Ville rida Piri idag men det var lite ont om elever så Mejram hade ingen ryttare, medans alla andra hästar skulle gå var sitt pass, så jag tackade ja till att rida henne istället. Hon var på fruktansvärt dåligt humör i boxen och rätt stressad redan då (fick inte tränsa henne tex) och inte blev det bättre i ridhuset. Hon var väldigt stressad och gick blåste lite, något som inte är riktigt normalt för henne. Satt upp iaf och det blev lite bättre men jag märkte med en gång att det skulle krävas tålamod.

Började trava och mycket riktigt... Hon ville bara springa o titta och varken gå fram eller vara lugn. Tog inte hjälperna och ja, allmänt så som bara Mejram kan vara. Men jag körde på och försökte vara bestämd och konsekvent. Att få henne att gå fram är nyckeln till det hela och då hon inte ville ta skänkeln och blev sur på sporren så gick jag och tog ett spö, hade inte tagit något pga stressen men ja... :P Och tänka sig att hon blev bra så fort hon faktiskt gick fram för skänkeln! Hon var fortfarande ganska lättstörd av yttre stimuli men joggade på bra. Försökte tänka lite så som jag gör med Piri och kräva mer och mer vilket kändes som att det gick bra. Hon kändes faktiskt otroligt fin för katastrofstarten. Inget jättejämnt tryck men hon låg bra i handen, var rund i formen, trampade på och lyssnade på mig. Hann inte riktigt jobba med galoppen för travandet i början tog så lång tid, lite blev det dock och hon var riktigt duktig för det lilla jag hann!

Tyvärr blev det hela lite sämre på slutet då hon blev väldigt ofokuserad av att en okänd häst kom in i ridhuset, men jag bestämde mig för att vara nöjd ändå och berömma min lilla tjej. Skrittade av henne men hann tyvärr inte ut innan de två som skulle hoppa hade börjat sätta fart. Anna galoppade på rätt friskt bitvis och Mejram blev riktigt orolig av det och mitt hjärta brister lite när jag ser henne sån! In till stallet och in i boxen där hon blev tvärsur med en gång och ställde sig mot dörren som hon gör när man ska ta på henne täcket- ännu mer bristningar i mitt hjärta! Tror att det kan ha o göra med att några börjat ta på henne täcket innan de tränsat av eftersom hon är så knepig med det. Kanske därför hon inte ville bli tränsad innan? Anna sa också något om att flera elever inte kunnat tränsa henne nu.... :(

Tog bort täcket ner till privatstallet och tänkte att jag får ställa henne där när det är dags för det. Tog av henne skydden och borstade av henne. Sen vägrade hon bli fångad igen utan vände oroligt rumpan mot dörren och vågade inte ens lockas av moroten jag höll. Började pyssla med annat och tillslut vågade hon ju fram för att kolla upp den där moroten. Hon tog sig en tugga och vände sedan bort igen... :( Fick tag i henne och gick ner till privatstallet där jag satte fast henne och tog på täcket. Som vanligt när man gör det oväntat så blev reaktionen väldigt mycket mindre, knappt någon alls för att vara henne. Nöjd var hon dock inte och sprang tillbaka till sin box när jag släppte henne. Usch usch usch usch usch. :( Min älskade lilla skrutta. Jag får verkligen ont i min själ när hon är såhär stressad! Hon verkade dock nöjd igen när allt var klart och hon fått äta sitt kraftfoder, då kom hon glatt fram och mumsade i sig resten av moroten jag bjöd på och stod och pratade med mig ett tag. Skönt att få ett ok avslut på det hela! :)

Hon har ju såna perioder och det går säkert över snart, men ändå!

Fick även testat min kamera i ridhuset och insåg att den fungerar finfint i ridhus när det är ljust ute iaf! Alltid bra att veta! :)