Idag var det dags för tävling igen.
Har kunnat ladda upp rätt så bra med ridning tis, ons, fre och lör. Dock gick tisdagen inget bra alls. Hittar inte alls Torakänslan och så blir jag bara frustrerad... Pratade med Lena en del eftersom det bara var vi där och så kom vi på hösten o vem jag ska rida då osv. Lite hastigt och spontant bestämde vi att jag skulle rida i en av kvällsgrupperna på Curry, vårat nyaste tillskott.

Han var lite svår att hitta knapparna på först, men de sista minutrarna kom han loss och kändes riktigt trevlig. Han är lite småtittig men vi får se hur det blir med det tror jag om det nu blir honom jag börjar rida. Det roliga var dock att jag inte kunde sitta ner alls. Det gick inte. Har väl vant mig vid hästar med hemsk trav att en normal trav blir svår eller nåt... Det i kombination med ridbyxor som är SNORHALA om man inte blir lite svettig... :P Kändes iaf helt klart som ett alternativ, får testa honom fler gånger helt enkelt!

På onsdagen red jag samtidigt som Lena för att kunna få lite tips på att hitta rätt. Gick mycket bättre även om jag inte fick jättemycket hjälp. Kändes riktigt bra att kunna hitta rätt väg iaf, även om vi inte kom ända fram. Den känslan höll i sig på fredagen och då började jag även prova mig fram med hur jag skulle rida idag på tävlingen. Kände att jag hittade en bra mellanväg så livet kändes faktiskt helt ok! Det härliga känslan höll i sig till igår när jag och Lina red. Nästan sådär att det började kännas jobbigt istället, för om det går så bra så mycket så vill man ju att det ska gå perfekt på tävlingen, och det gör det ju sällan.... :D

Tävlingen idag började sisådär. De hade igår när de sista startlistorna kom ut flyttat på tiden för klassen, en halvtimme tidigare blev det. Sen när Lina sitter upp och skrittar bort till framridningen får hon reda på att de är en kvart försenade. När jag sitter upp på Fia är de en halvtimme försenade... Jag hoppade av igen och gick runt lite med kära Sandra som sällskap. Hoppade upp igen och skrittade ner igen och började rida fram. Underlaget var tungt vilket satte lite spöken i hjärnan. Fia var tämligen obekymrad över det hela och Åsa sa åt mig att skit i det, det är bara en klass och det är inte skadligt tungt. Men ändå! När man är spänd o nervös kan minsta lilla ställa till det! ;)

Tog många pauser för att inte bli för trött och dessutom kändes Fifi superfin. Hade väl egentligen behövt ta ihop henne mer men men. Det kändes avspänt o bra så vafan! Jag var väldigt tacksam över att det inte var så varmt, kom lite regn men inte så det störde, mest bara skönt att dammet la sig liiiite.. :P Han inte kika på Linas ritt mer än att jag kastade ögat ditåt några gånger. Sen en start mellan oss o så min tur. Min plan var att verkligen sätta programmet på ett bra sätt. Domaren gillar bra övergångar och prydliga ritter så det var det jag försökte. Red in, första halten kändes helt ok, sen ville hon dock inte gå hela vägen fram utan tittade på bilen domaren satt i. Men det var inget stort utan blev bara lite vingligt. Dock ingen bra uppladdning för den förlängda steglängden som kommer direkt men men! Fia kändes dessutom matt så fort vi började igen där inne på banan... Men jag tog en snabbt beslut att inte bekymra mig om det. Bara hålla om henne och rida igenom så korrekt jag kan för stunden. Inga missar men kände ändå ingen direkt wowkänsla. :D

Skickade sedan Lina för att hämta mitt protokoll då jag fått för mig att det bringar tur. ;) Hon kom tillbaka och såg glad ut, jag kände mig dock inte alltför hoppfull men blev väldigt glad när jag såg att vi fått några poäng bättre än när vi var på Skaftö! :D Kikade igenom och såg en 8a på skritten! Woohoo! Sen när jag kikade vidare så insåg jag att jag inte hade en enda 5a, utan vårat lägsta betyg för dagen var 6! Första gången det händer för mig så jag var minsann väldigt glad! :D De negativa kommentarerna jag fick var att tempot blev lite hastigt (något några av mina åskådare dock inte höll med om) och att hon blev lite öppen i formen här o var och att övergångarna kunde varit ännu tydligare. Och då att det vart vingligt på första uppridningen. Det positiva var jämnt tempo här o var, rund bärig galopp och en prydlig ritt! Fick dessutom 7or på halten mitt i programmet och avslutningshalten. Den mitt i fick kommentaren väl visad halt. Då kan jag nämna att vi haft svårt för halterna för att jag är kass på att rida på rätt sätt in i halten, varpå hon dyker ner som fan och ställer sig ojämnt. Så det kändes gött! ;) Hade vart himla nervös innan över att det var den domaren som skulle döma, men det behövde jag ju tydligen inte vara! ;) Det slutade på 63,43% vilket då räckte till en 7e plats. Eftersom det var mer än halva klassen kvar och bara 7 placerade räknade jag dock med att bli nerpetad. Men så stod vi där o kikade och ingen nedpetning kom... Började bli lite nervöst och varje gång de kom för att skriva upp ett nytt resultat och man såg att de skrev något på 100 och inte något över 200 steg hoppet lite. Så när bara sista ryttaren kunde klå mig gick jag bort till transporten för att göra mig redo för att ta på mig kavaj o hjälm igen. Då ringer Sandra och säger att de ändrat sig och bara hade 6 placeringar i klassen.... SURT SOM FAN!!! Där har man stått o väntat i några timmar och så blir det så!!! Men så säger några att dom inte får göra så... Maria som var med går o frågar, men efter lite kort förvirring säger dom att jo, så får dom göra. Jag köper det såklart och vi packar ihop oss o åker hemåt. Känner mig snuvad på min första rosett men Åsa lyckas som vanligt peppa mig, jag fick ju inte sämre poäng för att jag inte fick en vit rosett liksom... Och det var ju HELT sant! Så precis när jag blivit glad igen börjar telefonen ringa, då hade dom tydligen ångrat sig och jag skulle visst vara placerad.. Ringer till en som red på K förut som var kvar på tävlingen o frågade om hon kunde ta min rosett o plakett, vilket inte var några som helst problem. Sen ringder Sandra "vet du vad?" "jaa jag är visst placerad! :D" "jaa" så då kom jag ju på att det är mycket bättre att hon tar rosetten eftersom jag träffar henne oftare. Blev genast på superhumör kan jag ju säga! :D

I stallet försökte vi skynda oss lite för Marie som står där ringde o ville bjuda oss på mat, vilket vi såklart inte tackade nej till! Så vi åkte vidare hem till henne o åt pasta och åt glass till efterrätt! GRYMT skön avslutning på en helt underbar dag! :D

(säg inte det här till någon, men det är KUL o tävla! ;) )