tänkte väl äntligen skriva om förra helgens hästeri, har inte velat förrän jag visste om jag skulle rida imorn eller inte. om det verkligen var de sista ridpassen jag skrev om eller inte. för som jag nämnde som hastigast så blir det hästbyte för mig. efter 3 års slit är det dags att gå vidare...

i lördags var det vanlig lektion, vi jobbade med lite skolor som lite roligare avslutning då våren präglats av att traggla tråkiga programdelar. Mejram har gryyyymt svårt för öppnor men slutorna går desto bättre! hon ville inte riktigt ställa igenom utan att bara böja halsen men bättre blev det och jag kände att jag iaf satt jävligt rätt utan att vrida mig på konstiga sätt vilket lena även berömde. alltid något! var iaf inget superpass vilket kändes bitterljuvt, klart man hade velat "go out with a bang" men samtidigt så visste jag ju att jag hade söndagen och jag kände på mig att det skulle bli bra!

slöade sedan inte alltför mycket utan kunde komma upp på Lasse vid halv ett iaf, tänkte rida ut en halvtimme och sen in i ridhuset en halvtimme, men det regnade o blåste på oss, och Lars gillar inte regn = trampande, sidosteppande och allmänt sketaspänd häst, så vi fjäskade in oss i ridhuset när kursen skrittade av sina hästar.. :P Lena var kvar inne dom första minutrarna och sa åt mig att sätta mer press på honom nu, dags att börja bygga upp honom mer! Var hemskt kul att rida honom, provade att sitta ner lite dock och fyyyyyfaaaaaan! :S men galoppen var sååå härlig! man kunde göra halvhalter o grejjer och i traven kunde jag få till sånadär härliga "skjuts upp genom ryggen fram till bettet" som jag kämpat med på Mejram, helt utan Lenas vältajmade hjälp! :P Fick sedan höra från en tjej i stallet att "fyfan vad bra du passar på Lasse, det är så mycket mer rätt", och det var väl så det kändes ändå!

Så söndagen var jag lite lagom bakis och trött efter alla mojitos och astman, men åkte ut med glatt mod ändå. Hade med mig dom rosa lindorna och schabraket, tyvärr inte matchad själv dock... Kursen som var där är en såndär bra grupp med många duuuktiga ryttare, och dom skrattade åt det rosa och Lena kräktes lite över det hela som vanligt, Mejram däremot kände sig uuuuurtjusig! :) Jag visste redan då att det skulle bli ett superlyckat pass! Regn o tråkigt på himlen så skritt inne, framridningen började sådär men blev ganska snart skitbra! Tänkte på att börja lång o låg men korta upp henne efterhand ändå och få ihop henne och hon kändes riktigt bra! Sen blev det verkligen bara bättre och bättre och bättre och bättre! Galoppen var helt klart bland det bättre vi gjort och traven var bara to die for! Jag tänkte verkligen på att hålla i tyglarna och styra traven med sätet så att jag fick tryck utan att bli snabb. Kursen hade klart sin teori och de ställde sig tillsammans med Lena och kikade. Lena tyckte att hon var hur fin som helst och jag märkte hur dom stod o pratade om hur fin hon var hehe. :) red runt och bara flöööt fram, laddade för en ökning på långsidan som blev sådär hääärlig, bara längre steg inget snabbare, andades ut och kortade upp henne igen och hörde Lenas röst "JÄTTEFIN längning" och sedan började hon tom applådera vilket övriga i kursen stämde in i! hahaha! :D En av kurstjejerna, som jag haft lite svårt för, var redan inne o red (dom skulle ha programridning) och hon var tvungen att fråga om det verkligen var mejram jag satt på! :P Jag avslutade passet fastän jag inte ville, med tårarna otroligt nära måste jag säga. Fick några kort tagna på mig och den rosa prinsessan och skrittade av henne ute. Väl inne i stallet igen kom en av de allra duktigaste i gruppen fram och bara ÖSTE beröm över mig, hur duktig jag är på att rida och hur fin Mejram var och hur otroligt härligt det var att se ett så samspelt ekipage! Att hon aldrig i sin vildaste fantasi hade kunnat tro att Mejram kunde gå så bra, vara så avslappnad och vara så med på noterna, att hon inte ens såg mina hjälper osv osv osv.. Och jag bestämde mig för att bara suuuuuuga i mig allt som en tvättsvamp och inse precis hur långt jag har kommit!

Samtidigt så sjönk det verkligen in, att våran tid är slut, att det faktiskt är dags att gå vidare. Jag kan ta henne så långt men inte mycket mer. Vi kan säkert få ordning på halterna och på bra dagar kan galoppen bli ännu bättre. Men längre kommer vi inte. Vi är så bra som vi kan bli ihop och det ÄR verkligen dags att gå vidare. Det gör så ont i mitt hjärta att jag nästan gråter bara jag skriver om det nu...

Lena tröstade mig dock med att jag gärna får rida skruttan nu under sommaren tills jag åker till usa, sådär varannan dag för att hålla igång henne (uteritter då), och det lär bli något pass på Lasse också kan jag tänka mig. Jag kände dock att jag inte kunde släppa Mejram riktigt än så imorgon blir det ett till dressyrpass och pappa ska med och fota, den här gången utan teleobjektiv och även ha min kamera till hands, som kan ta kort i ridhus. Har lite smått jättemycket ångest över det hela just nu bara, tänk om det går åt helvete och hon inte alls är fin, söndagens pass hade egentligen varit perfekt att avsluta med! Men jag tror att det blir bra, för det måste det bli! :P

Två bilder från i söndags, tyvärr var ljuset dumt så att det knappt syns att det är rosa! :(




och när jag såg dom bilderna så insåg jag att jag behöver nya ridbyxor, fyfan vad illa dom sitter! tyvärr för jag löööv them! lagom jättetunna och bra att ha på sommaren! så jag kom ju på att hööks hade ju rea på en massa skit och släpade dit mamma igår. resultatet blev ett par brun-beiga knäskodda skitsnygga faktiskt, tyvärr insåg jag att jag inte kommer kunna rida oskott på lars men skitsamma, dom var snygga och 50%! började med min vanliga stora storlek och fick snabbt be om en mindre. satt perfekt i midjan men var rätt stora runt benen, så på med en 42a och liiite liten i midjan, men inte obekvämt bara att man får tänka på vilken tröja man tar till, och perfekta i benen! hur sjuka storlekar har inte hööks då??? jag är (tyvärr) inte en 42a (än)!

Blev även ett par toppar och en jacka.. shoppa är kul! :D