Usch, ridningen är knappt rolig alls just nu. :(
Passet igår gick egentligen rätt bra. Försökte vara noga redan från början med att mjuka upp sidorna på henne och vara noga med att mjukheten kom bakifrån och inte låta henne bita sig fast i någon tygel. Tänka sig att det visar sig att det fungerar när man är konsekvent och påverkar det som behöver påverkas? ;)

Blev en lång framridning, typ en kvart för lång för att jag skulle vara nöjd men men. Sen började vi jobba med galoppdel ur LC och LBprogrammen eftersom det är lektionsmästerskap snart och nån av de andra ville träna på de delarna. Jag behöver egentligen jobba mer med traven nu så min låga motivation blev inte bättre. Fia var dock fin och red jag bara rätt så blev det riktigt bra. Jag måste tänka på att inte falla fram när jag gör volterna och sen inte bli fast i innertygeln när vi ska ut på rakt spår igen. Och får jag bara till det blir hon superfin. :) Vi började i högern och i vänstern sen hade jag lite svårt att få ihop det. Det fattades fortfarande lite lite i vänstersidan och så lyckades jag tappa ut tyglarna inför varje fattning vilket ledde till att jag behövde korta upp dem i galoppen varpå volten blev sen och oplanerad...

Så vad gör man då? Jo kortar upp tyglarna INNAN fattningen och vips så blir allt mycket bättre! ;) Hon blev riktigt bra faktiskt och hon försökte inte dra alltför mycket när vi gick rakt fram och avbrotten kändes rätt hyfsade faktiskt. Sen fick jag en känsla av att jag bara måste öka efter volten, och OJ OJ OJ vilken ökning vi fick till! Helt klart min bästa galoppökning någonsin och det är sååå häftigt när sånt fungerar! Hela hon växte under mig och hon blev lätt och mjuk. Upptaget hade kunnat vara bättre men var tydligen inte så illa som det kändes utan absolut godkänt det med. :)

Avslutade galoppövningen och travade lite och hade en rätt go känsla där med aktiva bakben och så var hon ganska lätt i handen också. Hon var dock supertrött så det blev en kort avtravning och sen var det bara att sitta av stackarn. :P Hon verkade dock väldigt nöjd och gick o frustade och ville sen bara ha godis o kel när vi väl var i stallet igen.


Men om man nu lyckas med ett såhär härligt ridpass, varför känns det bara skit? Varför får jag låtsas när jag ringer till Å och säger att jag hemskt gärna vill rida fre-sön även denna veckan? Varför är det inte roligare att rida just nu? Det fungerar ju, och fungerar bra... Och jag som annars bygger hela min värld runt att jag på helgerna får komma bort och rida, varje veckas höjdpunkt liksom.. Jag känner att jag inte alls vet hur jag ska hantera det hela när jag bara känner att jaha, till helgen måste jag rida igen... :(

Blä! :(
Piri verkar iaf vara frisk och kan nog snart börja sättas igång igen. Mejram är det sämre med och hon ska åka och röntgas... :(