idag skolkade jag. jag behövde verkligen en sovmorgon. så igår satt jag uppe sent (trots att jag höll på att somna runt 21tiden) och vägrade sedan vakna när jag runt 7tiden började göra det. men 9:45 var det kört, kissnödig o sen omöjligt att somna om. menmen. det var skönt så länge det varade! gjorde sedan ingenting tills jag kände att jag måste ta itu med städningen, fick ordning på mitt rum så nu är det ju bara resten kvar! :P

åkte sen ut till jonsered för att umgås med kicki och sandra samt rida tantmonstret. lisa kom förbi en sväng också så det var trevligt att träffa alla! kul att rida tantan igen också, men ojojoj vad jag inte är van vid breda hästar längre! om jag hade suttit upp på Tiiu nu hade jag nog inte kunnat gå efteråt! haha, läskigt vad fort man blir ovan! fick riktigt ont i ena ljumsken! Manda var iaf superfin, lite tjorvig ibland, men överlag riktigt trevlig. hon har fått ett bättre steg och jag plågade mig själv genom att sitta ner lite i traven, mest för att visa för mig själv att jag KAN sitta på en skumpig häst fortfarande! :P
en grej med henne är att hon gärna släpper bettet lite, eller hon går inte emot eller kryper bakom eller så, utan bara lägger inget stöd i det. så jag avslutade när jag fått det i bägge varv, ojojoj så fin hon känns då! saknar min tant! det är nu man ska jobba vidare med henne! för hon tyckte att det var så himla skoj! men det var så hemskt ovant! mejram sitter verkligen i ryggraden nu. lite tråkigt. det var längesen jag red så lite och på bara en häst! det är tråkigt! :(
o sen nog för att jag är van vid att jag oftast sitter till höger, men jag tror att jag måste blivit bättre på den punkten, för när jag satt utan stigbyglar lite i traven så tjong sa det så skickade hon över mig på högern. haha. sånt är roligt. :D

stallet var trevligt men sen kom jag hem o blev bitter på mitt liv igen.
en sann dålig dag då man känner sig dum ful o äcklig, som en quasimodo som aldrig kommer få ett ragg igen nånsin och som valt helt fel i livet o som borde gå o dra något gammalt över sig innan man får skämmas alldeles för mycket. hur gjorde jag förut? nog för att jag mådde som bajset självt rätt ofta då, men tex hur gjorde jag för bara några år sedan när jag o sofia var ute i tid o otid o drack öl, var odrägliga och alltid hade ragg till höger o vänster? jag mår visserligen sällan som bajset självt numera, men jag har inget liv öht utöver skola och hästar, inte ens något man kan låtsas är ett ragg och dricker bara öl väldigt sporadiskt. kan man inte både få vara välmående och ha skoj? måste man välja det ena eller det andra?

sen så har jag insett att mitt raderajohanurmittliv inte fungerar särskilt bra. jag tänker på allt lika ofta som förut och mår inte bättre över det. skickade nog ett sms häromhelgen när jag satt på tåget, men det var inte mitt fel, det var louise som tog upp det o fick igång hjärnan. jag önskar bara att man kunde fått fler raka svar, att man någon gång ibland kunde lita på det. att man sluppit må så sjukt jävla bra för att i nästa minut vara den minst värda människan på jorden.
men jag tror inte att det handlar så mycket om just honom längre. utan mer om att jag inte vill bli crazy pig lady (istället för katter ska jag ha grisar), som jämför allt med honom men såklart glömmer det negativa. hur man nu kan glömma det. fucked up människor borde gå bort men man hittar dom alltid ändå. jag tror att det vart bättre om jag aldrig fått den där ursäkten.

gudars. jag brukar säga att jag inte har några tvångstankar, nej jag är bara obsessive.  en stalker utan att stalka, bara totalt besatt! :D

sjukt jävla bra:

De pratade om dig via kortvåg
så mycket kommer jag ihåg
Du log mot mig när du
betalade för min tystnad
och jag glömde vad jag såg

Du var en fadersgestalt i en taxi
med ett järngrepp om mitt hår
du log mot mig och suckade
Föraren det är din tur snart
Jag såg min kropp ovanifrån

I hela mitt liv har jag väntat
på någon som liknade dig
hur kunde du lämna mig ensam
i en värld som har blivit så hård
I hela mitt liv har jag längtat
långt, längre bort härifrån
Nu står du först på min lista
över folk som förtjänar ett
öde värre än döden...

I hela mitt liv har jag väntat
på någon som liknade dig
hur kunde du lämna mig ensam
i en värld som blivit så hård
i hela mitt liv har jag längtat
långt, längre bort härifrån
Nu är du struken från listan
jag har lärt mig av dig,
alla öden är värre än döden