ont det gör ont
hästeri då. först förra helgen, sen idag.
i lördags var första passet på lasse sen jag kom hem från amerikat. helskumt att faktiskt ha sovmorgon och åka ut rätt så sent men skönt såklart! ;) kul att träffa lite roligt folk som var färdiga efter sin kurs, snacka skit o sånt skoj! göra iordning lasse och så ut i ett alldeles tomt o bra ridhus. där slutade dock det roliga! :D
han var tjaffsig i munnen och var omväxlade stummare än en käpphäst och mjuk o fin- fast utan större koll/kontroll. galoppen fick jag stundtals till men bara på volt, rakt fram skulle han bara bryta av och när jag manade på honom tänkte han jaha vi byter... hopplöst! försökte sitta ner lite men orkade inte ens två varv på volt. kände att nej tack jävla tävling i september det blir inget med det.... :P
red inte mycket mer än en timme och hade väl tänkt skritta ute en stund men orkade inte ens det. haha... in i stallet o träffa åsa o annat skoj, så avslutet på dagen blev helt ok ändå! ;) fodrade lite hästar och kunde sedan åka hem, kännandes att varför bytte jag häst?
på söndagen samlade jag ihop nya krafter, tog på mig sporrar, och tänkte att lena fixar det hela åt mig så att det känns bra igen.. hon frågade hur det gått igår och jag var såklart helt ärlig. :P redan från början kändes det dock myyyycket bättre och jag fick tips att när han börjar tjaffsa så gör halt och gör sedan några halter så får jag med mig honom igen, vilket fungerade alldels utmärkt! var lite trångt för vi kunde bara rida på 20x40 men det gick ju det med. Kändes bra efter framridningen och hoppades på att resten av lektionen inte skulle gå ut på trav nedsittning. ;) tack o lov var det galoppjobb som gällde, med mycket fattningar och det från skritt! jag jublade nästan i sadeln eftersom det är galopp vi kan och då bara fattningar från skritt, från trav blir dom vidriga. :D haha. tur ska man väl ha nångång.
började dock med några varv på volten i trav och där hittade jag faktiskt flytet i nedsittningen! WOW! ;) sen blev galoppen sååå fin! fattningarna funkade, avbrotten funkade och Lena var sååå nöjd med hur bra jag fick ihop galoppen, kunde variera den osv. fungerade även rakt fram, tänka sig! ;) bägge varv fungerade och livet kändes mycket bättre! skönt också eftersom jag hade lite prestationsångest över att behöva rida med de 2 enda riktigt otrevliga människorna på hela ridskolan. hade ingen lust att rida illa när dom var med och det slapp jag ju! :) dock lyckades jag peta in ett fiiiint skavsår efter min högra sporre.. bara på höger sida alltså. på mejram var det på vänster. fick lite ångest men tyckte också att lena borde sagt åt mig om jag grävde för mycket med den... :P köpte nya sporrar idag iaf som var rundare. men får nog vänta innan jag använder dom ändå....
idag laddade jag upp för hoppning. nervöst som fan att hoppa lasse och sen dessutom i hoppspecialen. när fan blev jag en specialgruppsryttare egentligen? visserligen platsar jag inte alls i hoppen eftersom jag är så sjukt feg, men ändå, varför sätter folk mig i sgrupperna? :S
var sjukt stressad eftersom jag kom sjukt sent. lyckades dock sitta upp bara 5 minuter sent, är lite imponerad över det hela måste jag säga. red fram och det kändes ritkigt bra faktiskt. lasse var med på noterna och lagom fram osv. så dags för hoppning och det vi skulle börja med kändes som en alldeles lagom nivå, höhö. litet kryss på volt, snett igenom till ett litet kryss, volt till ett 3e litet kryss. det var vägarna som var viktiga osv. fick inget flyt alls och det hela kändes lite jobbigt. behövde få mer studs i galoppen och få upp huvudet lite på honom, och när jag fick det kändes det dock toppen. han tar riktigt härliga språng när man kommer rätt! :) hoppade en kombination och ett hinder med "vattenmatta" under, språnget på den kändes riktigt bra. sen skulle vi göra en bana av det hela. kombination, snett igenom, vattenmatta, kombination åt andra hållet. hade riktigt bra flyt och allt kändes faktiskt riktigt bra, så kommer vi till kombinationen åt andra hållet och hästfan tvärnitar och jag åker i backen, landar rakt på vänster höft. känns hel ok först. lite så aj i bäckenet men inte alls mycket. går o tar lasse som ser antingen förvånad eller nöjd ut, inte kommit på vilket. går mot pallen men känner att det kanske inte alls känns så bra, precis då frågar åsa om jag verkligen är ok. tårarna börjar spruta och jag känner att nej, jag är nog inte ok. det gör ONT i bäckenet, fast i mjukdelarna, när jag går. men jag säger att jag måste upp på hästen annars kommer jag bli rädd, så dom håller i och jag tar mig upp, där känns det faktiskt helt ok. skrittar runt medans dom andra hoppar klart, känner att det känns lite i ländryggen också men säger att jag måste hoppa något. tar ena krysset och han hoppar riktigt bra över det, gör dock rätt ont i ryggen när vi ska sakta av. han har ju så stora rörelser...
åsa tar in honom åt mig och jag får hjälp med sadel o allt sånt. det gör JÄTTEONT när jag går, liksom i undersidan av insidan av bäckenet, och mitt på framtill. en tjej i gruppen är sjukgymnast o frågar lite och säger att det säkert är alla ligament o skit som håller ihop allt och som kan tänja sig vid förlossningar o sånt nog fått sig en törn. att jag typ stukat bäckenet. hon sa att rida kan jag nog göra men jag ska inte gå för mycket och inga sidvärtsrörelser med benen. att jag inte behöver åka in heller om det inte blir värre, gör ont när jag hostar eller jag får svårt att kissa, på ett ungefär...
åsa kommer o säger att nästa gång får jag hoppa fia, hennes underbara stora häst som i princip inte går att stanna framför ett hinder. om man drar MYCKET så saktar hon av typ. anna tyckte att det lät som en bra idé om det var något jag ville, och sa även att lavvan finns till förfogande om jag inte vill fortsätta med lasse såhär på en gång. tydligen har han inte hoppats på ett par veckor heller, men bussig är han inte. hon och åsa sa bägge två också att jag INTE ridit något fel och att det såg bra ut i övrigt, att jag visst platsar i gruppen osv. inte att dom skyllde stoppet på lasse, men typ lite sådär att han borde hoppat det... :P
smsar lena om att jag kanske inte kan rida alls imorn och i så fall bara en häst, inte 2 som var tänkt (skulle ridit salmiak också, han är under igångsättning). hon ringde upp o frågade vad som hänt och sa väl inte så mycket.. sen ringde hon anna så fort vi lagt på, vet inte riktigt varför? kollade på gruppen efter och rörde mig sedan sakta mot bilen. att kliva in där kändes väl inte jätteskönt men så länge jag satt eller stod still kändes ju livet bra. körde hem o tänkte på att få segla över hinder med trygga hästar som fia och lavendel och bestämde mig för att INTE låta det här ta slut på hoppkarriären. :P
när jag kom hem o skulle ur bilen kände jag dock att AJSOMFAN! jag kunde typ inte sätta ner vänster ben, för då högg det i hela bäckenregionen, men fortfarande mjukdelar. tog en dusch, la fram telefon o allt i soffan, hittade min vetekudde o värmde o satt mig sedan med lite värme på ett tag. gick upp o rörde lite på mig igen och det kändes faktiskt bättre. sen ringde jag sjukvårdsrådgivningen och fick prata med världens tråkigaste människa. hon tyckte dock också att jag borde ha ondare om det är något som är trasigt, så att om jag kände mig orolig kunde jag såklart åka in, men annars kunde jag lika gärna ta en tablett och avvakta till imorn. bäckenbenet är iaf helt, för det gör inte ont alls.
så här sitter jag i min soffa och har en molande värk nästan som mensvärk fast inte alls på samma ställe, och vägrar röra mig med min vetekudde på magen.
jävla häst! (fast jag tycker om honom ändå)
i lördags var första passet på lasse sen jag kom hem från amerikat. helskumt att faktiskt ha sovmorgon och åka ut rätt så sent men skönt såklart! ;) kul att träffa lite roligt folk som var färdiga efter sin kurs, snacka skit o sånt skoj! göra iordning lasse och så ut i ett alldeles tomt o bra ridhus. där slutade dock det roliga! :D
han var tjaffsig i munnen och var omväxlade stummare än en käpphäst och mjuk o fin- fast utan större koll/kontroll. galoppen fick jag stundtals till men bara på volt, rakt fram skulle han bara bryta av och när jag manade på honom tänkte han jaha vi byter... hopplöst! försökte sitta ner lite men orkade inte ens två varv på volt. kände att nej tack jävla tävling i september det blir inget med det.... :P
red inte mycket mer än en timme och hade väl tänkt skritta ute en stund men orkade inte ens det. haha... in i stallet o träffa åsa o annat skoj, så avslutet på dagen blev helt ok ändå! ;) fodrade lite hästar och kunde sedan åka hem, kännandes att varför bytte jag häst?
på söndagen samlade jag ihop nya krafter, tog på mig sporrar, och tänkte att lena fixar det hela åt mig så att det känns bra igen.. hon frågade hur det gått igår och jag var såklart helt ärlig. :P redan från början kändes det dock myyyycket bättre och jag fick tips att när han börjar tjaffsa så gör halt och gör sedan några halter så får jag med mig honom igen, vilket fungerade alldels utmärkt! var lite trångt för vi kunde bara rida på 20x40 men det gick ju det med. Kändes bra efter framridningen och hoppades på att resten av lektionen inte skulle gå ut på trav nedsittning. ;) tack o lov var det galoppjobb som gällde, med mycket fattningar och det från skritt! jag jublade nästan i sadeln eftersom det är galopp vi kan och då bara fattningar från skritt, från trav blir dom vidriga. :D haha. tur ska man väl ha nångång.
började dock med några varv på volten i trav och där hittade jag faktiskt flytet i nedsittningen! WOW! ;) sen blev galoppen sååå fin! fattningarna funkade, avbrotten funkade och Lena var sååå nöjd med hur bra jag fick ihop galoppen, kunde variera den osv. fungerade även rakt fram, tänka sig! ;) bägge varv fungerade och livet kändes mycket bättre! skönt också eftersom jag hade lite prestationsångest över att behöva rida med de 2 enda riktigt otrevliga människorna på hela ridskolan. hade ingen lust att rida illa när dom var med och det slapp jag ju! :) dock lyckades jag peta in ett fiiiint skavsår efter min högra sporre.. bara på höger sida alltså. på mejram var det på vänster. fick lite ångest men tyckte också att lena borde sagt åt mig om jag grävde för mycket med den... :P köpte nya sporrar idag iaf som var rundare. men får nog vänta innan jag använder dom ändå....
idag laddade jag upp för hoppning. nervöst som fan att hoppa lasse och sen dessutom i hoppspecialen. när fan blev jag en specialgruppsryttare egentligen? visserligen platsar jag inte alls i hoppen eftersom jag är så sjukt feg, men ändå, varför sätter folk mig i sgrupperna? :S
var sjukt stressad eftersom jag kom sjukt sent. lyckades dock sitta upp bara 5 minuter sent, är lite imponerad över det hela måste jag säga. red fram och det kändes ritkigt bra faktiskt. lasse var med på noterna och lagom fram osv. så dags för hoppning och det vi skulle börja med kändes som en alldeles lagom nivå, höhö. litet kryss på volt, snett igenom till ett litet kryss, volt till ett 3e litet kryss. det var vägarna som var viktiga osv. fick inget flyt alls och det hela kändes lite jobbigt. behövde få mer studs i galoppen och få upp huvudet lite på honom, och när jag fick det kändes det dock toppen. han tar riktigt härliga språng när man kommer rätt! :) hoppade en kombination och ett hinder med "vattenmatta" under, språnget på den kändes riktigt bra. sen skulle vi göra en bana av det hela. kombination, snett igenom, vattenmatta, kombination åt andra hållet. hade riktigt bra flyt och allt kändes faktiskt riktigt bra, så kommer vi till kombinationen åt andra hållet och hästfan tvärnitar och jag åker i backen, landar rakt på vänster höft. känns hel ok först. lite så aj i bäckenet men inte alls mycket. går o tar lasse som ser antingen förvånad eller nöjd ut, inte kommit på vilket. går mot pallen men känner att det kanske inte alls känns så bra, precis då frågar åsa om jag verkligen är ok. tårarna börjar spruta och jag känner att nej, jag är nog inte ok. det gör ONT i bäckenet, fast i mjukdelarna, när jag går. men jag säger att jag måste upp på hästen annars kommer jag bli rädd, så dom håller i och jag tar mig upp, där känns det faktiskt helt ok. skrittar runt medans dom andra hoppar klart, känner att det känns lite i ländryggen också men säger att jag måste hoppa något. tar ena krysset och han hoppar riktigt bra över det, gör dock rätt ont i ryggen när vi ska sakta av. han har ju så stora rörelser...
åsa tar in honom åt mig och jag får hjälp med sadel o allt sånt. det gör JÄTTEONT när jag går, liksom i undersidan av insidan av bäckenet, och mitt på framtill. en tjej i gruppen är sjukgymnast o frågar lite och säger att det säkert är alla ligament o skit som håller ihop allt och som kan tänja sig vid förlossningar o sånt nog fått sig en törn. att jag typ stukat bäckenet. hon sa att rida kan jag nog göra men jag ska inte gå för mycket och inga sidvärtsrörelser med benen. att jag inte behöver åka in heller om det inte blir värre, gör ont när jag hostar eller jag får svårt att kissa, på ett ungefär...
åsa kommer o säger att nästa gång får jag hoppa fia, hennes underbara stora häst som i princip inte går att stanna framför ett hinder. om man drar MYCKET så saktar hon av typ. anna tyckte att det lät som en bra idé om det var något jag ville, och sa även att lavvan finns till förfogande om jag inte vill fortsätta med lasse såhär på en gång. tydligen har han inte hoppats på ett par veckor heller, men bussig är han inte. hon och åsa sa bägge två också att jag INTE ridit något fel och att det såg bra ut i övrigt, att jag visst platsar i gruppen osv. inte att dom skyllde stoppet på lasse, men typ lite sådär att han borde hoppat det... :P
smsar lena om att jag kanske inte kan rida alls imorn och i så fall bara en häst, inte 2 som var tänkt (skulle ridit salmiak också, han är under igångsättning). hon ringde upp o frågade vad som hänt och sa väl inte så mycket.. sen ringde hon anna så fort vi lagt på, vet inte riktigt varför? kollade på gruppen efter och rörde mig sedan sakta mot bilen. att kliva in där kändes väl inte jätteskönt men så länge jag satt eller stod still kändes ju livet bra. körde hem o tänkte på att få segla över hinder med trygga hästar som fia och lavendel och bestämde mig för att INTE låta det här ta slut på hoppkarriären. :P
när jag kom hem o skulle ur bilen kände jag dock att AJSOMFAN! jag kunde typ inte sätta ner vänster ben, för då högg det i hela bäckenregionen, men fortfarande mjukdelar. tog en dusch, la fram telefon o allt i soffan, hittade min vetekudde o värmde o satt mig sedan med lite värme på ett tag. gick upp o rörde lite på mig igen och det kändes faktiskt bättre. sen ringde jag sjukvårdsrådgivningen och fick prata med världens tråkigaste människa. hon tyckte dock också att jag borde ha ondare om det är något som är trasigt, så att om jag kände mig orolig kunde jag såklart åka in, men annars kunde jag lika gärna ta en tablett och avvakta till imorn. bäckenbenet är iaf helt, för det gör inte ont alls.
så här sitter jag i min soffa och har en molande värk nästan som mensvärk fast inte alls på samma ställe, och vägrar röra mig med min vetekudde på magen.
jävla häst! (fast jag tycker om honom ändå)
Kommentarer
Postat av: Marie
Krya på dej!! Hoppas det blir bra snart!
kram kram
Trackback