Åhh.. En av de bästa helgerna nånsin är nu slut. Och samtidigt som det får mig att extra jättemycket inte alls vilja flytta härifrån så känns det samtidigt gött att få go out with a bang så att säga. För jävlar vad vi smällde igår! :D

Fick först ett rusktigt fint ridpass på finaste Dojjan som verkar ha släppt rejält i sin stelhet och det var sådär roligt att rida så man inte ville att passet skulle ta slut. Riktigt kul såklart! Sen fick jag även se när lilla As häst kom, som de varit o hämtat. Så sockersöt han var också! :)

Kom sen hem med gott om tid på mig och hann duscha, äta lite, fixa iordning mig, ha klädnoja osv i godan ro innan jag satte mig på tåget in till stan där jag först, som vanligt, bjöds på förstklassig middag av Lou och Fidde. Fantastiskt vad bortskämd jag blivit där! Efter maten och vindrickande och lite lattjo med lilla dottern gjorde vi oss redo för att traska bort till Avenyn och Götaplatsen. Kulturkalaset bjöd på Mustasch och det kunde vi ju inte missa (även om min Ralf-crush gått över lite)! Så iväg gick vi med barnvagn o stora hörselkåpor till lillan och vin i en petflaska till oss. Redan där borde jag börjat ana oråd. Vin i en petflaska liksom. När gjorde man det sist?

Väl där fick jag tillslut ordning på en annan mycket god vän som jag inte träffat på några år för mycket nu. Vi har känt varandra i ca 15 år kom vi fram till och även om det ibland går lång tid mellan varven är vi verkligen rejält goda vänner. Han är en sån som är beviset på att man kan vara jättegod vän med sina ex. :P

När Mustasch spelat klart sin finfina spelning, där min Ralf-crush återuppstod en sväng, började vi traska neråt stan igen. Lou fick gå ut på grönbete och Fidd tog med sig dottern hem, fast sällskap fick han hela vägen för vi hade fler vänner som hängde på Andra Lång som vi mötte upp. Blev en hög billiga öl i fler goda vänners lag och stämningen var verkligen sådär fantastisk. Alla var på strålande humör och det var bäddat för en ordentligt bra kväll. Så när det stället körde ut oss gick vi såklart vidare och hamnade på Nef där allt bara fortsatte.

Ni vet de där kvällarna där allt är så fruktansvärt bekymmersfritt att vardagen som kommer sedan nästan gör ont? När man väl landat alltså... Vilket jag inte riktigt har än... En sån kväll var det i alla fall. Vi var alla ganska så rejält kalas men alla inom gränserna för att det ändå skulle vara skoj. Jag och min gamle gode vän skulle vara varandras wingman... Det gick åt helvete. INGET raggbart i sikte! Fast det störde mig inte då. Jag hade mina bästaste polers på plats.

Inte ens när jag insåg att jag missat sista tåget hem blev ruggades mitt goda humör utan när det väl var dags att dra sig hemåt när även Nef körde ut oss åkte jag helt enkelt med min gamle gode vän och där blev jag sedan kvar till 17tiden idag. Många timmars sömn blev det inte men mycket prata och mysa och bara vara. Precis vad jag behövde samtidigt som det sätter igång ofrivilliga processer i en stackars överprocesserande hjärna. Det är egentligen ganska fascinerande hur påverkad man kan bli av vissa varianter och på vilket sätt. Samtidigt som man vet att det inte är på riktigt. Haha.

Mitt oförskämt braiga mående var skitbra fram till att jag skulle dra mig hemåt... Blääää där kom bakfyllan! Huga! Jag är nog för gammal egentligen om man ser till det hela taget. Fast det var gött att få känna sig levande. Nu behöver jag bara en amatörpsykolog till vän att älta lite med! ;)