till det hela. Dubbelmoralen. Fulheten. Jag är ganska chockad över det hela faktiskt. Jag trodde att personen visste bättre. Det här är sådant som folk jag ser ner på gör. Lite avskum sådär, men som man ändå tänkt att nåja, de vet inte bättre. Den här personen borde veta bättre.
Men så går det när man har lite för höga tankar om folk tydligen?
Ridsug
Spenderade gårdagen bland hästar. Först följde jag med en kompis när hon skulle träna dressyr och sen åkte vi iväg till K för att hälsa på lite. Jag kommer inte rida där något mer och har hamnat lite i ett hästvakum. Jag vill verkligen rida och träna, men vet inte alls vart jag ska vända mig för att göra det på ett vettigt vis som jag även har råd med. Suck. Tråkigt som bara helvete.
Ridturer och fotoböcker!
I fredags fick jag göra fler saker som var bra för själen (och med fler menar jag alltså att det var bra för själen att få umgås med lite lemurer). Efter att ha besökt bokmässan (för första gången i mitt liv) och lyssnat på Mattias Klum inte bara en, utan två gånger, åkte jag ut till Härryda. Jag fick sitta upp på världens bästa gamle fjörd och ta en lugn barbacka tur i höstkvällen. Underbart!
Sen fick jag nys om att Fuji hade halva priset på sina fotoböcker nu, så jag har faktiskt lyckats få ihop en bok med bilder från Kenya. Sisådär 2½ år senare. Det gäller att inte förhasta sig helt enkelt. ;) Ska bli spännande att se hur den blir. Tog en dyr variant, så även med halva priset är det lite pengar, men men...
Vad gjorde ni igår?
Det här gjorde jag. Bland annat. :)
Mycket hit och lite dit
Det är full rulle fast ändå inte här nu. Imorgon blir det dags för "turné" igen då jag ska åka till Eskilstuna och assistera lite igen, och sen på torsdag ska jag och en till fd eodare åka till Gävle för att få en rundguidning på Furuviksparken, där jag aldrig varit förut. Ska bli så himla skoj!
Sen på fredag ska jag försöka komma iväg till bokmässan för ytterligare en föreläsning med Mattias Klum, allt för inspirationen liksom!
Jag känner att jag inte riktigt vart igång ordentligt med mitt datainläggande dock. Jag köpte en kontorsstol på IKEA för att kunna sitta lite bättre och nu har jag faktiskt inte mycket kvar av drilldatan, den andra datan däremot ligger lite mer efter. Men men, det tar den tiden det tar. Jag måste även klura ut vad tusan jag ska använda mig av för statistika tester, eftersom det jag tänkt var feltänkt. ;) Jag vet att det egentligen inte är svårt, men att kolla i statistikböckerna tar emot. Det tar emot som tusan. ;)
Sen måste jag börja läsa igen och börja skriva på min bakgrund så att jag kommer igång ordentligt med skrivandet också. Det kommer krävas en del självdiciplin om jag ska hinna göra allt jag vill hinna med innan jul. Nångång i mitten på november drar ju även kursen jag ska läsa igång. Även om det inte blir mycket jobb med den så är det ju ändå jobb, och en massa åkande som tar en jäkla massa tid.
Nu när jag skriver det så fattar jag inte alls hur jag ska hinna. Hahaha... Men men. Jag får se till att skaffa mig den där självdiciplinen och hinna med så mycket jag hinner. Jag har ju gott om tid på mig egentligen, bara att jag skalat ett par månader på tidsplanen, för att kunna slappa senare. Haha. Vi får väl se om jag lyckas!
Dagar i bilder...
Ja ni som inte orkade läsa förra inlägget kan kika på lite bilder istället! ;) Tyvärr har jag inte orkat lägga in bilderna från Kolis än, och bilderna på tamarinerna kan jag inte visa. Så ja, ni får klara er med annat!
Lyxmiddag i Nyköping! Förbaskat god lasagne med bland annat getost i. Och hemkokad saft! Slurp!
Mattias Klum bjuder på sig själv på scen, här imiterandes ett lejon (faktiskt lejonet på bilden han visar, fast någon minut och många meter nämrare senare).
Inspiration från Mattias Klum.
Fantastiskt fina flugsvampar! Men såklart rörde vi dem inte, jag och pappsen, när vi var ute på svampletning i skogen... ;)
Utan vi plockade trattisar istället! Såååå gott! Och jag håller som bäst på att testa på det här med att torka svamp! Och har förvällt en del som ligger i frysen också. Käckt!
Fick mms från en klasskamrat, våra info"posters" sitter uppe i biologkorridoren!
Utan vi plockade trattisar istället! Såååå gott! Och jag håller som bäst på att testa på det här med att torka svamp! Och har förvällt en del som ligger i frysen också. Käckt!
Fick mms från en klasskamrat, våra info"posters" sitter uppe i biologkorridoren!
Mycket mycket mycket
Jisses vad tiden går fort när man har roligt! Men även när man inte har roligt!
I fredags kraschade min dator, helt totalt. Åkte med ilfart till datordoktorn här i byn och möttes av en trevlig nisse som lovade att göra sitt bästa att rädda dokument + bilder och köra en ominstallation. Dessutom till ett rätt så bra pris! Gött mos!
I ren förtvivlan lyckades jag sedan köpa mig ett par kängor, som jag letat efter som en galning ett tag men inte hittat några bra. Plötsligt fanns dom! Gött! Kvällen spenderades på stan med god middag och mycket gott sällskap, firandes en god väns födelsedag. Himla käckt! Efter en slapp lördag som dock bjöd på något jag valt att kalla thaitacos blev det sedan full rulle igen.
Söndag= köra upp till Kolmården och möta upp Emelie, kika på hennes lemursnack och sen gå o titta på "mina" djur (dvs gorillorna och elefanterna) och några till, innan E slutade och det var dags att åka hem till henne + sambo. Där blev det lyxmiddag och USAsnack eftersom de ville boka resa och komma o hälsa på i januari! Woohoo! :D
Tidig läggning så det inte skulle bli alltför segt att gå upp i ottan för att köra till Eskilstuna och Parken för att hjälpa en klasskamrat som ska exjobba och skulle ha börjat på sitt pilotande. Dock blev det inte direkt pilotande utan mer annan förberedelse, som dock var rolig och lärorik för mig också.
Vi satt hela dagen med de små tamarinerna hon ska jobba med och fick såklart även prata med lite folk o sådär. När jobbdagen var över fick vi packa in oss i bilar och åka till Stockholm för att gå på den av Äventyrsresor anordnade "föreläsningen" med underbara Mattias Klum. Det var verkligen helt fantastiskt och vilken inspiration han är den mannen! Wow! Tyvärr var bieffekten att man nu känner ett behov av minst 500 000:- i reskassa....
Tisdagen bjöd återigen på tamariner, och mer snack med folk. Det har verkligen varit en bra sommar och det kommer vara jätteskoj att hjälpa klasskamraten lite ibland och ja. Det känns helt enkelt som att jag är väldigt trygg i vart jag är för tillfället. Tror jag. ;)
Efter att vi fått assistera lite i slutet på arbetsdagen åkte jag hem via Linkan för att hämta post och käka middag med en annan klasskamrat. Kom hem sent igårkväll och kunde då äntligen få krama min fina dator igen. ;)
Idag har gått åt till att dels ladda hem diverse program och installera, men även lite huvudbry och misslyckandekänsla då jag lite snabbt tänkte kika på lite statistik efter att ha installerat statistikprogram.... Tänkte göra ett snabbt test med datan jag hittills har lagt in, som är väldigt talande.. Men njae, det gick la sådär kan man säga.... :P
Jag o pappsen gav oss sedan ut på upptäcksfärd i svampskogen och fick tillräckligt med trattkantareller för både middag och att jag kunde prova både torkning och förvällning + frysning av svampen! Och det på typ en kvarts aktivt plock! Och då fanns det idiotmycket kvar i skogen! Tänk vad fantastiskt att man kan gå ut i skogen och plocka lyxmat, alldeles gratis och bara sådär.
Om ni har tur så kommer det komma upp ett inlägg som beskriver allt det här i bilder istället, lite roligare sådär! ;)
I fredags kraschade min dator, helt totalt. Åkte med ilfart till datordoktorn här i byn och möttes av en trevlig nisse som lovade att göra sitt bästa att rädda dokument + bilder och köra en ominstallation. Dessutom till ett rätt så bra pris! Gött mos!
I ren förtvivlan lyckades jag sedan köpa mig ett par kängor, som jag letat efter som en galning ett tag men inte hittat några bra. Plötsligt fanns dom! Gött! Kvällen spenderades på stan med god middag och mycket gott sällskap, firandes en god väns födelsedag. Himla käckt! Efter en slapp lördag som dock bjöd på något jag valt att kalla thaitacos blev det sedan full rulle igen.
Söndag= köra upp till Kolmården och möta upp Emelie, kika på hennes lemursnack och sen gå o titta på "mina" djur (dvs gorillorna och elefanterna) och några till, innan E slutade och det var dags att åka hem till henne + sambo. Där blev det lyxmiddag och USAsnack eftersom de ville boka resa och komma o hälsa på i januari! Woohoo! :D
Tidig läggning så det inte skulle bli alltför segt att gå upp i ottan för att köra till Eskilstuna och Parken för att hjälpa en klasskamrat som ska exjobba och skulle ha börjat på sitt pilotande. Dock blev det inte direkt pilotande utan mer annan förberedelse, som dock var rolig och lärorik för mig också.
Vi satt hela dagen med de små tamarinerna hon ska jobba med och fick såklart även prata med lite folk o sådär. När jobbdagen var över fick vi packa in oss i bilar och åka till Stockholm för att gå på den av Äventyrsresor anordnade "föreläsningen" med underbara Mattias Klum. Det var verkligen helt fantastiskt och vilken inspiration han är den mannen! Wow! Tyvärr var bieffekten att man nu känner ett behov av minst 500 000:- i reskassa....
Tisdagen bjöd återigen på tamariner, och mer snack med folk. Det har verkligen varit en bra sommar och det kommer vara jätteskoj att hjälpa klasskamraten lite ibland och ja. Det känns helt enkelt som att jag är väldigt trygg i vart jag är för tillfället. Tror jag. ;)
Efter att vi fått assistera lite i slutet på arbetsdagen åkte jag hem via Linkan för att hämta post och käka middag med en annan klasskamrat. Kom hem sent igårkväll och kunde då äntligen få krama min fina dator igen. ;)
Idag har gått åt till att dels ladda hem diverse program och installera, men även lite huvudbry och misslyckandekänsla då jag lite snabbt tänkte kika på lite statistik efter att ha installerat statistikprogram.... Tänkte göra ett snabbt test med datan jag hittills har lagt in, som är väldigt talande.. Men njae, det gick la sådär kan man säga.... :P
Jag o pappsen gav oss sedan ut på upptäcksfärd i svampskogen och fick tillräckligt med trattkantareller för både middag och att jag kunde prova både torkning och förvällning + frysning av svampen! Och det på typ en kvarts aktivt plock! Och då fanns det idiotmycket kvar i skogen! Tänk vad fantastiskt att man kan gå ut i skogen och plocka lyxmat, alldeles gratis och bara sådär.
Om ni har tur så kommer det komma upp ett inlägg som beskriver allt det här i bilder istället, lite roligare sådär! ;)
En ny primat har upptäckts!
Jag brukar hitta min inspiration till att kämpa vidare med mina passion för bevarandebiologin i problematiken som finns. Jag blir inspirerad av att läsa om hur få djur det finns kvar av olika arter, konstigt nog. Kanske är det någon form av instinkt som går igång, att jag helt enkelt måste göra något.
Men det blir även jävligt tungt ibland, rent ut sagt. Det är inte så upplyftande att alltid jobba i motvind och att försöka vinna en kamp som i stort sett verkar dödsdömd. Man behöver lite positiva berättelser, händelser och nyheter ibland. Så att man faktiskt vet att det är värt det. Och positiva besked kommer! Till exempel när Jane Goodall berättar om lyckade projekt i "hennes" del av Afrika där en stor skogskorridor faktiskt är på väg att växa upp. Eller när man hör att tigerprojekten i Indien faktiskt verkar gå bra.
En annan väldigt positiv nyhet jag fick läsa om idag är att man hittat en ny apart i Kongo. Att det finns många många oupptäckta arter är självklart i min värld, men jag trodde inte att man faktiskt skulle hitta nya däggdjur, inte en ny primat. Det är så himla häftigt! :)
Jag hoppas att detta kan innebära att fler inser vikten av att bevara skogarna och naturen som finns, att vi behöver dem.
Läs mer om apan här:
Gibbonsång del 2
Idag var min allra sista dag med datainsamling på parken. Tack och lov kommer jag åka upp hit lite nu och då under hösten för att hjälpa en klasskamrat med sitt projekt, men det var inte utan att det kändes förjäkla tungt.
Dels har min ena drillhona verkat acceptera mig på riktigt. De senaste dagarna har hon varje dag, oftast direkt när jag kommer och hon lägger märke till mig, kommit fram till glaset där jag är och tittat på mig en stund. Helt utan hot eller stress, utan det känns mer som att hon hälsar på mig. Idag gjorde hon det igen, sen en gång till när jag var nästan färdig för dagen. Dessutom hade vi en annan liten stund ihop, som inte riktigt går att förklara... Kvalitetstid helt enkelt!
När arbetsdagen var över gick jag och två zoolärare som jobbat under sommaren en runda i Parken, jag för att få fler kort och de hakade på helt enkelt. När vi kom till gibbon så var de vithandade ute och den gamle hanen svingade fram och började småprata, pratet började övergå i sång och så stämde även hans fru in i det hela och vi bjöds på en fantastisk konsert. De har inte alls samma metodiska melodi som de vitkindade gibbonerna, och deras sång övergår ibland i mer skrikliknande ljud, men det är ändå helt fantastiskt.
Hela min själ drömmer om att någon gång få höra vilda gibboner sjunga.
Dels har min ena drillhona verkat acceptera mig på riktigt. De senaste dagarna har hon varje dag, oftast direkt när jag kommer och hon lägger märke till mig, kommit fram till glaset där jag är och tittat på mig en stund. Helt utan hot eller stress, utan det känns mer som att hon hälsar på mig. Idag gjorde hon det igen, sen en gång till när jag var nästan färdig för dagen. Dessutom hade vi en annan liten stund ihop, som inte riktigt går att förklara... Kvalitetstid helt enkelt!
När arbetsdagen var över gick jag och två zoolärare som jobbat under sommaren en runda i Parken, jag för att få fler kort och de hakade på helt enkelt. När vi kom till gibbon så var de vithandade ute och den gamle hanen svingade fram och började småprata, pratet började övergå i sång och så stämde även hans fru in i det hela och vi bjöds på en fantastisk konsert. De har inte alls samma metodiska melodi som de vitkindade gibbonerna, och deras sång övergår ibland i mer skrikliknande ljud, men det är ändå helt fantastiskt.
Hela min själ drömmer om att någon gång få höra vilda gibboner sjunga.
Fridlyst- tigrar
På 100 år har jordens tigerpopulation minskat med 97%.
Så var det lördag och dags för andra avsnittet av SVTs nya serie Fridlyst som jag skrivit om förut här i bloggen. Den här veckan var det komikern (eller?) Anders Jansson med dotter som fick åka till Indien för att lära sig mer om den bengaliska tigern och hoten mot dem.
Den bengaliska tigern är störst av alla tigrar och finns i Indien, Bangladesh, Nepal, Burma och Bhutan. Om jag inte minns helt galet så är den bengaliska tigern den underart som det finns flest av, totalt drygt 2000 varav ca 1700 i Indien. Hur många vilda tigrar det finns totalt i världen är svårt att säga, man kan hitta siffror på så lite som 3200, men även så högt som 4000. Oavsett så är det inte många. Och som jämförelse kan jag nämna att det finns fler tigrar i fångenskap i Texas än vad som finns i det vilda i världen. Helt sjukt tycker jag själv.
De stora hoten mot tigern är att deras habitat försvinner. Människor breder ut sig och hugger ner skogarna de behöver för att leva, det finns inte plats för dem helt enkelt. Stora djur behöver inte bara mycket och stora ytor, utan det måste vara rätt typ av miljö också. Sen har vi konflikter med människor, dels om människor faktiskt dödas, men än vanligare är problem som uppkommer när tigrar tar tamboskap. Det är ordentligt viktigt att människor som råkar ut för det får kompensation, vilket Mattias Klum tar upp i programmet. Sen har vi såklart även tjuvjakt, dels för troféer men även väldigt mycket som går till sk asiatisk läkekonst. Förjävligt rent ut sagt.
Men det är inte kört för tigern, åtminstone inte den bengaliska! WWF och andra organisationer jobbar stenhårt för att lyckas bevara tigern och det ser faktiskt inte helt nattsvart ut. Förutom att jobba med att skydda områden som är viktiga för tigrarna, och se till att olika områden där tigrarna finns knyts ihop så att vi inte får många små isolerade populationer, så jobbar man mycket med konflikterna mellan tigrar och människor. Till exempel gasspisarna som visades i kvällens avsnitt, där man utnyttjar biogasen man kan få från kodyngan man redan har. Det finns väl två stora anledningar till varför dessa gasspisar gör så stor skillnad. Att slippa veden man annars eldar med innebär inte bara att skogen inte behöver huggas ner, utan även att kvinnorna slipper ge sig ut i skogen och riskera att möta tigrar. Dubbelt win med andra ord.
Tigrar är verkligen fantastiska djur och det vore verkligen en obeskrivlig förlust för vår jord om de försvann. Se kvällens Fridlyst, förhoppningsvis lär man sig något nytt som man sen kan sprida vidare. När det gäller bevarande av hotade arter är det extra sant att ingen kan göra allt, men alla kan göra lite.
Så var det lördag och dags för andra avsnittet av SVTs nya serie Fridlyst som jag skrivit om förut här i bloggen. Den här veckan var det komikern (eller?) Anders Jansson med dotter som fick åka till Indien för att lära sig mer om den bengaliska tigern och hoten mot dem.
Den bengaliska tigern är störst av alla tigrar och finns i Indien, Bangladesh, Nepal, Burma och Bhutan. Om jag inte minns helt galet så är den bengaliska tigern den underart som det finns flest av, totalt drygt 2000 varav ca 1700 i Indien. Hur många vilda tigrar det finns totalt i världen är svårt att säga, man kan hitta siffror på så lite som 3200, men även så högt som 4000. Oavsett så är det inte många. Och som jämförelse kan jag nämna att det finns fler tigrar i fångenskap i Texas än vad som finns i det vilda i världen. Helt sjukt tycker jag själv.
De stora hoten mot tigern är att deras habitat försvinner. Människor breder ut sig och hugger ner skogarna de behöver för att leva, det finns inte plats för dem helt enkelt. Stora djur behöver inte bara mycket och stora ytor, utan det måste vara rätt typ av miljö också. Sen har vi konflikter med människor, dels om människor faktiskt dödas, men än vanligare är problem som uppkommer när tigrar tar tamboskap. Det är ordentligt viktigt att människor som råkar ut för det får kompensation, vilket Mattias Klum tar upp i programmet. Sen har vi såklart även tjuvjakt, dels för troféer men även väldigt mycket som går till sk asiatisk läkekonst. Förjävligt rent ut sagt.
Men det är inte kört för tigern, åtminstone inte den bengaliska! WWF och andra organisationer jobbar stenhårt för att lyckas bevara tigern och det ser faktiskt inte helt nattsvart ut. Förutom att jobba med att skydda områden som är viktiga för tigrarna, och se till att olika områden där tigrarna finns knyts ihop så att vi inte får många små isolerade populationer, så jobbar man mycket med konflikterna mellan tigrar och människor. Till exempel gasspisarna som visades i kvällens avsnitt, där man utnyttjar biogasen man kan få från kodyngan man redan har. Det finns väl två stora anledningar till varför dessa gasspisar gör så stor skillnad. Att slippa veden man annars eldar med innebär inte bara att skogen inte behöver huggas ner, utan även att kvinnorna slipper ge sig ut i skogen och riskera att möta tigrar. Dubbelt win med andra ord.
Tigrar är verkligen fantastiska djur och det vore verkligen en obeskrivlig förlust för vår jord om de försvann. Se kvällens Fridlyst, förhoppningsvis lär man sig något nytt som man sen kan sprida vidare. När det gäller bevarande av hotade arter är det extra sant att ingen kan göra allt, men alla kan göra lite.
Ensam i ghettot!
Här sitter jag i en stooooor lägenhet i ett av Eskilstunas mer ghettoliknande delar. ;) Jag har fått låna ett rum hos en klasskamrat som precis flyttat hit för att jobba med sitt projekt, vilket gjorde min vecka aningens lättare. Konstigt att bo på ännu ett ställe men det känns helt ok ändå trots att jag inte är direkt van vid ghettomiljöer. ;)
Fast med tanke på att det är närmare där jag bodde hela sommaren som alla skjutningar var så är jag säkert tryggare här. ;)
4 dagar kvar, sen är jag färdig med all min datainsamling. Hur sjukt är inte det? 4 dagar!!! Det är ju ingenting. Vart tog sommaren vägen? Hur ska jag överleva utan mina djur?
Tack o lov får jag hjälpa min klasskamrat med sitt projekt. Hon drar igång den 17e med pilotstudie, planen är att jag kommer upp då och hjälper henne, om inte annat så har jag ju lite koll på vilka folk är och kan få in henne i gänget. ;) Eller nåt... :P
Fast med tanke på att det är närmare där jag bodde hela sommaren som alla skjutningar var så är jag säkert tryggare här. ;)
4 dagar kvar, sen är jag färdig med all min datainsamling. Hur sjukt är inte det? 4 dagar!!! Det är ju ingenting. Vart tog sommaren vägen? Hur ska jag överleva utan mina djur?
Tack o lov får jag hjälpa min klasskamrat med sitt projekt. Hon drar igång den 17e med pilotstudie, planen är att jag kommer upp då och hjälper henne, om inte annat så har jag ju lite koll på vilka folk är och kan få in henne i gänget. ;) Eller nåt... :P
WWF Djungelfadder
Nu gjorde jag minsann slag i saken och blev fadder hos WWF. Jag har tänkt länge att jag vill bli månadsfadder hos dem men inte riktigt fått tummen ur. Men igår satte jag mig och kikade igenom alla 8 varianter de erbjuder och försökte bestämma mig för vilken fadder jag skulle bli...
Bestämde mig nu och gjorde slag i saken, så snart kommer papprena om autogiro hem och blir Djungelfadder! 100:- i månaden som går till ack så behövande projekt. Jag valde tillslut just djungelfadder eftersom Afrika ligger mig så väldigt nära och varmt om hjärtat.
Om ni känner att ni kan undvara 100:- i månaden och vill göra något gott så tycker jag absolut att ni ska göra det!
http://www.wwf.se/insamlingsportal/fadderskap/1346667-fadder-samlingssida
Bestämde mig nu och gjorde slag i saken, så snart kommer papprena om autogiro hem och blir Djungelfadder! 100:- i månaden som går till ack så behövande projekt. Jag valde tillslut just djungelfadder eftersom Afrika ligger mig så väldigt nära och varmt om hjärtat.
Om ni känner att ni kan undvara 100:- i månaden och vill göra något gott så tycker jag absolut att ni ska göra det!
http://www.wwf.se/insamlingsportal/fadderskap/1346667-fadder-samlingssida
Sveriges underbara skogar!
Idag var en rejäl dag. Först fick jag och pappsen fixa och dona med min bil som skull in på besiktning. Den har gått 29 000 mil nu så man undrar alltid hur det kommer gå men vi hade inte behövt oroa oss för den gick igenom helt utan anmärkning! Det såg riktigt bra ut sa han! :)
Sen bestämde jag att vi skulle ut o plocka lite svamp till middagen där soppa var planerat. Ut med oss lite på chansning till ett ställe där vi hittade mycket sommarkantareller tidigare i sommar. Det började lite småsegt men sen började de dyka upp! Trattisar och gulbruna trumpeter! I massor! (I alla fall massor enligt oss som inte är några svampnördar ;) ). Tillslut bestämde vi oss för att inte plocka mer utan låta resten stå för vi hade ändå mer än nog.
Och så gott det var! SLURPANS säger jag bara! Tänk vad grymt att man bara kan gå ut i valfri skog och plocka mat som är helt fantastisk. Och dessutom gå runt i ofantligt vacker skog när man gör det. Helt tyst, solen som sipprade in genom träden och färgade allt alldeles gyllene och så alla underbara dofter. Åh. Ibland älskar jag verkligen Sverige.
Sen bestämde jag att vi skulle ut o plocka lite svamp till middagen där soppa var planerat. Ut med oss lite på chansning till ett ställe där vi hittade mycket sommarkantareller tidigare i sommar. Det började lite småsegt men sen började de dyka upp! Trattisar och gulbruna trumpeter! I massor! (I alla fall massor enligt oss som inte är några svampnördar ;) ). Tillslut bestämde vi oss för att inte plocka mer utan låta resten stå för vi hade ändå mer än nog.
Och så gott det var! SLURPANS säger jag bara! Tänk vad grymt att man bara kan gå ut i valfri skog och plocka mat som är helt fantastisk. Och dessutom gå runt i ofantligt vacker skog när man gör det. Helt tyst, solen som sipprade in genom träden och färgade allt alldeles gyllene och så alla underbara dofter. Åh. Ibland älskar jag verkligen Sverige.
Ja nej iphonebilder gör inte skogen någon som helst rättvisa... Men ändå.. Me loves it!
En fantastisk flugsvamp. Gigantisk och superfin!
Jag har alltid vart lite smått facinerad av svamp, dom är så jävla coola! :D Ingen aning om vad det här är, och i verkligheten var den alldeles lila! Ballt! (men nej, vi plockade den INTE :P )
Slutprodukten :9
Borneos orangutanger vs palmolja
Så var första avsnittet av SVTs nya serie fridlyst sänt. Det är en programserie med 6 avsnitt, alla på nya destinationer som visar hot mot biologisk mångfald och väldigt brett tar upp problematiken kring det hela. Naturfotografen Mattias Klum är programledare och i varje avsnitt är det en ny känd svensk som medverkar.
I premiären igår var det Börje Salming med dotter som fick åka till Borneo för att lära sig mer om vilka problem palmoljan ställer till med. Orangutanger fick vara huvudarten som hotas även om man såklart tog upp allt som berörs av regnskogsskövling.
Jag gillade programmet och är mer motiverad än någonsin att göra mitt allra bästa för att hålla mig ifrån palmolja. Vilket inte är enkelt eftersom precis ALLT innehåller palmolja. Allt från stearinljus till tvål till mat. Står det vegetabiliskt fett utan närmare specifikation så är det så gott som alltid palmolja. Vissa märken hävdar att de använder sig av hållbart odlad palmolja men det finns stora frågetecken kring om det faktiskt finns något som heter hållbart odlad palmolja.
Se upp kära vänner med vad ni köper, palmplantagen är kanske det absolut största hotet mot biodiversiteten i världen idag. Och vi kan inte överleva ensamma.
Det går inte att bädda in programmet, men här är länken till SVT Play och gårdagens avsnitt. Jag rekommenderar det varmt!
I premiären igår var det Börje Salming med dotter som fick åka till Borneo för att lära sig mer om vilka problem palmoljan ställer till med. Orangutanger fick vara huvudarten som hotas även om man såklart tog upp allt som berörs av regnskogsskövling.
Jag gillade programmet och är mer motiverad än någonsin att göra mitt allra bästa för att hålla mig ifrån palmolja. Vilket inte är enkelt eftersom precis ALLT innehåller palmolja. Allt från stearinljus till tvål till mat. Står det vegetabiliskt fett utan närmare specifikation så är det så gott som alltid palmolja. Vissa märken hävdar att de använder sig av hållbart odlad palmolja men det finns stora frågetecken kring om det faktiskt finns något som heter hållbart odlad palmolja.
Se upp kära vänner med vad ni köper, palmplantagen är kanske det absolut största hotet mot biodiversiteten i världen idag. Och vi kan inte överleva ensamma.
Det går inte att bädda in programmet, men här är länken till SVT Play och gårdagens avsnitt. Jag rekommenderar det varmt!
Sista natten med gänget
Riktigt så dramatiskt är det kanske inte. Men nu har jag sovit sista natten i min sommarlägenhet här i Eskilstuna. Ska snart börja packa in det sista i bilen och säga hejdå till boendet. Tack o lov är det dock inte riktigt dags att säga hejdå till mina djur. En vecka kvar. Fast när jag skriver det så så får jag nästan ont i hjärtat. Vart tog sommaren vägen egentligen? Även om det kommer bli väldigt skönt att vara färdig med obsandet så vill jag verkligen inte alls lämna. Har trivts så väldigt bra och det har verkligen varit en supersommar, trots total avsaknad av liv. ;)
Tack o lov ska en klasskamrat vara här under hösten, så jag har tänkt att jag assisterar henne lite ibland helt enkelt... Och passar på att säga hej till mina fina djur. ;)
Tack o lov ska en klasskamrat vara här under hösten, så jag har tänkt att jag assisterar henne lite ibland helt enkelt... Och passar på att säga hej till mina fina djur. ;)
Dian Fossey- Gorillornas Jane Goodall
När jag var på myrorna tidigare i sommar med min mor och några av hennes väninnor hittade jag en bok för 20:- som kändes helt klart värd pengarna. "Kvinna i dommarnas land" och handlar om Dian Fossey som på 60-talet åkte till Kongo för att studera bergsgorillor, lite som gorillornas Jane Goodall. Hon mördades 1985 och det här är boken om hennes liv, skriven någon gång way back when sådär.
Jane Goodall vet jag ganska mycket om. Jag har träffat henne en gång, hört henne tala två gånger och beundrar henne av hela min själ. Men Dian Fossey vet jag inte mycket om alls, tyvärr. Jag känner självklart till henne, hennes arbete med bergsgorillorna och att hon blev mördad, men inte så mycket mer.
Boken är väl egentligen lite sisådär, men samtidigt hur intressant som helst och jag längtar efter att få läsa mer. Något som inte brukar ske när det gäller böcker och mig. Inte numera i alla fall.
Så nu måste jag gå o lägga mig o läsa en sväng så jag hinner med något kapitel i alla fall innan jag måste sova. Imorgon måste jag vara i tid till parken eftersom jag ska ha hand om en praktikant! :O
Jane Goodall vet jag ganska mycket om. Jag har träffat henne en gång, hört henne tala två gånger och beundrar henne av hela min själ. Men Dian Fossey vet jag inte mycket om alls, tyvärr. Jag känner självklart till henne, hennes arbete med bergsgorillorna och att hon blev mördad, men inte så mycket mer.
Boken är väl egentligen lite sisådär, men samtidigt hur intressant som helst och jag längtar efter att få läsa mer. Något som inte brukar ske när det gäller böcker och mig. Inte numera i alla fall.
Så nu måste jag gå o lägga mig o läsa en sväng så jag hinner med något kapitel i alla fall innan jag måste sova. Imorgon måste jag vara i tid till parken eftersom jag ska ha hand om en praktikant! :O
Det kryper i kroppen
Lite då och då hamnar jag i någon konstig fas av livskris eller något liknande. Där jag börjar tvivla på att jag gör något som helst rätt i att vilja gå vägen jag vill gå. Där jag blir bombsäker på att det inte kommer fungera och att jag borde gått någon annan väg eller åtminstone byta nu så att jag fortfarande kan få någon typ av liv. Och det livet ska vara i en storstad, mitt i smeten. Med ljud, liv, anonymitet. En stad som aldrig sover. Jag har till och med kommit på mig själv med att tänka tankar på både ruskig höst och kall vinter som något trevligt. Men bara om det är inne i en stad.
Suck och dubbelsuck!
Sen fastnar jag i någon slags vemod över att jag aldrig kommer kunna få ALLT jag vill ha. Men vem får egentligen det? Speciellt när allt man vill ha kräver att man är multimiljardär. Minst. Och hur fånigt är det inte?
Nåja. Jag får hoppas att längtan efter det livet går över.