Ett ljus...

Min mor berättade för någon timme sen att de blivit uppringda av våran underbara fd granne, som var våra grannar under hela tiden vi bodde i huset där jag växte upp. Hon och hennes man var lite av en extramormor och extramorfar till mig och min bror. Underbara människor som varit en stor del av mitt liv, framförallt när jag var barn. Jag och min bror sprang alltid in till dem för att hitta på ditten och datten, de var barnvakt, bakade med oss, visade oss hur kojor skulle göras vattentäta och allt möjligt. Tyvärr ringde hon för att berätta att hennes man gått bort idag.

Han har varit dålig länge, i många år, och det har inte blivit direkt bättre. Pappa hade pratat med honom ett tag sen och då lät han förvånansvärt positiv, han var annars den som gärna kunde få småsaker att vara världens undergång och såg inte alltid glaset halvfullt när det kom till hans hälsa. Men en vecka sen ungefär hade han sagt till sin fina fru att nu orkade han inte mer, han var redo att gå vidare. Och så hade det blivit idag.

De har varit ett par i ja minst 60 år, troligtvis mer. Jag hoppas av hela min själ att hon orkar igenom det hela, men hon är en otroligt stark kvinna, så det är jag egentligen övertygad om att hon gör.

Vila i frid och vaka över dina kära




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback