harry potter and the deathly hallows
OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!!
det här en spoiler.
jag tänker skriva vad jag tyckte om boken och då kommer jag även att skriva om saker som händer i boken.
OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!!
och om ni nu fortsatt att läsa hit men ändå inte vill veta vad som händer så skyll er själva och bli inte sura på mig, ok?
det tog ju ett tag för mig att läsa klart boken, men igår blev jag äntligen helt klar med den. så jag börjar dagens flera inlägg med att skriva om den, för jag kände inte för att skriva i buketråden om den och har ingen att prata med om den just nu. :P
det är ju väldigt blandade känslor. jag både älskade boken och blev väldigt besviken. men jag tror att besvikelsen som många känner till stor del bara är besvikelse över att det hela är slut. att det inte blir fler böcker. men precis så känner man ju alltid när något stort tar slut. sagan om ringen tex. hur många har inte alldeles säkerligen surat som fan över hur den slutar?
jag tycker att rowling kunde ha gjort det bättre, det är en hel del trådar som jag hade velat få ihopknutna, det var också flera moment i boken som jag gärna hade sett bättre bearbetade och skrivna så att dom kändes mer genomtänkta. men den var även helt jävla underbar och vissa saker var bara så bra att man blev chockad.
dumbledores liv tex. jag brydde mig inte så mycket om hela wizards ska vara över muggles blabla. men det om hans pappa och syster. det tog i hjärtat ändå. det var trevligt att få en annan inblick i hans liv också. men jag är ändå sur över att han är död.
kreacher och att han blev polers med harry o dom andra. helt underbart! dock hade jag gärna sett själva övervinnandet liiiite mer svårövertalat, fast samtidigt så orkar man ju inte slösa alltför många sidor på det. men det var ett bra sätt dom fick honom på sin sida. och att han ledde hogwartselvesen i striden! :D I love Kreacher! :D
tack o lov att harry lärde sig att stänga ute jävla skitvoldemort också. hejja honom!
dobby. blä. jag grät. mer än när fred dog. och då är ändå fred och george mina favoriter typ. dom är helt jävla bäst. men dobby liksom. fast samtidigt så kändes det som en naturlig grej. men ändå. fyfan.
och så självklart snape. jag hade faktiskt aldrig ens tänkt tanken att det kunde vara så. och det smärtar mig något så otroligt för jag hatar verkligen olycklig kärlek, verklig som fiktiv. och det var verkligen en helt våldsam smärtsam historia att få återleva. det hade känts så sjukt mycket bättre också om han hade fått ett lite värdigare slut på sitt liv. om han iaf hade kunnat få dö i strid eller nåt. men jävlars. jag förstår varför han blev elak och bitter. men samtidigt så blir jag så mycket mer nyfiken på honom också. jag hade gärna sett en hel biografi om bara honom. och en sån klassiker han visade sig vara. en person som kämpar emot en viss typ av människor när han sedan 11 års ålder älskat en av dom och sedan bidragit till hennes död. fyyyyyfan. det var verkligen helt totalt genialiskt av våran kära författarinna att komma på allt det. att det var så det var. men samtidigt blir jag så sjukt besviken på hur elaka james potter och sirius black var. dom var ju verkligen vidriga människor! visst, dom kämpade mot det onda i världen, men dom var ju fan ELAKA själva! jag hade en miljon gånger hellre velat ha en person som snape i min närhet än dom andra två. hur jävla otvättat hans hår än var. men å andra sidan erkänner ju både dumbledore och harry innan bokens sista mening är sagd att snape var en av de allra modigaste och största människor dom någonsin träffat på. ack så sant! jag älskade att harry och ginnys ena son var döpt efter honom, och vad dom säger till honom när han är orolig över att hamna i slytherine. då fällde jag nästan en tår.
nog om honom.
fast jag har typ kommit av mig. haha. om snape var det bästa med hela boken så kan vi ju dra det lite sämre:
som sagt, hade gärna haft lite bättre ihopknytningar. lite mer om vad som hände med deras liv efter det hela. som många påpekat så blev det ju lite konstigt med lupin och tonks son, harry var ju gudfar och med hans historia så hade man ju kunnat tänka sig att han skulle ta hand om teddy, men man vet liksom inte alls vad som händer där. två diffusa meningar. hallå?
och eftersom familjen malfoy hade en ganska stor del i det hela (framförallt narcissa) hade jag mer än gärna fått reda på mer om hur det blev där. utan henne hade det liksom inte fungerat, och ändå inte ett ord om det förutom ett nickande till hälsning vid tåget?
sen var det en som hade en fundering angående elder wand. det var inte direkt konsekvent med hur man övertog den. haha. men men. man ska väl kanske inte hänga upp sig på detaljer?
sen får någon gärna hjälpa mig här, för det kan hända att jag minns fel trotts att jag läste den så nyss:
i början av 6e boken så när dom är på tåget till hogwarts gömmer sig harry under sin invisibility cloak och smiter in hos malfoy med vänner. när dom ska av så jinxar malfoy honom och han blir kvar på tåget ett tag. jag trodde att det var så att han hade cloaken på sig men att malfoy såg vart han var och således visste vart han skulle rikta jinxen och att den föll av honom när han föll till golvet och att malfoy sedan kastade den över honom igen för att ingen skulle se att han låg där. men i den här boken så är man helt plötsligt "odödlig" så fort man har den på sig? har jag missförstått hela grejjen på tåget eller är det en miss?
nåja.
jag är ABSOLUT mer nöjd än missnöjd med boken, men det är sorgligt att det är slut nu!
ack så sorgligt!
vi avslutar med en fin idolbild jag hittade
PS
fan... när jag satt o kikade efter bra snapebilder blev jag helt ledsen igen... att det var så jävla bra... det om honom alltså... blä. fan. bajs.
det här en spoiler.
jag tänker skriva vad jag tyckte om boken och då kommer jag även att skriva om saker som händer i boken.
OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!! OBS!!!
och om ni nu fortsatt att läsa hit men ändå inte vill veta vad som händer så skyll er själva och bli inte sura på mig, ok?
det tog ju ett tag för mig att läsa klart boken, men igår blev jag äntligen helt klar med den. så jag börjar dagens flera inlägg med att skriva om den, för jag kände inte för att skriva i buketråden om den och har ingen att prata med om den just nu. :P
det är ju väldigt blandade känslor. jag både älskade boken och blev väldigt besviken. men jag tror att besvikelsen som många känner till stor del bara är besvikelse över att det hela är slut. att det inte blir fler böcker. men precis så känner man ju alltid när något stort tar slut. sagan om ringen tex. hur många har inte alldeles säkerligen surat som fan över hur den slutar?
jag tycker att rowling kunde ha gjort det bättre, det är en hel del trådar som jag hade velat få ihopknutna, det var också flera moment i boken som jag gärna hade sett bättre bearbetade och skrivna så att dom kändes mer genomtänkta. men den var även helt jävla underbar och vissa saker var bara så bra att man blev chockad.
dumbledores liv tex. jag brydde mig inte så mycket om hela wizards ska vara över muggles blabla. men det om hans pappa och syster. det tog i hjärtat ändå. det var trevligt att få en annan inblick i hans liv också. men jag är ändå sur över att han är död.
kreacher och att han blev polers med harry o dom andra. helt underbart! dock hade jag gärna sett själva övervinnandet liiiite mer svårövertalat, fast samtidigt så orkar man ju inte slösa alltför många sidor på det. men det var ett bra sätt dom fick honom på sin sida. och att han ledde hogwartselvesen i striden! :D I love Kreacher! :D
tack o lov att harry lärde sig att stänga ute jävla skitvoldemort också. hejja honom!
dobby. blä. jag grät. mer än när fred dog. och då är ändå fred och george mina favoriter typ. dom är helt jävla bäst. men dobby liksom. fast samtidigt så kändes det som en naturlig grej. men ändå. fyfan.
och så självklart snape. jag hade faktiskt aldrig ens tänkt tanken att det kunde vara så. och det smärtar mig något så otroligt för jag hatar verkligen olycklig kärlek, verklig som fiktiv. och det var verkligen en helt våldsam smärtsam historia att få återleva. det hade känts så sjukt mycket bättre också om han hade fått ett lite värdigare slut på sitt liv. om han iaf hade kunnat få dö i strid eller nåt. men jävlars. jag förstår varför han blev elak och bitter. men samtidigt så blir jag så mycket mer nyfiken på honom också. jag hade gärna sett en hel biografi om bara honom. och en sån klassiker han visade sig vara. en person som kämpar emot en viss typ av människor när han sedan 11 års ålder älskat en av dom och sedan bidragit till hennes död. fyyyyyfan. det var verkligen helt totalt genialiskt av våran kära författarinna att komma på allt det. att det var så det var. men samtidigt blir jag så sjukt besviken på hur elaka james potter och sirius black var. dom var ju verkligen vidriga människor! visst, dom kämpade mot det onda i världen, men dom var ju fan ELAKA själva! jag hade en miljon gånger hellre velat ha en person som snape i min närhet än dom andra två. hur jävla otvättat hans hår än var. men å andra sidan erkänner ju både dumbledore och harry innan bokens sista mening är sagd att snape var en av de allra modigaste och största människor dom någonsin träffat på. ack så sant! jag älskade att harry och ginnys ena son var döpt efter honom, och vad dom säger till honom när han är orolig över att hamna i slytherine. då fällde jag nästan en tår.
nog om honom.
fast jag har typ kommit av mig. haha. om snape var det bästa med hela boken så kan vi ju dra det lite sämre:
som sagt, hade gärna haft lite bättre ihopknytningar. lite mer om vad som hände med deras liv efter det hela. som många påpekat så blev det ju lite konstigt med lupin och tonks son, harry var ju gudfar och med hans historia så hade man ju kunnat tänka sig att han skulle ta hand om teddy, men man vet liksom inte alls vad som händer där. två diffusa meningar. hallå?
och eftersom familjen malfoy hade en ganska stor del i det hela (framförallt narcissa) hade jag mer än gärna fått reda på mer om hur det blev där. utan henne hade det liksom inte fungerat, och ändå inte ett ord om det förutom ett nickande till hälsning vid tåget?
sen var det en som hade en fundering angående elder wand. det var inte direkt konsekvent med hur man övertog den. haha. men men. man ska väl kanske inte hänga upp sig på detaljer?
sen får någon gärna hjälpa mig här, för det kan hända att jag minns fel trotts att jag läste den så nyss:
i början av 6e boken så när dom är på tåget till hogwarts gömmer sig harry under sin invisibility cloak och smiter in hos malfoy med vänner. när dom ska av så jinxar malfoy honom och han blir kvar på tåget ett tag. jag trodde att det var så att han hade cloaken på sig men att malfoy såg vart han var och således visste vart han skulle rikta jinxen och att den föll av honom när han föll till golvet och att malfoy sedan kastade den över honom igen för att ingen skulle se att han låg där. men i den här boken så är man helt plötsligt "odödlig" så fort man har den på sig? har jag missförstått hela grejjen på tåget eller är det en miss?
nåja.
jag är ABSOLUT mer nöjd än missnöjd med boken, men det är sorgligt att det är slut nu!
ack så sorgligt!
vi avslutar med en fin idolbild jag hittade
PS
fan... när jag satt o kikade efter bra snapebilder blev jag helt ledsen igen... att det var så jävla bra... det om honom alltså... blä. fan. bajs.
Kommentarer
Trackback