Idag var en bra dag.
Jag o Charlotte var ute på våran sista ridtur inför ridskolans stundande allvar. Hästarna tyckte det var jätteskoj! Mejram var uppe i varv o lite stressig, men det kändes bara som att det var glädje. Hon fick galoppa lite fort och först verkade hon inte ens förstå att hon fick det. Hon var så fin!

Men jag är så jävla ledsen.
Jag vill inte ha robban i köpenhamn. jag vill ha honom här. men nu är det ändå helt ok. 3 månader är ingenting. men sen då? blir det 3 månader till? och sen kanske ytterligare 3 månader? Köpenhamn är ju ändå enkelt. det är både hyffsat billigt och hyffsat enkelt att ta sig dit. Men vart blir det sen? Riga? Island? Paris? Helsingfors?

Han säger att han inte kommer göra slut heller även om han fortsätter vara borta. men nähä. det säger han nu. jag kan inte sätta mitt liv på hold när han är borta. och jag vet inte om jag orkar ha distans på obestämd framtid. Inte om det inte finns ett slut i sikte.

jaja.