Det känns skönt att ha kommit mer än halvvägs genom första veckan och för varje föreläsning vi haft känna sig mer och mer inspirerad. Visserligen var det lite att kastas in i ett dunkel av vaga minnen av genetiken imorse då vi hade en mer eller mindre ren genetikföreläsning fast inriktad på beteendegenetik. Men omöjligt känns det inte och får jag bara komma hem till Alingsås och rota fram mina gamla böcker och anteckningar så att jag kan ta med mig upp hit sen.

Dagens andra föreläsning om domesticering var väldigt mycket mer light och väldigt trevlig på alla sätt o vis. Bara roligt och trevligt och peppande inför det man brinner för. Så jävla skönt!

Och så kunde vi inte låta bli att skratta lite med/åt våran kära lilla Colombian vi har i våran grupp, hon har äntligen fått ordning på pengar o sånt o skulle åka o köpa kudde o sånt idag så hon slipper sin campingkudde o sovsäck. Så sa jag att men herregud jag har massa kuddar hon hade kunnat få låna. Då svarar hon tack men att äh, har hon klarat sig 3 månader själv i djungeln klarar hon sig här. Hahaha. Så jävla skön! Vi sa dock åt henne att det inte måste vara så jobbigt här, och är det något hon behöver hjälp med så är det verkligen bara att hojta till. Haha. Verkar vara en riktigt skön tjej i alla fall! Tänk om man var lite mer sån själv. :P