blä
Hade tänkt köra på o skriva om hästeriet som tagit fart ordentligt idag, men så på väg hem från stallet fick jag ett mail från mina smågrisars fosterföräldrar. Roland har blivit mager och de tror inte att han överlever så mycket länge till. Han är pigg o glad men går ner i vikt trots att han äter.
Blä min lilla gris. :(
Blä min lilla gris. :(
Kasst!
Ja ibland är man bara för kass på att uppdatera! :P
Får se när det vänder. ;)
Livet tutar på. I lördags körde jag mamma o pappa till flyget då det var dags för dem att åka hem till Sverige igen. Vilket påminde allt för mycket om att det snart är min tur. :( Fast det känns inte FÖR vemodigt, för jag saknar Sverige. Men jag ser inte fram emot att påbörja allvaret. Hade iaf tur när jag körde hem från LAX, var inte mycket trafik när vi körde in, men på väg hem var det verkligen ingenting! Något som är väldigt ovanligt på 405an. ;)
På kvällen var det middag och utgång med några av Maries kollegor, en flyttar imorn så de hade ordnat lite suprisegrej för henne, som hon höll på att förstöra genom att vägra äta middag på det tänkta stället och envisades med sushi... Men vi körde sushi hon jag och marie först, och åkte sen till det andra stället för efterrätt och en suprise! ;) Sen ut i Ventura på typ ett av två ställen man kan gå till om man vill dansa o sånt. Rätt schysst ställe om man ser till lokalerna, men folket- nja jag vet inte. Det är en gammal villa typ som är omgjord till en klubb- schyrre!
Annars tutar allt på. Kör vidare med träningen och tränade idag inomhus med min klocka för första gången, körde både cardio och styrka och det var väldigt kul att ha med klockan så att pulsen kunde kollas medan jag körde styrka (körde dock inte överdrivet med styrka). Totalt blev det drygt 600 kcal. Gött mos! ;) Sen åkte jag till en väns öppning av sin massagestudio och åt onyttigheter.. Hmmm.... Och bokade en massage på måndag! GÖTT ska det bli! Ser fram emot det hur mycket som helst kan man säga. ;)
Kom hem och slog på matchen mellan San Antonio Spurs och Memphis Grizzlies, några min kvar och grizzlies ledde.. Om de vann matchen vann de serien och går vidare till nästa omgång. Spurs vann ju västra NBAavdelningen och är Lakers stora rival, och Grizzlies var sämst av de som gick till slutspel, så det har varit aningen förvånande att de lyckades leda med 3-1 i matcher. I slutsekunderna såg det också ut som att de skulle vinna, men med 1,6 sekunder kvar behövde Spurs sätta en 3a, och lyckades = förlängning! Förlängningen tillhörde Spurs och de vann så nu blir det minst en match till! Spännande! Vet inte vem jag hejar på. Spurs har ju inte varit bra de här matcherna = bådar gott om de går vidare. Grizzlies är dock ett lättare lag att vinna över för Lakers, men om de slår ut Spurs lär de ha allt självförtroende i världen. Hmhmhmhmhmmmm... Imorn är det Lakers tur att förhoppningsvis slå ut Hornets. Hoppashoppas!
På sheltern tutar allt på också. Var inte där förra veckan, men igår så! Hade inte så många djur på fotolistan så vi kunde ta det lugnt och tycka om alla. Dagens kompis blev något otippat en shitzu.. Vi kallade henne för tofflan för hon var verkligen en söt go liten toffla.. Som bott i en buske minst en stund för pälsen var full av små kardborrar o annat bös. Lilla liten! Så himla söt o trevlig. Jag satte mig på marken för att fota, då kom hon fram och klättrade upp i mitt knä. Där satt hon sen och vägrade flytta på sig. Jag satte ner henne tillslut för att få ett kort, det tog 2 sekunder sen hade hon krupit upp i knät på mig igen. Lilla hjärtat!!! :)
Där var också en liten valp som var så rolig, han skrek och tjöt av glädje när man busade med honom. Flera personer kom för att kolla vad det var för hund som var så illa skadad... Hahahah.. Lilla sötnöt! :)
Får se när det vänder. ;)
Livet tutar på. I lördags körde jag mamma o pappa till flyget då det var dags för dem att åka hem till Sverige igen. Vilket påminde allt för mycket om att det snart är min tur. :( Fast det känns inte FÖR vemodigt, för jag saknar Sverige. Men jag ser inte fram emot att påbörja allvaret. Hade iaf tur när jag körde hem från LAX, var inte mycket trafik när vi körde in, men på väg hem var det verkligen ingenting! Något som är väldigt ovanligt på 405an. ;)
På kvällen var det middag och utgång med några av Maries kollegor, en flyttar imorn så de hade ordnat lite suprisegrej för henne, som hon höll på att förstöra genom att vägra äta middag på det tänkta stället och envisades med sushi... Men vi körde sushi hon jag och marie först, och åkte sen till det andra stället för efterrätt och en suprise! ;) Sen ut i Ventura på typ ett av två ställen man kan gå till om man vill dansa o sånt. Rätt schysst ställe om man ser till lokalerna, men folket- nja jag vet inte. Det är en gammal villa typ som är omgjord till en klubb- schyrre!
Annars tutar allt på. Kör vidare med träningen och tränade idag inomhus med min klocka för första gången, körde både cardio och styrka och det var väldigt kul att ha med klockan så att pulsen kunde kollas medan jag körde styrka (körde dock inte överdrivet med styrka). Totalt blev det drygt 600 kcal. Gött mos! ;) Sen åkte jag till en väns öppning av sin massagestudio och åt onyttigheter.. Hmmm.... Och bokade en massage på måndag! GÖTT ska det bli! Ser fram emot det hur mycket som helst kan man säga. ;)
Kom hem och slog på matchen mellan San Antonio Spurs och Memphis Grizzlies, några min kvar och grizzlies ledde.. Om de vann matchen vann de serien och går vidare till nästa omgång. Spurs vann ju västra NBAavdelningen och är Lakers stora rival, och Grizzlies var sämst av de som gick till slutspel, så det har varit aningen förvånande att de lyckades leda med 3-1 i matcher. I slutsekunderna såg det också ut som att de skulle vinna, men med 1,6 sekunder kvar behövde Spurs sätta en 3a, och lyckades = förlängning! Förlängningen tillhörde Spurs och de vann så nu blir det minst en match till! Spännande! Vet inte vem jag hejar på. Spurs har ju inte varit bra de här matcherna = bådar gott om de går vidare. Grizzlies är dock ett lättare lag att vinna över för Lakers, men om de slår ut Spurs lär de ha allt självförtroende i världen. Hmhmhmhmhmmmm... Imorn är det Lakers tur att förhoppningsvis slå ut Hornets. Hoppashoppas!
På sheltern tutar allt på också. Var inte där förra veckan, men igår så! Hade inte så många djur på fotolistan så vi kunde ta det lugnt och tycka om alla. Dagens kompis blev något otippat en shitzu.. Vi kallade henne för tofflan för hon var verkligen en söt go liten toffla.. Som bott i en buske minst en stund för pälsen var full av små kardborrar o annat bös. Lilla liten! Så himla söt o trevlig. Jag satte mig på marken för att fota, då kom hon fram och klättrade upp i mitt knä. Där satt hon sen och vägrade flytta på sig. Jag satte ner henne tillslut för att få ett kort, det tog 2 sekunder sen hade hon krupit upp i knät på mig igen. Lilla hjärtat!!! :)
Där var också en liten valp som var så rolig, han skrek och tjöt av glädje när man busade med honom. Flera personer kom för att kolla vad det var för hund som var så illa skadad... Hahahah.. Lilla sötnöt! :)
Sötaste lilla Tofflan :)
Här ville hon sitta, och vem är jag att säga nej? ;) Hoppas att hennes matte/husse hittar henne, eller att hon får en ny familj att sitta i knät hos.
Här ville hon sitta, och vem är jag att säga nej? ;) Hoppas att hennes matte/husse hittar henne, eller att hon får en ny familj att sitta i knät hos.
Garmin Forerunner 405cx
Så har jag äntligen gjort slag i saken och skaffat mig en ny, redan älskad, leksak! :D
Jag önskade mig en pulsklocka i julklapp som vi aldrig köpte eftersom jag började vela på vilken jag ville ha, men nu när jag börjat komma igång med cardioträningen ännu mer och kanske framförallt att jag faktiskt kan jogga i flera minuter utan att dö så kände jag att det var dags.
Så jag började researcha och blev kär i en klocka, som dock var dyr och med många finesser som jag kanske inte behövde, men jag fastnade ändå för den. Åkte till den lokala lilla löpshopen här i stan men där rekommenderade han inte den (kanske för att de inte sålde den och inte kunde få in den heller) utan föreslog en billigare variant jag kikat på, eller att jag skulle vänta på den nya dyrare klockan som kommer snart. Blev då lite kär i den dyrare såklart, när jag kikade runt o läst om den, men kollade först upp något som killen i butiken sagt i förbifarten. Nämligen att "min" klocka såldes på ett stort varuhus (tänk Ullared typ, fast kedja och lite annorlunda såklart). Där hade de klockan och den var billigare än den billiga klockan som killen i löpshopen rekommenderade. Så hem igen och kolla upp de saker som han menade var negativa med klockan. Jag kände att det inte var något jag inte kunde leva med och märkte att det var många som inte tyckte att de sakerna var några problem alls. Så sagt o gjort!
Igår åkte jag och köpte min fina klocka, för väldigt mycket mindre pengar än vad den kostar i Sverige, och mycket mindre än vad Garmin själva rekommenderar som pris på den. GÖTT MOS!
Det är alltså en Garmin Forerunner 405cx. Snygg och blå och passar mig perfekt!
Igårkväll laddade jag upp den och konfigurerade lite basicinställningar och provade så både pulsbandet och GPSen funkade. Och idag fick jag äntligen prova den! :)
Finfint att få puls, tid, distans, tempo osv osv medan man springer och extra finfint att den mäter kcalförbränningen efter puls. Och trevligt att ha en bättre GPS än den i iphonen så att man kan få lite korrektare värden. ;)
Var ute i nästan en timme och 5.6km blev det, varav 2km jogg (woohoo för en hopplöst dålig joggare som jag) och enligt den 500 kcal (vet dock inte hur exakt den är, men vafan). Kul också att få läsa höjdskillnader eftersom det är ganska backigt här (även om höjdmätaren inte på något sätt är exakt) osv osv osv. Jag tokdiggar min nya leksak och behöver sätta mig in mer i det hela så att jag verkligen kan utnyttja allt.
Jag ser redan fram emot nästa pass! :D
Jag önskade mig en pulsklocka i julklapp som vi aldrig köpte eftersom jag började vela på vilken jag ville ha, men nu när jag börjat komma igång med cardioträningen ännu mer och kanske framförallt att jag faktiskt kan jogga i flera minuter utan att dö så kände jag att det var dags.
Så jag började researcha och blev kär i en klocka, som dock var dyr och med många finesser som jag kanske inte behövde, men jag fastnade ändå för den. Åkte till den lokala lilla löpshopen här i stan men där rekommenderade han inte den (kanske för att de inte sålde den och inte kunde få in den heller) utan föreslog en billigare variant jag kikat på, eller att jag skulle vänta på den nya dyrare klockan som kommer snart. Blev då lite kär i den dyrare såklart, när jag kikade runt o läst om den, men kollade först upp något som killen i butiken sagt i förbifarten. Nämligen att "min" klocka såldes på ett stort varuhus (tänk Ullared typ, fast kedja och lite annorlunda såklart). Där hade de klockan och den var billigare än den billiga klockan som killen i löpshopen rekommenderade. Så hem igen och kolla upp de saker som han menade var negativa med klockan. Jag kände att det inte var något jag inte kunde leva med och märkte att det var många som inte tyckte att de sakerna var några problem alls. Så sagt o gjort!
Igår åkte jag och köpte min fina klocka, för väldigt mycket mindre pengar än vad den kostar i Sverige, och mycket mindre än vad Garmin själva rekommenderar som pris på den. GÖTT MOS!
Det är alltså en Garmin Forerunner 405cx. Snygg och blå och passar mig perfekt!
Igårkväll laddade jag upp den och konfigurerade lite basicinställningar och provade så både pulsbandet och GPSen funkade. Och idag fick jag äntligen prova den! :)
Finfint att få puls, tid, distans, tempo osv osv medan man springer och extra finfint att den mäter kcalförbränningen efter puls. Och trevligt att ha en bättre GPS än den i iphonen så att man kan få lite korrektare värden. ;)
Var ute i nästan en timme och 5.6km blev det, varav 2km jogg (woohoo för en hopplöst dålig joggare som jag) och enligt den 500 kcal (vet dock inte hur exakt den är, men vafan). Kul också att få läsa höjdskillnader eftersom det är ganska backigt här (även om höjdmätaren inte på något sätt är exakt) osv osv osv. Jag tokdiggar min nya leksak och behöver sätta mig in mer i det hela så att jag verkligen kan utnyttja allt.
Jag ser redan fram emot nästa pass! :D
Ännu en ängel
Så var tiden kommen för att ännu en ängel ska ta sin plats på de evigt gröna ängarna i hästhimlen. En ängel som egentligen redan var just en ängel även här på jorden.
Jag har sååå mycket att tacka herr Glassen för, för utan honom hade jag aldrig hittat till det lite lagom knäppa stallet i Härryda där jag hittade både fyr- och tvåbenta vänner som blivit livslånga vänskaper och där jag fick en plats där jag kunde vara jag. Jag vet ärligt talat inte vart jag varit idag om det inte varit för det stället! Och det är alltså ena hästen som finns på bild i mitt inlägg med misslyckade ridbilder.
Det började hösten 2000 med att jag svarade på en annons som Glassens ägare hade ute om medryttare, jag förstod dock omgående att han inte var något för mig då spralliga hästar inte var min kopp te. Ägaren L gav dock min mailadress till Corros ägare, och så fick jag ett mail från fjordingen Corro som behövde en till extramatte. Tack gode gud för det! :)
Glassen blev ju dock även han en bekantskap, skräckblandad förtjusning kan man säga, för då var jag ganska ohästvan om man jämför med nu. Ridskolan och några få privathästar bara. Och glassen hade egna idéer om livet och även om jag lärde mig att han inte var så farlig som han såg ut att ta in o ut från hagen så tänkte jag att jag ALDRIG skulle sätta mig på honom. Efter min vistelse här i USA 2004 då jag ridit lite ystrare hästar hade jag dock modet med mig och vågade mig ut på en tur! Yiihoo vad det gick undan bitvis. Strålande var det inte, men ägare L lät mig göra det och jag överlevde det, helskinnade och välbehållna kom vi hem. :) Sen satt jag dock inte mer på honom på ett ganska bra tag.
Minns inte exakt när det var, men sen en dag så hade väl jag ingen häst att rida och L föreslog att jag skulle ta Glassen upp till paddocken med någon annan som skulle dit och rida honom. Hoppsan men visst OK varför inte? Och det gick bra, så fler gånger blev det och vips så red jag honom ett par gånger i veckan. Jag red aldrig längre rundor ute på honom, det vågade jag inte. :) Men till o från paddocken var ändå en bit, och ibland tog vi någon extra liten runda. Det var så otroligt bra för mitt självförtroende att jag fick rida denna underbara häst, som jag en gång lovat dyrt och heligt att aldrig sätta mig på. :)
Dessutom var han en så otroligt mysig häst att ha o göra med. Snällare än snällast på stallgången och aldrig något krångel. Lite ont i magen ibland och lite bråttom in eller ut från hagen nu och då, men var man bara med på hans rutiner var det aldrig några problem. Han kunde klockan och började alltid gnägga på oss när klockan blev hödags på kvällen, sen exakt en kvar senare gnäggade han igen för då var det ju dags för kraftfoder. :)
På sitt egna lilla vis lärde han mig MASSOR! Och han kommer vara otroligt saknad, för vi är många som haft nöjet att få vara vänner med honom och finnas i hans stora hjärta och ha honom i våra. Kärt barn har många namn sägs det ju, och om antal namn är något tecken på hur kärt barnet är så är Glassen otroligt omtyckt, vad sägs om Gösta, Klas eller Klasson för att nämna några? Min personliga favorit är dock Klas Banan, som jag inte alls vet varför jag kallade honom, det bara blev så nångång och passade rätt så bra på något sätt.
Underbara underbara djur.
TACK för att jag fick vara en av dina tvåbenta vänner. TACK för att du lät mig sitta på dig. TACK för allt du lärde mig. TACK för all kärlek du gav mig.
Du kommer alltid och för evigt finnas i mitt hjärta.
Vila i Frid älskade vän.
Jag har sååå mycket att tacka herr Glassen för, för utan honom hade jag aldrig hittat till det lite lagom knäppa stallet i Härryda där jag hittade både fyr- och tvåbenta vänner som blivit livslånga vänskaper och där jag fick en plats där jag kunde vara jag. Jag vet ärligt talat inte vart jag varit idag om det inte varit för det stället! Och det är alltså ena hästen som finns på bild i mitt inlägg med misslyckade ridbilder.
Det började hösten 2000 med att jag svarade på en annons som Glassens ägare hade ute om medryttare, jag förstod dock omgående att han inte var något för mig då spralliga hästar inte var min kopp te. Ägaren L gav dock min mailadress till Corros ägare, och så fick jag ett mail från fjordingen Corro som behövde en till extramatte. Tack gode gud för det! :)
Glassen blev ju dock även han en bekantskap, skräckblandad förtjusning kan man säga, för då var jag ganska ohästvan om man jämför med nu. Ridskolan och några få privathästar bara. Och glassen hade egna idéer om livet och även om jag lärde mig att han inte var så farlig som han såg ut att ta in o ut från hagen så tänkte jag att jag ALDRIG skulle sätta mig på honom. Efter min vistelse här i USA 2004 då jag ridit lite ystrare hästar hade jag dock modet med mig och vågade mig ut på en tur! Yiihoo vad det gick undan bitvis. Strålande var det inte, men ägare L lät mig göra det och jag överlevde det, helskinnade och välbehållna kom vi hem. :) Sen satt jag dock inte mer på honom på ett ganska bra tag.
Minns inte exakt när det var, men sen en dag så hade väl jag ingen häst att rida och L föreslog att jag skulle ta Glassen upp till paddocken med någon annan som skulle dit och rida honom. Hoppsan men visst OK varför inte? Och det gick bra, så fler gånger blev det och vips så red jag honom ett par gånger i veckan. Jag red aldrig längre rundor ute på honom, det vågade jag inte. :) Men till o från paddocken var ändå en bit, och ibland tog vi någon extra liten runda. Det var så otroligt bra för mitt självförtroende att jag fick rida denna underbara häst, som jag en gång lovat dyrt och heligt att aldrig sätta mig på. :)
Dessutom var han en så otroligt mysig häst att ha o göra med. Snällare än snällast på stallgången och aldrig något krångel. Lite ont i magen ibland och lite bråttom in eller ut från hagen nu och då, men var man bara med på hans rutiner var det aldrig några problem. Han kunde klockan och började alltid gnägga på oss när klockan blev hödags på kvällen, sen exakt en kvar senare gnäggade han igen för då var det ju dags för kraftfoder. :)
På sitt egna lilla vis lärde han mig MASSOR! Och han kommer vara otroligt saknad, för vi är många som haft nöjet att få vara vänner med honom och finnas i hans stora hjärta och ha honom i våra. Kärt barn har många namn sägs det ju, och om antal namn är något tecken på hur kärt barnet är så är Glassen otroligt omtyckt, vad sägs om Gösta, Klas eller Klasson för att nämna några? Min personliga favorit är dock Klas Banan, som jag inte alls vet varför jag kallade honom, det bara blev så nångång och passade rätt så bra på något sätt.
Underbara underbara djur.
TACK för att jag fick vara en av dina tvåbenta vänner. TACK för att du lät mig sitta på dig. TACK för allt du lärde mig. TACK för all kärlek du gav mig.
Du kommer alltid och för evigt finnas i mitt hjärta.
Vila i Frid älskade vän.
Sorbet Cassis "Glassen"
1986-2011
1986-2011
Ett boende!
Jahapp!
Det var ju intressant... Ringde på en lägenhet som studentbostäder i linkan hade på bostad direkt. En etta på 35 kvm med sovalkov och fransk balkong. 4600:- visserligen men så mycket billigare kommer man inte undan om man inte vill dela lägenhet eller bo i korridor, så vafan. Och tänka sig att jag fick den!
Ska visserligen skicka in kontrakten och antagningsbevis, och så ska de väl godkänna mig, men det borde ju inte vara några problem.
Hoppsan- det gick fort det!
Sen fick jag såklart även erbjudande på en tvåa, som jag inte trodde att jag skulle ha en chans på. En med balkong!!!! Men den var myyycket dyrare och som pappa sa- de pengarna kan jag få lägga på ridning istället om det skulle vara så. Låter bättre det.
Usch.
ALL ångest över framtiden kom som en kanonkula nu.
Innan har det handlat om ångest över att inte ha ett boende, nu är det istället över att det är på riktigt. Men det blir nog bra när allt kommer igång. Och blir det inte det så ja, då får jag hoppa av skolan, säga upp lägenheten, flytta hem till Alingsås och hitta på något annat! Eller nåt. :P
Jisses vad jag hatar framtiden.
Och jisses vad jag hatar ångesten.
Men nu har jag iaf, troligtvis, nånstans att bo med min ångest.
Alltid nåt?
Det var ju intressant... Ringde på en lägenhet som studentbostäder i linkan hade på bostad direkt. En etta på 35 kvm med sovalkov och fransk balkong. 4600:- visserligen men så mycket billigare kommer man inte undan om man inte vill dela lägenhet eller bo i korridor, så vafan. Och tänka sig att jag fick den!
Ska visserligen skicka in kontrakten och antagningsbevis, och så ska de väl godkänna mig, men det borde ju inte vara några problem.
Hoppsan- det gick fort det!
Sen fick jag såklart även erbjudande på en tvåa, som jag inte trodde att jag skulle ha en chans på. En med balkong!!!! Men den var myyycket dyrare och som pappa sa- de pengarna kan jag få lägga på ridning istället om det skulle vara så. Låter bättre det.
Usch.
ALL ångest över framtiden kom som en kanonkula nu.
Innan har det handlat om ångest över att inte ha ett boende, nu är det istället över att det är på riktigt. Men det blir nog bra när allt kommer igång. Och blir det inte det så ja, då får jag hoppa av skolan, säga upp lägenheten, flytta hem till Alingsås och hitta på något annat! Eller nåt. :P
Jisses vad jag hatar framtiden.
Och jisses vad jag hatar ångesten.
Men nu har jag iaf, troligtvis, nånstans att bo med min ångest.
Alltid nåt?
en nätt liten bot
Åh vilken brist på skrivmotivation jag haft det sista. Men det kanske bara är att börja skriva igen så kanske det kommer? Jag kommer ganska ofta på roliga saker att skriva om, men sen blir det inte av. Inte för att det är så många som sörjer kanske, men ja. ;) Vet inte vad jag gör istället men det har blivit lite mindre surftid överlag. Hmm...
Tänkte tjata lite basket igen. :)
På söndag drar slutspelet igång för Lakers del, något som känns lite pirrigt för de hade spelat hur jäkla bra som helst nu under sista delen av säsongen men de första 5 av de sista 7 matcherna gick käpprätt åt skogen. 5 förluster på raken, något som inte hänt på flera flera år. Dessutom ledde de stort minst en gång under varje match som förlorades. Så jäkla dålgit så det finns inte. Så på näst sista matchen skadar sig två viktiga spelare, varav den ena en i förstafemman... Och vi får reda på att en tredje kille har fått vattkoppor.. Hurra! De två skadorna var knän som tidigare varit pajj och opererats, bägge ska dock vara ok tack o lov...
Nåja, de två sista matcherna vinner dom (efter vissa stora om och men, speciellt sista matchen som med nöd o näppe gick till förlängning, där de dock vann enkelt). Sista matchen spelades i Sacramento, och ev ska det laget flyttas till Anaheim, så det var kanske den sista nbamatchen som spelades där nånsin, och de spelar alltså mot Lakers... Vad gör tjommarna som sköter ljudet? Jo de spelar SNOOP!!!!! Flera gånger dessutom! Snoop är ett gigantiskt Lakersfan och även om man tycker att hans musik passar i basketsammanhang så kan man väl för guds skull inte spela Snoop när hans favvolag är där och spelar????? Eller???? :D
Min rubrik handlar dock om näst sista matchen, mot San Antonio Spurs som vann grundserien av väst-lagen (hela serien är uppdelad) och det blir alltid ganska heta matcher mellan dem. Kobe fick sin 15e technical foul för säsongen, och får de 16 på en säsong blir de avstängda nån match eller två. Han blev iaf SKITSUR över foulen och går o sätter sig på bänken, ropar på domaren som gett honom den och säger sen tyst vad jag tror är "fucking faggot". Detta filmades ju såklart så självklart behövde han straffas för orden.
NBA gav honom såklart böter för framförallt ordet faggot och den lilla summan han ska betala blev $100 000.
Fatta! HundrajävlartusenDOLLAR!!!
Men Kobe bad själv om en intervju dagen efter inför sista matchen, med Lakers egna reporter, där han bad om ursäkt för orden, påpekade att de inte på något vis speglar hans åsikter om homosexuella, att han anser det självklart att alla människor är lika mycket värda osv osv och att det bara var något som haspla ur honom in the heat of the moment. Reportern försökte fråga om pengarna, men Kobe viftade bara bort dem som oviktiga i sammanhanget. Helt rätt visserligen tycker jag själv, men tänk om man kunde vifta bort $100 000 bara sådär?
Fast han har ju råd, utan problem. De frågade några fans vad de tyckte om hans ord, en kille skrattade lite och sa "äh, det kommer nog inte göra någon större skillnad i hans plånbok" typ. :P Jag kollade sen vad han tjänar per match, och om man inte räknar med slutspelen utan bara grundens 82 matcher, och tänker sig att hans lön är per match då och inte på hela året, så tjänar han den här säsongen över $300 000/match. Så ja. Han har mer än råd!
Jag vill också kunna få 100 000 i böter och bara vifta bort det, det funkar även om det är :- och inte $...
Tänkte tjata lite basket igen. :)
På söndag drar slutspelet igång för Lakers del, något som känns lite pirrigt för de hade spelat hur jäkla bra som helst nu under sista delen av säsongen men de första 5 av de sista 7 matcherna gick käpprätt åt skogen. 5 förluster på raken, något som inte hänt på flera flera år. Dessutom ledde de stort minst en gång under varje match som förlorades. Så jäkla dålgit så det finns inte. Så på näst sista matchen skadar sig två viktiga spelare, varav den ena en i förstafemman... Och vi får reda på att en tredje kille har fått vattkoppor.. Hurra! De två skadorna var knän som tidigare varit pajj och opererats, bägge ska dock vara ok tack o lov...
Andrew Bynum... Stor som ett halvt hus!
Nåja, de två sista matcherna vinner dom (efter vissa stora om och men, speciellt sista matchen som med nöd o näppe gick till förlängning, där de dock vann enkelt). Sista matchen spelades i Sacramento, och ev ska det laget flyttas till Anaheim, så det var kanske den sista nbamatchen som spelades där nånsin, och de spelar alltså mot Lakers... Vad gör tjommarna som sköter ljudet? Jo de spelar SNOOP!!!!! Flera gånger dessutom! Snoop är ett gigantiskt Lakersfan och även om man tycker att hans musik passar i basketsammanhang så kan man väl för guds skull inte spela Snoop när hans favvolag är där och spelar????? Eller???? :D
Han valde tex att ha på sig full Lakersutstyrsel vid ett besök hos George Lopez (som också är ett Lakersfan iofs)
Och hans Lakersmobile, en Pontiac från 67, helt i gult och lila, med motiv både på huven och bak på honom och spelare.. Gotta love it!
Och hans Lakersmobile, en Pontiac från 67, helt i gult och lila, med motiv både på huven och bak på honom och spelare.. Gotta love it!
Min rubrik handlar dock om näst sista matchen, mot San Antonio Spurs som vann grundserien av väst-lagen (hela serien är uppdelad) och det blir alltid ganska heta matcher mellan dem. Kobe fick sin 15e technical foul för säsongen, och får de 16 på en säsong blir de avstängda nån match eller två. Han blev iaf SKITSUR över foulen och går o sätter sig på bänken, ropar på domaren som gett honom den och säger sen tyst vad jag tror är "fucking faggot". Detta filmades ju såklart så självklart behövde han straffas för orden.
NBA gav honom såklart böter för framförallt ordet faggot och den lilla summan han ska betala blev $100 000.
Fatta! HundrajävlartusenDOLLAR!!!
Men Kobe bad själv om en intervju dagen efter inför sista matchen, med Lakers egna reporter, där han bad om ursäkt för orden, påpekade att de inte på något vis speglar hans åsikter om homosexuella, att han anser det självklart att alla människor är lika mycket värda osv osv och att det bara var något som haspla ur honom in the heat of the moment. Reportern försökte fråga om pengarna, men Kobe viftade bara bort dem som oviktiga i sammanhanget. Helt rätt visserligen tycker jag själv, men tänk om man kunde vifta bort $100 000 bara sådär?
Fast han har ju råd, utan problem. De frågade några fans vad de tyckte om hans ord, en kille skrattade lite och sa "äh, det kommer nog inte göra någon större skillnad i hans plånbok" typ. :P Jag kollade sen vad han tjänar per match, och om man inte räknar med slutspelen utan bara grundens 82 matcher, och tänker sig att hans lön är per match då och inte på hela året, så tjänar han den här säsongen över $300 000/match. Så ja. Han har mer än råd!
Jag vill också kunna få 100 000 i böter och bara vifta bort det, det funkar även om det är :- och inte $...
Nya tag!
Åh vad jag inte haft lust till mycket den här veckan. Har mest blivit träning och ridning, och så några goda luncher ute. ;)
Men ÄNTLIGEN har jag alltså kommit igång med ridningen igen. Först regnade det, sen blev det pissvarmt (det är inte OK att rida en häst som inte fällt vinterpälsen än när det är 36 grader varmt) och sen lite mer regn och sen vips var hästen halt. Jag sa som vanligt dock att häststackaren behöver SKOR! Och några dagar senare får jag sms från tränaren där hon säger att nu har hon skor fram och är helt ohalt, hon var bara sulöm. Ja precis. :P
Så i onsdags blev det sitsträning. Var lite spännande för ingen hade ridit henne på länge såklart, men hon skötte sig väldigt bra. Vi har fått ordning på våran roundpen igen också så vi var där inne vilket ändå kändes lite tryggt på nåt sätt. Jag fick dock hålla i mig med en hand i sadeln nästan hela tiden eftersom hon var så jäkla pigg och den traven hon fick till INTE var lätt att sitta när man inte suttit till häst på över två veckor. Roligt var det dock, för det är inte ofta hon bjuder på en så underbar och luftig trav. :) Det var även roligt att känna att kondisen ökat på rejält. :)
På torsdagen blev det sitsträning igen, blev dock en låång uppvärmning utan mig på ryggen då hon var rejält pigg... Min mamma och en väninna skulle rida efter mig (på annan häst såklart) och bägge var nervösa, min mamma även livrädd... Precis när dom kommer dit och är på väg mot roundpenen så flyger Monet upp i luften, gör världens bocksprång med skruv och avslutar med bakutspark så hon tjongar till översta ribban på staketet REJÄLT. Haha. :D Fick lugna mamma och väninnan med att det inte var hästen de skulle sitta på. :D
Hon var snäll sen när jag satt upp, men ville inte lyssna på varken mig eller Tamara som höll i linan. Hon ville bara springa, och det var inget springa ifrån arbete utan bara WOOHOO DET ÄR SKOJspring. Så när vi fick till en riktigt bra övergång till trav, en sjukt fin trav, och sen en riktigt bra avsaktning till skritt, helt utan hjälp från T utan bara att hon lyssnade på min sits, avslutade vi för dagen. :P
Igår skulle Tamara rida själv var planen, men så får jag sms där hon vill att jag ska rida istället. Skoj. :) Hon hade en känsla av att hästen skulle vara fin så hon ville att vi skulle känna på det och hon tycker att jag rider henne så bra så det skulle bli roligare att göra så. :P Och åh vad glad jag var för det! Var lite trött själv eftersom jag varit och fått skiten jobbad ur mig av min PT på gymmet tidigare på dagen, men det gick ändå. Blåsigt som fan var det också så hon var lite skvättig. Trots detta så var hon till väldigt stor del LJUVLIG att rida! Hon lyssnade på mig och försöken att komma undan var mycket mindre än vanligt. Blev lite kommunikationsmissar ett tag mot slutet när hon först blivit ganska distraherad av en person som kom o fladdrade med sin jacka men sen hittade vi tillbaka och kunde få till en jäkla bra avslutning på passet, med bra enkla byten och sen några underbara travlängningar. Men bäst på passet var att känna att jag hade en jämn, stadigt kontakt i munnen, utan tjaffs och en häst som väntade på mig.
ÅH så skoj att vara igång igen! :D
Men ÄNTLIGEN har jag alltså kommit igång med ridningen igen. Först regnade det, sen blev det pissvarmt (det är inte OK att rida en häst som inte fällt vinterpälsen än när det är 36 grader varmt) och sen lite mer regn och sen vips var hästen halt. Jag sa som vanligt dock att häststackaren behöver SKOR! Och några dagar senare får jag sms från tränaren där hon säger att nu har hon skor fram och är helt ohalt, hon var bara sulöm. Ja precis. :P
Så i onsdags blev det sitsträning. Var lite spännande för ingen hade ridit henne på länge såklart, men hon skötte sig väldigt bra. Vi har fått ordning på våran roundpen igen också så vi var där inne vilket ändå kändes lite tryggt på nåt sätt. Jag fick dock hålla i mig med en hand i sadeln nästan hela tiden eftersom hon var så jäkla pigg och den traven hon fick till INTE var lätt att sitta när man inte suttit till häst på över två veckor. Roligt var det dock, för det är inte ofta hon bjuder på en så underbar och luftig trav. :) Det var även roligt att känna att kondisen ökat på rejält. :)
På torsdagen blev det sitsträning igen, blev dock en låång uppvärmning utan mig på ryggen då hon var rejält pigg... Min mamma och en väninna skulle rida efter mig (på annan häst såklart) och bägge var nervösa, min mamma även livrädd... Precis när dom kommer dit och är på väg mot roundpenen så flyger Monet upp i luften, gör världens bocksprång med skruv och avslutar med bakutspark så hon tjongar till översta ribban på staketet REJÄLT. Haha. :D Fick lugna mamma och väninnan med att det inte var hästen de skulle sitta på. :D
Hon var snäll sen när jag satt upp, men ville inte lyssna på varken mig eller Tamara som höll i linan. Hon ville bara springa, och det var inget springa ifrån arbete utan bara WOOHOO DET ÄR SKOJspring. Så när vi fick till en riktigt bra övergång till trav, en sjukt fin trav, och sen en riktigt bra avsaktning till skritt, helt utan hjälp från T utan bara att hon lyssnade på min sits, avslutade vi för dagen. :P
Igår skulle Tamara rida själv var planen, men så får jag sms där hon vill att jag ska rida istället. Skoj. :) Hon hade en känsla av att hästen skulle vara fin så hon ville att vi skulle känna på det och hon tycker att jag rider henne så bra så det skulle bli roligare att göra så. :P Och åh vad glad jag var för det! Var lite trött själv eftersom jag varit och fått skiten jobbad ur mig av min PT på gymmet tidigare på dagen, men det gick ändå. Blåsigt som fan var det också så hon var lite skvättig. Trots detta så var hon till väldigt stor del LJUVLIG att rida! Hon lyssnade på mig och försöken att komma undan var mycket mindre än vanligt. Blev lite kommunikationsmissar ett tag mot slutet när hon först blivit ganska distraherad av en person som kom o fladdrade med sin jacka men sen hittade vi tillbaka och kunde få till en jäkla bra avslutning på passet, med bra enkla byten och sen några underbara travlängningar. Men bäst på passet var att känna att jag hade en jämn, stadigt kontakt i munnen, utan tjaffs och en häst som väntade på mig.
ÅH så skoj att vara igång igen! :D
Misslyckad utmaning! :)
Haha, Sara körde igång med en lite utmaning idag som är så jäkla rolig! Tycker jag i alla fall. :)
Den handlar om våra värsta ridbilder, något jag utan problem kan vara med på. ;)
Jag har en eller två att ställa upp med. Eller snarare en hel hög. :D
Jag hade faktiskt, till Saras och stackars Battis ära börja med en bild på mig och honom (alltså stackars Battis som i stackars honom som fick dras med mig ganska mycket en sommar). Men den bilden verkar jag ha städat undan till den externa hårddisken så den blir det ingenting med. Kanske lika bra det! :o
Istället tänkte jag bjuda på en riktigt fin bild på mig och stackars Dreamy. Från förr. När hon fortfarande var ganska mycket av ett helvete att rida. Och jag känner att det ser så illa ut att jag MÅSTE försvara mig... :P Sadelläge hade hon inte, men fullt så långt fram som den ser ut att ligga, låg den inte, även om det var illa. Och NEJ! Jag ville inte ha hennes huvud där. Det var bara näst intill omöjligt att få upp det och sen få det att stanna där.... Ett knep hon fortfarande försöker med relativt ofta...
Den handlar om våra värsta ridbilder, något jag utan problem kan vara med på. ;)
Jag har en eller två att ställa upp med. Eller snarare en hel hög. :D
Jag hade faktiskt, till Saras och stackars Battis ära börja med en bild på mig och honom (alltså stackars Battis som i stackars honom som fick dras med mig ganska mycket en sommar). Men den bilden verkar jag ha städat undan till den externa hårddisken så den blir det ingenting med. Kanske lika bra det! :o
Istället tänkte jag bjuda på en riktigt fin bild på mig och stackars Dreamy. Från förr. När hon fortfarande var ganska mycket av ett helvete att rida. Och jag känner att det ser så illa ut att jag MÅSTE försvara mig... :P Sadelläge hade hon inte, men fullt så långt fram som den ser ut att ligga, låg den inte, även om det var illa. Och NEJ! Jag ville inte ha hennes huvud där. Det var bara näst intill omöjligt att få upp det och sen få det att stanna där.... Ett knep hon fortfarande försöker med relativt ofta...
Tur att hon har förlåtit mig och att vi är riktigt bra bundisar numera... :P
Nästa bild får stackars Glassen stå för (och stackars blir det om djuren i det här inlägget...). När jag letade fram min klassiska skithemska galoppbild på honom (travare, jag var inte bra på att galoppera honom, framförallt övergångarna till galopp blev ganska TJIHO) så hittade jag en som var sååååå mycket bättre. Eller sämre. Beror på hur man ser på det. ;) Bättre för ämnet, men sämre såklart. :D Jag har dock ingen större ångest över bilden, jag är tämligen övertygad om att jag hade legat på backen fortfare än kvickt om det var det han ville...
Tack fina vännen för alla glada minnen gamle man! Du kommer alltid finnas hos oss i våra hjärtan.
Jag skickar vidare utmaningen! Visa era sämsta ridbilder! :)
Krocken som hördes!
Igårkväll hängde jag hos M&M med god mat och lite för mycket av en lite för god tårtbit jag köpt. Men det kanske får kännas OK eftersom jag tränat ganska ordentligt den dagen med både PTpass och lite extra cardio...
När jag kom hem ganska sent så låg jag här i sängen med datorn och slösurfade, inte det minsta trött och med fönstret vidöppet för att kanske få in lite luft (det har varit rejält varmt här i några dagar nu). Vi bor ju ganska så nära motorvägen, och man hör den såklart ganska väl. I alla fall så en stund innan 1 så hör jag hur det är världens krock där ute, eller man hör hur något slår i något annat och vad som låter som bil som skrapar emot betong- rejält!!!! Jag kollar ut och kollar det jag ser uppåt i backen och ser att lastbilarna på väg ner stannar. Sen kommer sirener. Sen kommer mer sirener. Kikar på en trafiksida som finns där olyckor kommer med och man får reda på lite info. Men där var det lite luddigt ändå. Minst 4 bilar inblandade, någon polisbil verkade vara inblandad och ja det var konstigt helt enkelt. När jag väl gick o la mig vid 3 var det fortfarande stopp, stackarna som satt i dom bilarna!
Idag fick jag då reda på vad som hade hänt när jag googlade det hela...
As a two vehicle minor injury crash was being cleared on the NB 101 on the Conejo Grade early Saturday morning, a second crash occurred when a vehicle struck one of the tow truck drivers, a CHP vehicle, and several other vehicles, causing major injuries. No officers were hurt, but a tow truck driver was injured. The initial accident happened around 11:50 PM Friday on the northbound 101 just before the Camarillo Springs exit. It involved two vehicles and caused three minor injuries. The northbound lanes were briefly closed, then only the left lane remained closed. Then, about 45 minutes later, as the CHP, fire personnel, and tow truck drivers were working to clear a vehicle in the center divider, another vehicle struck a CHP patrol car, a tow truck driver, and other vehicles, causing major injuries. That prompted a second closure of all northbound lanes of the 101 from Wendy Drive, north, down the Conejo Grade, for two hours. The southbound 101 going up the grade was closed for a short time too. The northbound side was partially reopened by 3 AM and fully reopened by 5 AM.
Huga!
Sen fick vi idag hemskt tråkiga nyheter från en vän, imorse hade de ringt o sa att killens bror låg på sjukhus efter en olycka och nog inte skulle överleva, senare på dagen fick vi sms om att de kopplat bort life-supporten. :(
Och i tisdags fick en av gamlingarna i stallet tas bort pga kolik som blev för illa för att rädda. :(
Inte så spännande vecka på den punkten, helt klart...
När jag kom hem ganska sent så låg jag här i sängen med datorn och slösurfade, inte det minsta trött och med fönstret vidöppet för att kanske få in lite luft (det har varit rejält varmt här i några dagar nu). Vi bor ju ganska så nära motorvägen, och man hör den såklart ganska väl. I alla fall så en stund innan 1 så hör jag hur det är världens krock där ute, eller man hör hur något slår i något annat och vad som låter som bil som skrapar emot betong- rejält!!!! Jag kollar ut och kollar det jag ser uppåt i backen och ser att lastbilarna på väg ner stannar. Sen kommer sirener. Sen kommer mer sirener. Kikar på en trafiksida som finns där olyckor kommer med och man får reda på lite info. Men där var det lite luddigt ändå. Minst 4 bilar inblandade, någon polisbil verkade vara inblandad och ja det var konstigt helt enkelt. När jag väl gick o la mig vid 3 var det fortfarande stopp, stackarna som satt i dom bilarna!
Idag fick jag då reda på vad som hade hänt när jag googlade det hela...
As a two vehicle minor injury crash was being cleared on the NB 101 on the Conejo Grade early Saturday morning, a second crash occurred when a vehicle struck one of the tow truck drivers, a CHP vehicle, and several other vehicles, causing major injuries. No officers were hurt, but a tow truck driver was injured. The initial accident happened around 11:50 PM Friday on the northbound 101 just before the Camarillo Springs exit. It involved two vehicles and caused three minor injuries. The northbound lanes were briefly closed, then only the left lane remained closed. Then, about 45 minutes later, as the CHP, fire personnel, and tow truck drivers were working to clear a vehicle in the center divider, another vehicle struck a CHP patrol car, a tow truck driver, and other vehicles, causing major injuries. That prompted a second closure of all northbound lanes of the 101 from Wendy Drive, north, down the Conejo Grade, for two hours. The southbound 101 going up the grade was closed for a short time too. The northbound side was partially reopened by 3 AM and fully reopened by 5 AM.
Huga!
Sen fick vi idag hemskt tråkiga nyheter från en vän, imorse hade de ringt o sa att killens bror låg på sjukhus efter en olycka och nog inte skulle överleva, senare på dagen fick vi sms om att de kopplat bort life-supporten. :(
Och i tisdags fick en av gamlingarna i stallet tas bort pga kolik som blev för illa för att rädda. :(
Inte så spännande vecka på den punkten, helt klart...