ännu en slö dag.
slöa hemma tills jag åkte till karin o åt god mat o kikade på melodifestival o fotboll.
o jag håller med ola salo- helt bisarrt! :D

sitter nu o bränner skiva inför hemfärden imorn.

o surar.
över att jag så fort jag får chansen trampar i hans jävla idiotfälla.
varför vill jag så jävla mycket att han ska bry sig?

varför blir jag så ruskigt besviken över att han är som han är?
han har varit precis likadan sen jag lärde känna honom.
o ändå så lär jag mig inte.
jag försöker o hoppas, vill o önskar att det ska vara annorlunda just den gången.
men det är det aldrig.
och kommer aldrig vara heller.


men det känns som att tills den dagen vi glidit ifrån varandra såpass
att vi aldrig hör av varandra igen, kommer jag fortsätta att glatt
traska ner i fällan, bara för att se efter om det kanske möjligtvis
finns ett litet hopp om förändring.