Lycka är verkligen djur!
Dom förgyller verkligen livet! Jag är verkligen så himla glad att vi skaffade oss lilla Roland o Glenn! :)
Dom är så roliga! :D Roland är världens matvrak. :D Igår hade vi dom i knät o så gick robban o hämtade lite salladskål och genast blev Roland helt till sig! haha! O så börjar dom tycka om oss mer o mer, vilket känns bra såklart! :)

nytagna bilder
Roland


Glenn (visst är han så söt att man vill äta upp honom? ;) )


Sen så var Robban med hos Herda idag också så att han kunde ta kort på oss! Passet gick bra, myyyycket bättre än förra veckans ridhuspass, så det känns ju bra att man börjar komma på henne redan. :) Fast när jag såg bilderna var det ju inte lika bra som det kändes, hon är mycket högre i formen än det känns, men det är ju bra att man såg det nu för då är det ju bara att jobba på det. Hon är inte alls omöjlig att ändra i formen så. :) Sen så är sitsen under all kritik, men det är ju svårt också när man sitter i en allroundsadel. Det är iaf så himla kul att ha en häst att rida som går att RIDA! och jag ska absolut försöka få ridet för tränare också! :)









Annars är det rätt så bra.
Igår på jobbet så slapp vi Kristina nästan helt. Hon sov, väktaren kom o väckte, o dom gick därifrån. Idag var det dock värre. Väktaren hade tydligen sagt att om dom sov där en natt till skull polisen komma o ta dom. Detta hade lett till en helt hysterisk Kristina. Tysken låg o sov vilket hon inte klarade av alls. Hon skrek på allt o alla. Var ute mitt i gatan o skrek åt bilarna. Hon skrek på mig (fast på avstånd) och på Sylvia. Sen försvann hon. Inte alls lika jobbigt som sist, för hon var längre bort. Och inte lika intensiv heller. Sen kom hennes käre pojkvän som jag ju då är ute efter. Han pratade lite med oss som vanligt. Han sa att han ville att jag skulle veta en sak, att hon senare på dagen i förrgår hade sagt att hon gjort fel mot mig och ångrade sig. Om det är sant eller inte lär jag aldrig få reda på, men i vilket fall kändes det iaf bra att han faktiskt bryr sig om hur det påverkade mig!
Sen sa han att jag var en fin människa, och när jag svarade att tack jag gör mitt bästa, så sa han att nej, det är inget du behöver fundera över, för du är helt enkelt en väldigt fin människa. Så sa han att Sylvia var det också.

Och visst. Det är en jävla uteliggaralkis som luktar illa o kräks framför näsan på mig, men det värmde. Det känns faktiskt som att jag har lyckats med något! Jag har alltid försökt behandla andra som jag själv vill bli behandlad. Jag tror på karma och jag försöker att inte dömma någon för fort (ja FÖRSÖKER alltså! ;) ). Men som sagt, det värmde! Jag har tydligen lyckats behandla honom såpass mycket som en människa att han fått en väldigt trevlig uppfattning av mig!


Igår hade vi möte med jobbet också. Ett ganska så meningslöst möte för mig, tyckte inte direkt att det som togs upp rör mig så värst så sätt då jag sköter mig o gör mitt bästa! ;) Men jag fick iaf chansen att prata med ett av de högre hönsen på tidningen om min lilla dust med Kristina. Jag förklarade läget o undrade om dom hade några idéer på vad man kan göra. För som jag sa till honom, att ringa polisen kan ju vara riktigt misslyckat, eftersom hon bor i uppgången så kommer jag ju behöva möta henne varje dag, så jag vill ju inte göra situationen värre.. och han höll med mig och sa att dom skulle fundera på det, och hoppades att hon inte skulle vara arg på mig längre. och tyckte också att det var rätt av mig att söka stöd hos Sylvia, som ändå är en konkurrent. Blablabla.
Vi får iaf betalt för mötet, hurra! ;)


Nu har jag skrivit så att jag nästan har kramp i fingrarna!

God natt!