I tisdags åkte jag in till sjukan i Borås för att träffa neurologen. Hon frågade en miljon frågor och gjorde en grundläggande neurologisk undersökning- typ kolla reflexer, att jag kunde nudda näsan med fingret när jag blundade, hoppa på ett ben o lite sånt smått o gott. Sen skickades en remiss till magnetröntgen så jag kunde göra en sån på hjärna och hals. Efter det funderade de i sju svåra år över alla blodprover de ville ta på för att kunna utesluta typ allt. Sen in för att ta alla dessa blodprover. Först i vänster arm, fick 5 rör tror jag innan den inte ville vara med mer. Prova höger arm, ett rör. Prova höger hand. Nej där rullade bara kärlen. Okej kolla över alla papper vilka rör som inte tagits och skicka ner mig till huvudbyggnaden av sjukan och labbet där så de kunde prova istället.

Vänta lite till och få komma in, då hittades jag inte längre i datasystemet men det löste sig ändå tillslut. Efter en förfärad min om vad för klantarsel som stuckit mig sattes en nål i vänster arm igen och typ 9-10 rör till togs. Sen gick jag och köpte en yoghurt för frukosten den dagen hade varit obefintlig... :P

När jag lämnade sjukan hade jag fått ett telesvar från magnetröntgen där de bokat in mig på onsdagen, alltså igår. Självklart försov jag mig och vaknade när jag skulle åka hemifrån så ingen frukost igår heller utan bara på med lite kläder och iväg. Alla piercingar fick jag ta ut i bilen och lite stressad var jag ett tag, men kom fram precis när jag skulle. Fick vänta lite till o sen byta om till en fin lång skjorta som var lite lagom genomskinlig. Sen in i magnetkamerarummet och lägga mig där. Så skulle såklart ännu en nål in i armen för de behövde skicka in kontrastvätska till bilderna på halsen. Första sticket funkade inte utan resulterade bara i en ganska rejäl blödning (tänkte ta kort o lägga in men har inte orkat än ;) ). Tillslut hittade han ett ställe som funkade och behövde inte ta till de mindre lämpliga varianterna som jag hörde honom mumla om... :P

På med hörlurar och sen en ställning runt hela huvudet så jag inte kunde röra huvudet alls, men däremot fanns det små speglar i ställningen så jag kunde se ner till rummet där allt kontrollerades. Larmknapp hade jag i ena handen också. Det hela var först faktiskt lite spännande, att åka in i maskinen och alla roliga ljud den hade för sig när den jobbade. Men det blev ganska snabbt ganska tråkigt.. Trött var jag också så jag höll precis på att somna när jag avbröts av att de sa åt mig att det var extra viktigt att ligga helt still för de skulle fota halsen nu, och att kontrastvätskan skulle sprutas in. Varmt som fan blev det i armen och så lät maskinen lite till o sen var det klart.

Väl ute frågade nissen som jobbade där om jag kände mig ok efter det hela och när jag sa att jag nästan somnat skrattade han lite. Men jag förstår hur folk kan tycka att det är jobbigt! Mitt gick ju relativt fort, men gillar man inte trånga utrymmen och ska röntga hela kroppen kan det inte vara skoj.

Ut med nålen i armen och byta om o åka hem. Sen ringa till ögonkliniken för idag skulle jag ju egentligen ha åkt in för min angiografi av ögonen, dvs fota mer med kontrastvätska. Och jag kände att mina stackars arma blodkärl behövde vila lite. Jag förklarade läget för dem o frågade om det kunde gå bra att skjuta upp undersökningen nån vecka, för det är nog inte så roligt för den som ska försöka sticka mig heller. De höll med och jag ska in nästa torsdag istället.

Hehu!
Ska bli intressant att se vad som kommer av det hela!