Ridhus är helt underbart att ha, men i extrem värme och extrem kyla är oisolerade ridhus då verkligen inget roligt! I söndags var jag inte beredd på köldknäppen ute i Älvängen så det blev en KALL framridning då jag inte hade med mig någon extra jacka.. Tack o lov att jag blir varm när jag rider! :S

Piri har varit jättefin överlag dock. I lördags blev jag störd av saker vi inte måste ta upp, men lyckades fokusera om och var i stort sett nöjd med ritten. Kunde inte riktigt jobba med det jag tänkt men ja, med tanke på störningsmomentet är jag nöjd att jag klarade av att göra något alls! Söndagens lektion var inte alltför lyckad. Framridningen gick helt ok men sen sprack det. Piri var spääääännnnnnd och pigg och ville inte alls samarbeta i övningen vi gjorde och blev bara ännu spändare när han blev sur över att jag var jobbig med honom... Mot slutet blev det dock bättre och det fanns helt klart ljusglimtar. Det kändes även bra att faktiskt få känna på den spända Piri och veta att jag KAN reda ut det, även om det inte är helt enkelt! ;)

Idag var det desto bättre!
Var lite ofokuserad först, troligtvis pga sällskapet i ridhuset + hinder framme. För sen när jag blev själv en stund kunde jag jobba på och fick honom att ligga riktigt fint i handen och i vad som kändes som en bra form. Lyckades inte riktigt med sitsen i traven men det är bara att kämpa vidare! Jobbade med galoppen som blev bättre och bättre. Han försökte inte skicka över mig till yttersidan i vänstergaloppen och vi fick till lite bra förvänd åt bägge hållen. När jag tog trav igen efter allt galoppjobb var han ljuuuuvlig! Att sitta var inga problem och jag ville helst inte sluta rida. Men man måste ju och avjoggningen var nog det bästa vid åstadkommit hittills! Lång, rund OCH stöd i handen! Woohoo! Han är verkligen en prins den hästen och jag har verkligen tur som får rida honom. Nu måste jag bara vinna på lotto så att jag kan köpa honom också....... ;)

Bokade in en privatlektion imorgon vilket ska bli riktigt skoj! Hoppas att herren är på humör så att det blir något bra av det hela. Längtar som tusan! :)

Jag blir så otroligt ledsen när jag tänker på vad det är vi egentligen gör i Sverige nu. Visst, inavelsproblem finns. Och att döda av ett gäng vargar till förmån för nya från öst är en jättebra idé. Men hur hade de tänkt att det ska fungera? Hittills har de vargar som försökt ta sig in och ner genom Sverige inte kommit särskilt långt innan de dödats. Och nu har 29 vargar skjutits. 29 vargar varav flera troligtvis var högst olämpliga att skjuta och ta bort från våran sköra population. Jag undrar bara vem som kommer se till att det här inte går helt åt skogen? Vem tar ansvaret?

Samtidigt så är vi såna hycklare. Hur ska vi kunna begära att andra länder ska bevara sina stora rovdjur när vi gör så här? Hur kan vi ens fundera på att be om skydd för tigrar, snöleoparder och allt vad det är, djur som faktiskt är farliga på riktigt, när vi gör såhär med våra vargar?

Det gör faktiskt ont i mig på riktigt! :(

(okok jag vet att det kanske inte riktigt är samma sak eftersom vargen som art inte alls är hotad... men ändå... attityden är det så jävla fel på)

Lite nu o då har jag fastnat framför America's got talent som 4an visar på måndagkvällar. Jag förstår egentligen inte varför jag fastnar för det alls men ja.. :P

Det jag inte förstår är dock hur folk tänker. Priset är att man får en show i Las Vegas eller nåt i den stilen. Hur många av de tävlande skulle kunna hålla för det? Inte många. Och framförallt inte småbarnen! Små små barn som sjunger jättefint för att vara små små barn. Men hur i helvete tänker föräldrarna? Om de vinner går det ju käpprätt åt helvete. Det borde liksom finnas någon slags åldersgräns tycker jag allt. Iaf till förstapriset.

En av domarna påpekade samma sak nu iaf, men då buade alla. Såklart.

Suck!!!

Jag har sovit så konstigt det sista. Eller det är nog mer rätt att säga att jag sovit mycket mindre konstigt... I Skara har allt varit som vanligt iofs, med konstant drömmande av superintensiva drömmar och totalt brist på utvilning. Men här hemma i Alingsås är det helt annat! Förra helgen och denn verkar vara likadana. Åkte ju hem redan i torsdags förra veckan så det blev ju 3 nätter av det, kanske därför jag la märke till det?

Skillnaden var att jag faktiskt sov!

Inga konstiga drömmar, inget vaknande minst sjuttielva gånger utan faktiskt sömn. Normal sömn! Från det att jag somnade till det att jag vaknade. Tyvärr innebar det även att ångesten jag alltid vaknar med var 20 resor värre. Men ändå- SÖMN!!!!!! Jag sov bättre än nånsin, jag kan faktiskt på riktigt inte minnas hur många år sedan det var jag sov så bra 3 nätter i sträck. Amazing!

Inatt samma sak, trodde inte det skulle gå, jag la mig jättesent och läste det sista jag gjorde. Det brukar alltid bli extra omtumlande nätter då, men tänka sig att jag sov riktigt riktigt gott igen. Jag vaknade visserligen till en gång, men det var för att jag var för varm o behövde ta av mig luvtröjan jag somnat i. Problemet var att morgonångesten var ännu värre än förra helgen. Jag vaknade med ett rejält ryck av hjärtklappning och var tvungen att kippa efter andan. Det är faktiskt lite jobbigt att inte helt kunna glädjas åt sömnen. Inte för att jag vaknar ångestfri om natten varit hemsk, men ändå. Imorse var inget bra sätt att starta dagen på helt enkelt.

Ska bli spännande att se hur det går inatt!

På riktigt så är faktiskt 5 mitt turnummer, på ett ungefär. Förr var det alltid 9 men sen börjad jag gå på hockey med en vän o min favvis hade nr 5 på tröjan, så då blev det ju såklart en ändring av turnumret. Numera brukar jag vela mellan 5 o 9 men tror att jag får byta tillbaka till 5!

Jag och Emelie fick våra genetiktentor rättade, hon fick sitt svar en bra stund före mig så det var nervös väntan. Dock ganska glad väntan för Emelie fick sin 5a så jag fick glädjas med henne! Sen kom äntligen mitt mail och mycket riktigt, en 5a åt mig med! Det var upplagt så att under kursen gjorde vi några uppgifter där vi fick extrapoäng som lades på tentan, så inklusive dom fick jag 34 utav 38 på tentan, inte så illa med tanke på det dåliga pluggandet! :D Har dock inte sett någon tenta så jag vet vad jag hade fel på, men det kommer väl!

Sen har vi i veckan även fått våra betyg i etologi 2, nervöst även då eftersom jag verkligen ville ha min 5a! Och jaooo, klart det blev en 5a! :D GÖTT MOS! :D

Så nu har jag fått 5a i alla kurser vi läst sedan betygen infördes, förutom fysiologin där det "bara" blev en 4a- en rätt så sur 4a eftersom jag bara var ett par poäng ifrån 5a på den tentan. Men så är det ju alltid! :P


Kvar att få 5a i är bevarandebiologin och exjobbet. Bevarandebiologin borde gå, tyckte de sa att det handlar om antal referenser på hemtentorna. Exjobbet blir ju lite svårare såklart men borde inte vara omöjligt. Ser fram emot bägge kurser och känner mig rätt så pepp inför vårterminen. Att jag är pepp inför bevarandebiologin är väl inte jättekonstigt med tanke på den underbara resan till Kenya som det snart är dags för! Det mesta är lite mer spikat nu och det blir 27 dagar där. Blir mindre tältning än jag räknat med vilket är najs, veckan vid kusten kommer vara helt sjuuuuukt underbar! Vilket paradis det verkar vara! Värmen får man ju helt enkelt bara överleva, och sen hålla alla tummar man har för att man inte blir sjuk. Weehaa vad jag längtar!!!!!!! Dessutom har vi fått en riktig jäkla stjärna att komma o prata med oss, han är "Chief Scientist and Vice President Conservation Science" på WWF USA och tackade ja till att komma och föreläsa för oss. Det är nästan lite synd att han är en sån höjdare, det blir ju svårare att få en bra kontakt inför framtida jobb o sånt käckt. Men det får helt enkelt gå! :)

Exjobbet hoppas jag blir skoj, får jag bara ihop mitt ämne och får tag i vetenskaplig litteratur så tror jag att mitt exjobb kan bli riktigt riktigt bra. Jag sätter ribban där iaf! ;)

Helgen med Piri har varit helt fantastisk måste jag säga. I fredags åkte jag ut ganska tidigt och var själv i ridhuset. Piri var piiiiggggg och jag insåg att jag inte ridit honom självständigt tillräckligt för att veta hur jag skulle få loss honom. I traven ville han bara flyta (eller snarare forsa) utåt när jag försökte böja o få igång inner bak... Jobbade med skänkelvikningar längs långsidorna a la Tora vilket fungerade bra men tog bara i skritt. Blev även mycket galopp eftersom han var så pigg och dessutom är ganska bra att få loss i galoppen. Tänkte på vad Lena sagt söndagen innan om att hela tiden variera tempo med små ökningar och minskningar och att se till att han hamnar framför skänkeln även i minskningarna. Red både på volt och fyrkant med en del ställa utåt, framförallt på långsidorna för att minska ökningstendenserna... :P

Efter ett tag var han väldigt mycket bättre och galoppen fungerade riktigt bra tyckte jag själv. Det resulterade ju även i att traven kändes rund, loss och igenom kroppen så jag avslutade där eftersom jag dels hade lite ont om tid, men även inte kände att jag hade så mycket mer att komma med. :D

På lördagen hade han gått riktigt bra på kursen han gick med på, vilket de tackade mig för- troligtvis oförtjänt! ;) Han var dock fin även för mig. Ville fortfarande flyta utåt dock... Ett nytt privatekipage i stallet red samtidigt och jag blev så förtjust i hästen så jag glömde rida lite, dessutom skottades spåret då hon skulle rida igenom ett program för Lena vilket jag tillät distrahera mig. Han kändes dock bättre än fredagen men mitt ofokus ledde ju inte till något fantastiskt. När programmet skulle ridas (kort bana) passade jag på att koncentrera mig och galoppera loss honom. Blev lite taggad och försökte tänka på min sits och att verkligen ta igenom honom. Fungerade suuuuper och ojojoj vad fin han blev! Blev några skritt-travövergångar med och sen när programmet var klart blev det skänkelvikningar på långsidorna i trav- som fungerade väl över förväntan, så jag provade några på ett ungefär som de är i LA:1 och även det fungerade över förtväntan! Woohoo! Avslutade då mycket nöjd. :) Underbara häst! :)

På söndagen fick jag återigen höra att Piri varit jättefin på kursen men jag vägrade gå med på att det var min förtjänst. Det är hans förtjänst för att han är bäst såklart! ;)

Red fram och fick hjälp med att få ordning på hans utflytande i volterna. Annars kändes han riktigt fin! Arbetet för dagen bestod av galoppjobb, fatta på en 15m volt vid A eller C, galoppera ner till E eller B och gå in på en till 15m volt och där sakta av, trava vidare, ny volt o fattning osv. Piri var lite väl taggad, på kursen hade de jobbat med galoppfattningar så han ville inte trava men vi fick ordning på det och galoppen kändes super. Återigen hela tiden jobb med små temposkillnader och att ha honom framför skänkel och att inte krypa ihop och in med näsan. Jag är tydligen bättre på att kräva jobb av honom i galoppen och jag insåg att jag nog är lite feg i traven för jag är rädd att förstöra avspändheten helt enkelt. 

Vi höll sedan galoppen och gick över till att göra en båge mot ex längs långsidan. Fungerade utan några som helst problem så tillslut fick jag istället göra 3 serpentiner. Första gången tappade jag galoppen direkt när vi kom in i den förvända bågen för jag blev ofokuserad. Men tänka sig att världens bästa häst minsann fattade förvänd direkt så vi kunde göra klart! :D Gjorde om det hela sen och det kändes härligt bra!

Bytte till andra varvet och samma jobb. Fick ta fram lite mer action i steget utan att han blev snabb eller drog in näsan och efter några färre bågar på slutet fick jag ta mina serpentiner igen. Som gick bra igen och en gång fick räcka. Hade koll hela vägen igenom kändes det som och balansen fanns där! Hurra! Såååå skoj att få göra något lite mer avancerat och att det dessutom fungerar. Ahhh vilken häst han är! :D

Trav sen som var ljuvlig och så ett par ökningar på diagonalen innan vi avslutade. ÄNTLIGEN skulle jag få prova ökningarna! Piris paradgren! Första gången lät jag honom med flit få lite för mycket utrymme att bestämma själv. VROOOOOOOOOOOOOOM sa det så fort vi vänt in på diagonalen. :D Fick ju sedan försöka fånga upp honom och få en mer kontrollerad ökning och då åkte rumpan lite in men vafan. Vilken känsla! :D Åt andra hållet bestämde jag lite mer och det var ett såntdär ovanligt tillfälle- jag kände att jag kunde rida hela ökningen! Woohoo!

Piri är så jäkla fantastiskt att det inte känns verkligt! WOW säger jag bara! Världens bästa häst! :)

Så blev filmen äntligen färdigladdad! Tänka sig! :D

Börjar med den, för bilderna orkar jag inte riktigt med än.. ;)
Nu när jag var över i USA blev det mest ridning på Belle igen, skimmelstot jag blev så kär i i somras. Men så i söndags så tyckte T att Belle behövde en vilodag då hon gått så himla bra de senaste passen, och hon ville att jag skulle prova Jada. Javisst sa jag med ett påklistrat leende och en klump i magen. Sist jag red lektion på Jada gick det inget bra alls. Eller näst sista gången snarare. Det var 2005 när jag gjorde min hästskötarpraktik hos T. Det hade gått super med Jada men så en dag tröttnade hon på min oförmåga att ge korrekta hjälper för galoppfattning och skickade helt enkelt av mig. Hon är/var ett sto med rätt rejält stort ego och passade det inte henne så bockade hon helt enkelt, rätt rejält dessutom! Hon tog sats genom att gå upp med framdelen och ta fart därifrån så bakkärran blev som en katapult. Härligt!!! Jag satt kvar tills hon byttegalopp o vred sig så att jag inte hade någon häst att landa på längre... :D Jag vred till bäckenet rätt rejält och har kvar ett ärr på armbågen men vafan.. :P Resten av passet gick strålande, för då var jag förbannad. ;)

Nästa pass red jag för första gången med graman, så att hon inte kunde ta farten uppifrån med framdelen. Det gick också bra, men ingen högergalopp som var det svåra för oss. Så efter det har jag bara ridit ut på henne, och sist var nog ett par år sen. Ute är hon hur snäll som helst och det gick i alla gångarter men nervositeten satt kvar!

Innan jag var klar för uppsittning sa T att hon vet att jag inte har de bästa minnena från Jada men att hon lovade att den hästen inte finns kvar längre. Så det var ju bara att tro på henne. Upp i sadeln och problem med en gång nästan.... :D Vi kunde inte skritta utan att takta, eller jo men då blev det knappt skritt. Men det är ju därför man har tränare som har jobbat med hästen i snart 6 år, eller hur? Traven gick sedan mycket bättre och jag vart NÄSTAN lugn inför galoppen. Vi började med höger för att bli av med hjärnspökena, som dock inte ville ge med sig med en gång eftersom jag faktiskt inte fick till en fattning. Lyckades släppa det och bara få fram galoppen och sen var det ju nemas problemas. Ett helt grymt underbart pass på en fantastiskt rolig häst! Vi jobbade överlag med öppnor i både trav o galopp, även ett par slutor men annars mer att få mig att rida med mycket säte o mindre hand.

Dagen efter skulle jag rida Belle igen men Tamara ville att Jadas ägare skulle få upp ögonen för vilken fantastisk häst hon har, men att det kräver ridning för att få fram det, så vi red bägge två och bytte hästar efter framridningen. Jag började på Belle och hon på Jada. Belle var ljuvlig och det var såååå typsikt att pappa var o tankade bilen i ungefär hundra år längre än tänkt och missade att få kort på det. Jada sen gick inte lika bra, men det var för att vi höjde kraven. Samma jobb men med högre krav och så började vi med arbetspiruetter i galoppen. Som var sååååå svårt tills jag fick rätt vikten och schlopp sa det så vände hon runt på en 5öring. Haha. :D Sååå jäkla härlig häst som är sååå rolig att rida! Svårt att gå från Belle till henne så direkt, från gröngöling till rätt så välutbildad, hon blir ju pissed off när man rider henne som en gröngöling! ;D

Jag har bilder från samma pass, men det får komma sen. Här är filmen. Man ser rätt tydligt hur spänd jag är i fattningen. Sen när jag vänt runt hindret och rider ner mot staketet igen sluttar banan rätt mycket neråt, det syns inte men är rätt rejäl lutning. Jag tycker det är obehagligt att galoppera neråt på Belle för hon är så obalanserad, såpass mycket lutning är det! :S Och Jada tycker det är hennes rätt att pinna på neråt, och då ska man fånga upp henne med sätet, varpå hon försöker hänga i handen istället, och hon är ruuuuuuuskigt stark när hon vill, så då får man vara beredd o hålla emot där med, varpå hon blir sur o slänger med huvudet för att se om det hjälper.... Sen efter ett par gånger när hon märkt att hon inte har något för det hela galopperar hon snällt o lugnt ner.. :P

Filmen blev bra mycket bättre kvalitetsmässigt än jag trodde också! Woohoo! :D
Fast tyvärr är den ju för bred för bloggen, men jag orkar inte bry mig just nu... :P

Varför lär man sig ALDRIG??????
Jag är snart 30 år gammal och har gått i alla möjliga skolor i en herrans massa år, förutom grundskola och gymnasie har jag hunnit med 1 år på komvux, 1 år påbyggnadsutbildning, en termin på UCSB och nu sammanlagt 6 terminer på svenskt universitet. Ganska mycket träning med andra ord. Inför och efter nästan vartenda jäkla litet prov jag haft så har jag tänkt "varför har jag inte pluggat mer?" det har nästan alltid varit så att om jag faktiskt hade pluggat lite mer än jag gjort så hade jag klarat dem utan några som helst problem. Och självklart var det så även idag. Fick mig ett eget kontor i forskningshuset där jag fick göra min genetiktenta. Var faktiskt inte jättestressad utan kände att jag borde klara ett godkänt. Sen när jag sitter där o gör tentan var det inte många frågor där jag kände mig lost. Två som var helt bortom räddning, inga stora frågor heller. Det som stör mig är att dessa frågor hade varit buslätta om jag bara brytt mig om att plugga. Hela tentan hade varit ett skämt om jag bara lagt ner dubbelt så mycket tid som jag gjorde, vilket INTE är många timmar....

Pinsamt att man är så kass. Och sjukt surt på vad som hade kunnat vara världens enklaste 5a... :P


Inspirerad av Saras senaste hästinlägg så tänkte jag lägga upp en filmsnutt på mig o Jada från i måndags, det går dock ruskigt långsamt. Jag tror att det kan ha o göra med storleken, så den kanske inte ens kommer upp. Min nya kamera är ju liksom lite bättre än vad jag är van vid så det är nog en rätt så stor fil det handlar om. :D DEn är dessutom lite hackig redan från början men jaja.. Jag vill visa film så då tar man det man har eller?

Bilder ska också upp, på hästarna, Disneyland och valar!

Varför är man så jävla bra på att göra precis allt möjligt förutom det man borde göra?

Jag har ju tenta på måndag och paniken hade försvunnit, jag mådde superilla och det hade blivit strul med hästarna så jag skippade att åka o rida idag. Vilket var sååå bra för då hade jag ju flera timmar extra till pluggeri. Har jag pluggat de timmarna? Nej. Såklart inte!

Men lite får man väl skylla på MTV som har the hillsmaraton, ellerhur? ;)

Har iaf varit liiiite vettig. Tränade lite på Fit:en förut och var även ut på en promenad i kylan. Min nya North Facejacka är min nya kärlek. Den är inte ens särskilt tjock och ändå frös jag inte ens i början och blev bara lite för varm på slutet. Wow! Skön är den också och ruskigt snygg faktiskt! Woohoo! :D


Nu SKA jag plugga!

Så är man hemma igen och jetlaggen är lika hemsk som vanligt. Eller värre? :P Sov faktiskt riktigt gott första timmarna inatt, somnade om o sov gott några timmar till men runt 7 var det sedan kört... Låg där i sängen o försökte somna om o tänkte på allt vettigt jag skulle få gjort idag, speciellt som jag ändå gick upp så tidigt så skulle jag ju hinna med massor! Och nu är klockan 10:26 och jag vill inget hellre än att sova en stund, men jag vet att om jag gör det så lär det bara bli värre... :P

Resan hem gick himla smidigt, tack vare pappas elitekort hos KLM fick jag en gratis uppgradering, businessplats men med economy service, alltså stolen som business men med vanlig mat o allt sånt. HELT ok måste jag säga! Sååå mycket skönare så det finns inte. Satt dessutom allra längst fram vilket kändes lite coolt på nåt sätt. ;) Dessutom kom pursern fram i början av flighten o sa att eftersom jag har ett elitekort så var det bara att säga till om det fanns något som helst alls som han kunde göra för att göra min resa bättre. Haha... :D

Katie hämtade mig och uppdaterade om bilen. Mitt däck är ju helt jävla mongo, det har varit pafft flera gånger, första gången hittade de inget fel på det, andra gången lagades en ventil, sen paffade det någon dag senare, punkalagning sprutades i, tillbaka till däckverkstad, inget fel på däcket hittas... Jaja.. än så länge håller det, nästa gång så byter jag det dock! Orka hålla på med skiten!

Grisarna hämtades igår och det är sååå mysigt att ha dem hemma igen, Glenn drog några repor innan han hoppade in i buren igår och idag har bägge varit ute massor, just nu är Roland på upptäcksfärd här borta vid soffan, något han sällan gör numera... :P

Nu är det allvar som gäller igen dock. Omtentan i genetik på måndag, smart som jag är har jag dock glömt min kära Biology i Skara, så jag får klara mig med alla anteckningar och det lilla genetikhäftet vi fick. Det får ordna sig helt enkelt. Har lagt ner alla förhoppningar om mer än en 3a, och är mest sur på mig själv som inte bara gjorde tentahelvetet i våras, eftersom jag bara sket i den eftersom jag ville ha mer än en 3a.. SMART! :P

Sen ska projektet i etologi2 in på onsdag, vet inte riktigt hur jag o Frida ska få ihop det, men det är bara o göra antar jag! ;)

Jag har verkligen massor att skriva om, och då menar jag MASSOR!!!!
Men jag hinner liksom inte, så det får vänta! :D

Har dessutom ca 500 bilder att gå igenom, fixa iordning och lägga upp... Huuuuuu.... :P

Jag kan ju dock inte sitta o pilla med sånt när jag bara har 3 dagar kvar här... 3 dagar. Alldeles för lite. Jag VILL INTE hem till tenta, projektarbete, vinter, bil som bara krånglar och allt annat som hör vardagen till. Vill inte alls!