Huga.. Har inte vart i stallet alls på hur länge som helst känns det som.. Jag blev ju sjuk o sen har det helt enkelt vart för varmt... Hästarna har varit halvt om halvt utslagna och vattenkopparna höll på att torka ut. Men imorn ska jag äntligen dit igen och oj vad jag känner att jag BEHÖVER det!

Det är helt sjukt vilken skillnad det gör.
Jag sitter här hemma o läser om mina dressyrkompisar från k hemma i Sverige och deras jättefina framgångar i söndags och blir självklart superglad för deras skull men samtidigt river det lite i mig. Jag behöver också rida och jag behöver att det går bra. Andra passet på Monet gick sådär... Hon var stel i bak och ville inte alls och jag fick ingen ordning med gramanjäveln som bara stör... :p Skulle få ta av den till nästa pass men vi får väl se nu när hon stått så länge. Hon behöver börja klättra också för hon behöver bygga styrka, så det började jag med efter passet... Och jisses stackars häst! De har fått börja låååångsamt med henne eftersom hon inte KUNNAT gå på annat än plant underlag, eftersom ingen nånsin gjort det med henne. Och det kändes på allvar som att vi galopperade en STOR galopp upp för backen, bara att det var skritt och knappt gick framåt. Efter 3 steg var hon andfådd dessutom. Helst ville hon inte gå ner heller om hon inte fick springa.. Men det är bara att köra på och jobba vidare med det så blir det väl bättre.

Men lite bitter har jag blivit såhär i efterhand. Återigen får jag börja om. Återigen får jag sätta mig på en inte så utbildad häst. Jag har sagt länge nu att jag känner mig färdig med det. Jag vill rida bra hästar som kan ta mig framåt så att jag kommer några rejäla kliv fram. Sen kan jag ta en grön häst igen. Efter Mejram kände jag att det var dags. Och så var det ju tänkt också de senaste åren men inget har blivit kontinuerligt tyvärr pga skador o annat...

Jag tror jag måste skaffa mig en egen häst helt enkelt. Som självklart kan bli lika skadad den. Men ändå. Jag hoppas hoppas hoppas att Jadas ägare och T ska komma fram till att det är en jäkligt bra grej att jag rider Jada också. Någon gång ibland bara så man känner att man kommer framåt också. Jäkla skitunge att bestämma sig för att satsa på ridningen igen lagom till att jag kommer hit. Vad är det för stil? ;)


Usch. Jag känner mig helt bitter. Men om 4 minuter är det positiva dagen så då får jag inte vara det längre. Alltså får jag få ur mig allt nu så att jag klarar att vara positiv imorn. ;) Egentligen tror jag bara att det handlar om att jag bara ridit två pass hittills varav det sista inte gick något bra och så har jag inte fått komma upp i sadeln igen än efter det. När det går dåligt behöver man rida snaaart för att få väck den dåliga känslan. För det sätter sig verkligen och gror i en. Blä!!!!