så dagens andra spännande händelse!
skulle rida ut med hanna och krasse och tänkte hur svårt kan det vara när man överlevde att gå först med helena och farin igår! men vi kom fan inte långt innan den ridturen tog stopp, på den vanliga vägen där vi gått ack så ofta. hon gör ju som så att hon ställer sig mot diket och backar mot dem när hon inte vill gå. jag har alltid trott att hon vet vart diket är, men det har ändå känts lite småotäckt. så idag hamnade vi först med ett ben ner i diket när vi skulle vänta på krasse som inte gick så fort. sen lite längre fram backar hon ner med hela bak, kommer inte loss och hela hon hamnar liggandes i diket! tack o lov lyckades jag inte klämma mig och kunde komma av och upp. var lite otäckt i några sekunder för hon kom verkligen inte upp, men så lugnade hon sig och jag kunde smacka på henne igen så hon kom upp. höger bak hade suttit rätt bra i grålera!

kollade snabbt och inget var akut av eller blodigt, så vi gick en bit till för att hon inte skulle stelna till och vände sedan hem mot stallet. spolade av leran och kollade henne, en av privatisarna kollade också och tyckte inte det verkade vara någon fara. tyckte dock efter en kort stund till att hon var lite varm. ringde Lena som tyckte att om jag hann fick jag gärna spola benet i 20 min, så det gjorde vi. inga jättevarma partier eller så sen, men dock lite svullen över kotan..

jisses!
hoppas fan att hästkraken lär sig att inte backa ner i diken nu!
och nu vet jag att hon faktiskt kan göra det, så nu tänker jag fan inte vara lika snäll mot henne när hon gör så.. blir dressyrspö med sig ut på torsdag om hon inte är halt och oridbar då förstås....