det är rätt intressant ändå, hur långt man kommit utan att veta hur det gick till!

jobbade ju onsdag och torsdag. och någon vecka innan tyckte jag ju blääääää över det, eftersom jag var tokstressad över hela mitt liv och hur bajsigt allt kändes med jullovet som försvann. dagen innan ville jag att tiden skulle gå så att jag fick gå o lägga mig så attj ag fick åka o jobba. sen var det roligt hela dagen. sen väntade jag på att klockan skulle ticka vidare så att jag fick gå o lägga mig så att jag fick åka o jobba igen. ok, jag jublade inte när klockan ringde direkt, men det är ju för att jag hatar morgnar.. :D

för ett par år sedan fick jag sådan sjuk ångest minsta lilla jobb jag skulle göra. om det var mer än en dag i rad krävde det ALL energi jag hade i kroppen att inte bryta ihop över det och jag gick runt med världens största helvetesklump i magen över det.

helvete vad långt man kommit ändå!

jobbet var för övrigt aschill, förutom att köra dit. på onsdagen var det isgata hela vägen, på torsdagen isgata hela vägen med ett tunt snötäcke uppepå.... spännande värre! speciellt när man börjar sladda precis när man får möte på den smala smala skogsvägen..... :D väl där var det lagom att göra.. släppa ut hästar, mocka några boxar, fodra lite, äta lunch, städa, plocka in hästar. o lite annat typ fixa med aggregat, packa några påsar hö, sopa, pussa på nån häst osv. :) o så härligt att få jobba med åsa som verkligen ger mig så himla mycker positiv energi! :)

efter onsdagspasset fick jag och Lena ridit. vi sa ju att vi skulle ta ett pass där vi red bägge två o så filmade så man kunde se hur han såg ut nu så man har något att jämföra med om han blir knackig igen eller om han känns bättre med för den delen. jag var dock INTE ridsugen alls. inte för fem jävla ruttna öre, vilket kändes lite jobbigt. hade inga stövlar heller så jag fick rida i shortchaps som bara gnisslade mot sadeln hela tiden. dessutom hade jag mina hemska helskodda som bara klibbar fast så man inte kan rida alls. blev dessutom spänd utav att kameran var på. haha. illa! :D lasse kändes dock helt ok. lite oengagerad kanske men ändå helt ok. galoppen var finfin åt höger, åt vänster fattades det lite men jag var trött. skulle sitta ner lite bara för att få det på film om det blev någon skillnad. det var dock för tidigt i passet för att kunna sitta på honom o med mina hemska ridbyxor så ville jag bara ta kameran o kasta den åt helvete för så illa som det kändes så ville jag aldrig se det. lena hoppade upp o red klart o han såg finfin ut! och när hon sedan satt så såg det sååå lätt ut. orättvist! sen kollade vi på filmen o döm min förvåning när det faktiskt inte såg så hemskt ut när jag försökte sitta. haha. konstigt hur något kan kännas så olika från hur det ser ut. :D Lena fick dock lite panik över hur långa hennes tyglar var. haha. :D

sen på torsdagen fick jag rida om jag ville, men jag kände bara att jag inte ville. jag behöver hitta ridsug igen. visst har det vart kul att rida när man väl rider, men det var ett tag sen jag kände HURRA jag ska få rida Lassebrasse! Mejram såg jag jättemycket fram emot dock... men det är ju en annan sak. Så ingen ridning måndag, tisdag, torsdag, fredag. och nu ser jag faktiskt fram emot att åka ut imorn o ta mig en genomkörare. Även fast Lasse troligtvis kommer vara blää efter att ha stått tis, tors, fre.. men vafan. :)

mamsen o jag var på shoppingtur idag. och jag råkade komma hem med en hel billast! en smal bokhylla, en golvlampa, två lådor till hyllan, en pajform, några ramar, en duschgrej, ett ansiktsrengöringsset, en ögonskugga, två bhar, ett par ridbyxor och en ridväst. woohoo! dock var allt utom ikeagrejjorna på rea. bharna var bäst, 70% på bägge så det blev 250:- för bägge. sjukt billigt. :)