för att spä på min skitdag ytterligare så  gjorde ju en vän världens bästa grej. jag får väldigt ofta finnas där för henne och vara en axel att gråta på och försöka prata förnuft i henne när hon är helt hysterisk över riktiga jävla skitsaker som hon dessutom ställt till med själv. så har det varit i ganska många år. så idag när min skitdag var skit så skickar jag iväg ett sms i hopp om att få igen lite stöd och bara ha någon att snacka skit med. ja då får vi till svar att hennes nya grabb är så fantastisk och att han är så bra och att hon saaaknar honom sååå mycket. sen får jag en bild på honom också. ja för det var ju verkligen det jag bad om i mitt sms.

man undrar hur jobbigt det hade varit för henne att bara fråga snabbt varför min dag var åt helvete? det är långt ifrån så att jag så fort livet känns lite motigt ringer henne o bölar. så hon kan ju inte ha tröttnat på det.

fast det är väl så när man har att göra med folk som blir gravt deprimerade och tänker ta livet av sig så fort dom inte står i centrum av centrum...




(och nu ska jag ta min bitterhet och gå upp till mig säng och lägga mig. förhoppningsvis vaknar jag på rätt sida imorn! ;) )