hellre tre elefanter i skogen än...?

Idag påbörjade vi vårat andra delprojekt i vårt större projekt vi gör i etologikurserna. Ut till Kolmården fick bilen brumma och väl där fick vi hänga lite tills vi fick gå ner till våra fina elefanter och påbörja planerandet inför resten av veckans riktiga observerande. Så vi kikade på dem och fick ett ställe att vara på ute också så vi kan se dem överallt. Lite bekymmer var det när vi var ute eftersom en av våra elefanter då tyckte att vi var dumma som bara glodde på henne och inte underhöll henne = hon började med sina stereotypier av den anledningen. :P Försvann dock visserligen i princip så fort skötaren gått in igen, vilket han förutspådde, men det är ändå något vi måste vara medvetna om.

Sen fick vi höra att de skulle gå ut till skogen med dem på eftermiddagen och att vi gärna fick följa med, eftersom vi gärna vill studera dem där. Så vi tog lunch och så skulle de ringa oss när de visste mer när och lagom till att vi var på väg tillbaka ringde de och sa att de skulle ge sig ut en stund senare. Perf! Det var liksom det här vi såg fram emot. All heder till skötarna för de gör verkligen så gott de kan med de resurser de har, men att hålla elefanter på ett bra sätt är skitsvårt, och det är inte alltid superskoj att se elefanter på djurparker. Skogen var däremot något nytt och spännande för oss! ;)

Vi fick gå i förväg med en praktikant till den alldeles nya "hagen" de gjort i skogen de har utanför elefanthuset. Hagen är alltså en bit skog där de dragit en eltråd, utan el, runt träden för att få en avgränsning. Hehe. Funkar visst så länge det finns bete i hagen. Som hästtjej kändes det lite komiskt. ;)

Och åh vad fantastiskt det var att få se elefanterna komma upp på stigen till hagen. Att höra deras brummanden sen och det glada slitandet av gräs, och ett och annat mindre träd. :D Inte en enda stereotyp fick vi se (vilket vi inte trodde heller såklart), och det var verkligen en helt annan energi bland dem där uppe.

Ser ni alla tre pelefanter? :)


Fina Saba, blev mest på henne för hon stod närmast hela tiden, iväg från de andra, lite som Ferdinand kändes det som ibland. ;)


Här har ni en film på Saba, hoppas den funkar...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback