Haha.. Varje gång (nästan) jag sitter med etologiska studier tycker jag att det är det tråkigaste jag gjort i hela mitt liv. Inte hela tiden förstås, men att sitta o bara glo är rätt trist. Elefanterna var roligt ändå, men gorillorna var faktiskt tråkigare än jag trodde. Men sen när det är över drabbas jag av separationsångest, blir ledsen och saknar "mina" djur. :P

Nu drömmer jag dessutom om gorillor hela nätterna, typ att jag är mitt uppe i obsande och inte vet hur jag ska registrera vissa beteenden, eller att jag missat något, eller varför inte att stora silverryggen Efata sitter vid min säng? :P

Har faktiskt ingen panik längre över det här projektet, vi jobbade i grupper om fyra med observationerna, och sen skulle vi själva dela upp oss i par för skrivandet av rapporten, vilket känns mer som att vår "käre" lärare vill kunna jämföra de två arbetena och ställa dem mot varandra. Tack för den. :P Jag hamnade i alla fall med enda killen i gruppen, en tysk som är molekylärgenetiker typ eller nåt sånt. Han kan ingenting om etologi eller etologistatistik men är jäkligt redig så det känns väldigt bra ändå. Vi har bägge fått bra betyg på våra tidigare inlämningar så vi känner att det är lugnt.

Tänkte att jag nu skulle lägga in lite gorillabilder... Men jag orkar inte... Haha... Så ni får hålla till godo med en söt bild på lilla Glenn, som toksomnade när jag hade honom i knät igår. Åh vad söt han är när han gör så, för det är sällan man ser dem sova med ens halvslutna ögon typ. Sjukt söt!