sparka till sig ett byte

Har inte skrivit om hästeriet så mycket det senaste. Troligtvis för att det itne finns så mycket att skriva om.. :P Curry och jag är inte bästisar direkt, fast samtidigt tycker jag om honom som tusan och har svårt att släppa honom!

Efter två veckors ridning utan lektioner då Lena vart sjuk två veckor i rad så kändes allt ändå helt ok. Curry hade gått bra och vi börjar hitta varandra. Men sen tog det roliga slut! Eller han är ju aldrig särskilt rolig, men ändå tillräckligt för att det skulle kännas ok tills jag får ta över Piri. Så förra söndagen så red vi fram och han kändes väl ok, vi tog en galopp ner ena långsidan och jag tänkte att jag skulle lägga en volt så att det inte blev en tvärnit för att han såg något som han brukar göra vid den kortsidan. Men precis innan jag skulle vända in kom tvärniten följt av kast bakåt och vändning på femöring. Jag har aldrig hängt så löst utan att åka av kan jag säga. Blev arg och han studsade runt en stund o klättrade på väggar. Sen vart han helt amazing att rida i några varv då han var så spänd att hans bakben trampade på som bara fan. Trist att han ska behöva vara halvt hysteriskt för att gå så fint...

När Lena kom in sa jag att jag inte ville rida hästen mer och vi funderade lite över det hela. Men just det passet var det ju bara att rida klart. Blev mycket galoppjobb och vi kunde faktiskt ta oss ner till kortsidan men åt andra hållet. Övade på förvänd och han var faktiskt riktigt fin. Började med hans svårare galopp dessutom så det kändes ju bra! Sen blev jag trött och min sits kollapsade och jag orkade inte få ihop honom till vänstervarvet. Kändes allt lite eländigt ändå för det är så jävla trist att inte kunna rida hästfan i galopp längs ridhusets långsida utan att riskera att åka av. Pratade vidare om att byta häst men kom inte fram till något annat än att det var upp till mig.

Veckan gick dock och jag hittade ingen bra lösning på hästproblemet. Det är nog bara en annan som känns tillräckligt rolig att rida men han är så grön att det ändå blir steg tillbaka. Kom fram till att det är lika bra att köra på med Curry nån vecka till iaf och sen se till att boka in sitsträningar på Farinen på de privatlektioner jag har innestående. Då blir det ju två pass utan Curry iaf.. :P Behöver dessutom få ordning på mina flaxande skänklar så...

Så blev det ny helg och igår var jag inte sugen nånstans på att åka o rida, men betalar man får man ju snällt åka dit ändå. :P Har ju vart sjuk hela veckan så min ork var inte på topp heller = inte bäddat för lyckat ridpass. Väl där var Curryn så söt så söt som han alltid är i boxen. Det gör liksom lite ont i hjärtat på mig att vi inte funkar i ridningen för han är så go på så många sätt! Sen skojades det om att jag skulle kollas så att jag red honom lika bra som en av ungdomarna och jag kände bara hur luften gick ur mig mer o mer. För att slippa total katastrof bestämde jag mig för att köra egen sitsträning. Började bedrövligt, han kändes segare än segast och det tog ett tag innan jag fick någon form av koll på honom alls.. HÄRLIGT när man känner hur folk tittar och man inte lyckas nånstans alls. Sen sa det typ VIPS så hade han lossnat helt OK och jag kunde börja träna på mig själv. Blev korta travstunder där jag saktade av innan jag blev för trött för att hålla ihop mig själv och sen även lite galopp där fokus bara var att sitta snyggt. Curry kändes helt ok men inte mer än så. Dock var det nog bättre än det kändes för Lena tyckte att han såg fin ut... Alltid nåt? Det jag annars tog med mig från passet var att Fia lyssnade på mig och reagerade när jag smackade åt Curry. Åsa började skratta för Fia brukar ALDRIG reagera på andras smackningar, men hon känner väl igen mig fortfarande! :D Skruttan! :D

Inför dagens lektion var jag lika pepp som alltid numera... :P Curry kändes ännu segare, som att han hade tuggummi under hovarna, men gick ändå helt ok på nåt sätt. Vi började sen med skänkelvikningar och Curry har ack så svårt för det och det är inte direkt min starka sida heller. Blev bättre o bättre men oj vad han kan gå emot. Han brukar annars bara slå mot spöt i galoppen men nu började han även i skritt. :P Men det hjälpte, för nästa gång vi kom där så reagerade han faktiskt REJÄLT bara på sporren! :O :O :O Halleluja moment.... ;) Han var iaf himla duktig tillslut och försökte verkligen i både skritt o trav, så beröm blev det där! Var sedan ganska trött men kämpade vidare ett tag med att få ihop honom mer i traven, att han skulle trampa på utan att öka o sånt. Han var återigen duktig men jag blev tröttare o tröttare.. Så på slutet blev det mest fokus på att han skulle SKRITTA och ta skänkeln rätt o sånt. Även lite trav o galopp dock o han blev himlarns fin. Fin häst med fel huvud helt enkelt. Undra vad de gjorde med honom i Polen egentligen...

Den glada nyheten från helgen är att jag KANSKE kan få börja rida Fia igen tills Lina inte kan rida mer. Åsa tyckte lite synd om mig i lördags och la själv fram förslaget. Jag sa åt henne att tänka på saken till nästa helg men jag håller tummarna! Lena tyckte det lät som en bra idé också. Åhhh det vore sååå skoj!!!! Annars kommer jag kämpa vidare med Curry kom vi fram till efter dagens pass. Lika bra, så lång tid är det inte kvar. Den andra är för grön, det blir basicjobb och det är redan min starka sida så.. Dessutom så känns det lite som ett nederlag om jag ger upp med Curry, jag ger ju aldrig upp! :P

Men för Fia ger jag gärna upp! ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback