Idag åkte jag ut till stallet för att hänga lite med hästarna och tränaren. Det var barnkalas på G så jag skulle egentligen bara hänga lite medans de förberedde, men så var tjejen som skulle hjälpa till att leda häst/ponny åt ungarna sjuk, så jag fick rycka in och gå med häst med små barn på ryggen halva eftermiddagen. Det hade ju då vart bra om jag haft bättre skor på mig, skatepjuck var inte det bästa i den torra och något djupa sanden som underlaget består av... :P Mot slutet hade sanden dock bildat som hålfotsinlägg i skorna, och det var rätt bekvämt faktiskt...

Väl hemma insåg jag att jag fick slänga strumporna som aldrig skulle bli vita igen, och när jag tog en dusch rann smutsen verkligen av så man såg hur skitig man var. Haha. Så det kan gå!

Uuuunderbart mysigt att träffa dom mysiga hästarna igen, även om det är lite tomt utan de som flyttat. Men en ny bekantskap var det också! En sjuuuuuukt snygg 4aårig morganhingst. Måste ta kort på honom nån dag, wow säger jag bara! Fast han är tydligen sjukt ouppfostrad och lite av ett monster. Tränaren hade helst sett att han fick kulorna borttagna, men det vill inte ägaren så..

Blä vad trött jag är...
Så världens tråkigaste inlägg får vara slut nu! ;)

Jaha. Då var de sista passen på älskade älskade Piri ridna. Tyvärr blev det ingen sista träning eftersom Lena var sjuk i fredags och inte jobbade igår. Så jag fick bestämma mig för att rida lika bra utan henne som jag gör med. ;) Hade ordnat fotografering så det var bara att göra. ;)

Jag tränade egentligen inte på något speciellt någon av dagarna, så jag har egentligen inte så mycket att skriva om något av passen. Jag jobbade bara på med det vi jobbat med helt enkelt. I galoppen så fram för skänkeln, fram med näsan, vilket dock är svårt att känna och utan någon på backen är det lite klurigt. Men när han är fram för skänkeln så sen många variationer, fram och ta tillbaka, för mindre och mindre hjälper och mindre variationer också. I fredags fungerade det bra men det var lite svårt eftersom det stod hinder överallt, man hade inte dödsmycket plats att röra sig på men det gick ändå. I vänstern lyckades jag sedan samla ihop honom väldigt bra och som den söta ambitiösa häst han är började han försöka göra vändingar, som vi tränat på veckan innan. Så arbetsvillig han är!!! I högern fick jag inte ihop honom fullt lika bra men ändå helt ok och bättre än vad vi kunde förr på egen hand.

Efter passet sa Åsa att både hon och Anna tyckt att han var jättefin, när jag då tackade men sa att han var ju lite lång i högergaloppen suckade hon högt och tyckte att jag nog höjt mina krav lite, för han hade varit superfin. Haha. :P

Igår var galoppjobbet ännu bättre, och även om det var mycket folk att sicksacka mellan så var det iaf inga hinder, så då passade jag på att köra några galoppserpentiner. Kändes riktigt stadigt och bra, blir så mycket enklare när man börjar få koll på samlingen. :) Dessutom så var jag noga redan från början att jag kunde få ner formen på honom om jag ville, och då framförallt i galoppen att han kunde vara lång o låg med bibehållen balans så att vi itne bara for iväg snabbare och snabbare. Sen kollade jag hela tiden av under resten av passet att jag kunde få fram och ner nacken på honom så att jag hela tiden faktiskt hade en ärlig form. Känslan på honom är dessutom att han är lägre i formen än han faktiskt är, så ja..

Det var ett superbra pass att få avsluta med, och Piri verkade nöjd också. När jag skulle trava av honom sträckte han verkligen ut också, något som kan vara riktigt svårt att få honom att göra. Heja Piri! :)

Bilder blev det som sagt också.

 

Varför kunde jag inte tittat upp på denna?

 

 

Också resten från lördagen

 

 

 

 

Inte lätt att vara skarp när det går fort... ;)

 

 

Och så gick vi ut i det gröna för några poserkort också... Tyvärr så mycket knott o skit så han vägrade stå still... Och sen kom regnet... :)

 

 

Världens bästa

Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde ta med Piri till USA. Eller att han kunde vara min- NU! Åh vilken häst! Det går inte att beskriva med ord vilken fantastisk varelse det är. Även om jag försöker ungefär hela tiden. :)

I fredags var det lektion igen. Minns inte så mycket av min framridning förutom att det kändes rätt så bra från början. Sen började vi jobba i trav och att verkligen få igenom ställningen i högersidan vilket han inte alltid vill om han inte får förböja sig eller något annat som underlättar för honom. Fick kläm på honom och fick gå ut på fyrkanten och hålla kvar ställningen och tänka lite svag svag svag bogen in med inner bak mellan frambenen. Byta varv och åt vänster var det istället svårt att hålla honom så han inte bara trampade ut med höger bak istället för att ta i med bägge. Mycket att parera men bra blev det!

Sen vidare med att få ordentligt tryck i traven och hålla formen och lösgjordheten. Svårt svårt svårt då han nu är så jäkla känslig att minsta lilla man gör så blir reaktionerna så stora från honom. Dels när man gör saker man inte vill göra för att man inte är annat än en glad amatör, men också när man måste korta upp tygeln för att man är så kass på att hålla den på rätt längd... Då blir det spänt o så måste man hitta rätt igen innan man kan jobba vidare. Fin blev han dock och det är en härlig känsla när det släpper. :)

Upp i galopp och ganska omgående börja samla den. Vid det laget var han så med att jag kunde variera galoppen mycket enklare och utan att tappa honom, vilket underlättade. Fick tänka mot piruettgalopp och även börja göra lite snävare vändningar och sen ut på större volter i arbetsgalopp och ibland mellangalopp och så tillbaka till den samlade galoppen igen. Piri var så jäkla fin och det var plötsligt rätt så enkelt att samla honom och när jag ville ha fram honom igen var det verkligen med bibehållen balans och allt vad man ska ha med sig. ;) Vändningarna var väl inte lika fantastiska men här o där blev de riktigt bra! Fick gå in på diagonalen sen och vända mot kortsidan jag kom ifrån och då blev vändingarna lite bättre. I högervarvet sen var det lite svårare som det alltid är. Samlingen var dock bättre än den brukar och han var lika lättreglerad, bara att vändingarna inte blev lika bra. Men vi kämpade på och tillslut fick vi till några riktigt bra.

Gick ner till trav igen och WOW vilken trav jag hade! Så då tyckte Lena att jag skulle gå in på en diagonal och prova en ökad trav. Det var bara att satsa och jävlar vad vi for iväg! Tog en till tillbaka och då var Piri verkligen med på noterna och bjöd på en ökning som verkligen inte går att beskriva! Jag flängde nog som en vante men blev ändå faktiskt tårögd av känslan. Haha.. :D JISSES!!!!!! Det är SÅ det ska kännas! Jäklar vilket kraftpaket han blev och det kändes som att vi tog diagonalen på typ 3 steg! Och det bästa var att tom Lena applåderade, och det gör hon inte ofta! ;)

Med det avslutade vi såklart eftersom han varit så otroligt duktig! I både galoppen och traven. Piri var så nöjd så nöjd med sig själv och det var såklart lite extra roligt att folk faktiskt sett det hela också. ;) Skrittade av honom ute i solen och kände euforin sprida sig. :) Det galoppjobbet var nog det bästa jag gjort. Det var så ENKELT att rida och så ROLIGT! :)


Så på lördagen bestämde jag mig för att jag inte skulle rida sämre bara för att jag red själv utan verkligen tvinga mig att ta mig igenom allt så att han kändes BRA! Det började väl mindre bra, eller han var helt ok i skritten o traven men sen när jag fattade galopp var han spänd som en stålfjäder. Stenhård nacke och bara studsa upp o ner istället för att gå fram för skänkeln. Hade det på känn eftersom han gått dubbla pass två dagar på raken så det var bara att ta itu med det. Mycket tempoväxlingar och hela tiden fram fram fram till handen. Hopplöst att det blir så men jag vet varför, vilket dock inte är något jag vågar skriva här, eftersom jag inte vet vilka som läser. ;) Lossnade gjorde han dock tillslut och sen blev han finare och finare. Det var helt klart ett av våra bättre egna pass. Efter vi tagit en skrittpaus tog jag lite trav med att få igång bak men ändå lyckas behålla en bra takt och tempo. Tog galopp sen och testade lite samling igen men inte lika mycket som på fredagen. Piri lossnade bara mer och mer och trivdes verkligen med jobbet. Provade även lite serpentiner när jag kände att jag hade honom så bra och det fungerade väldigt bra. Han var sådär härligt lätt att reglera igen och det var så gött att kunna komma dit SJÄLV! :)

Tog lite trav igen och ojojoj så fin han kändes. Sidvärts flöt på, jag kunde reglera tempot, bakkärran var igång och formen kändes riktigt fin. Hade verkligen inte tänkt prova någon längning alls, men kunde inte låta bli och satsade på en ökning igen. Vroooooom!!!!!!!!!!!!!! :) SÅ FIN han var! Kändes bra att få visa upp det för några som tittade också. En självförtroendeboost helt enkelt! Vi skrittade ute igen och sen fick han äta gräs en stund innan vi gick in. Ojojoj vad jag INTE vill flytta ifrån honom. Fick många snälla kommentarer från stallkompisar också, en sa "jag visste inte ens att han kunde gå så bra!!!" - det värmer så mycket men samtidigt så kan jag inte säga annat än att det är 100% Piris förtjänst.

Nu har jag bara två pass kvar på min älskade lilla lurv. Måtte han hålla tills jag kommer hem igen, för då SKA jag köpa honom, jag gör nog nästan vad som helst för det...

Som jag nyss skrev fick jag ju en svänga på älskade Corrobus i måndags. Han har fortfarande en stor del av mitt hjärta. Och även om jag tyckte att han kunde lyssna LITE mer på mina förhållningar så var han ju mest bara söt och snäll. :)

 

 

ahem... ta förhållningar var det??? ;) stackars stackars häst... :o

 

 

Älskade lilla guleböj! Tack för allt! :)

Så var det äntligen över! ;)
Fast jag måste säga att det är sant som det är sagt- det är KUL att tävla på Piri! :)


Dagen började alldeles för tidigt såklart, men ändå helt ok eftersom jag sovit ovanligt bra (dock långt ifrån bra på riktigt såklart) för att vara natten före tävling. Att lasta Piri var jättekul, fick ta tag i honom rejält för att han inte skulle springa på lastbilen innan Curry var instängd i sin box... :P Vi kom iaf iväg när vi tänkt men sen gick det vääääldigt mycket snabbare att köra än planerat, så vi var först på plats. :D Nåja, vad gör det?

Kunde fixa och dona i lugn o ro innan det var dags för mig att sitta upp. Piri var helt lugn och visste precis att det var tävling på G och verkade stortrivas. Tänkte när jag började rida fram att jag inte ska mesa utan ta tag i det som känns dåligt och rida som hemma. Lena kom o hjälpte till på framridningen som faktiskt kändes ganska lagom lång. Förklassen gick i stora ridhuset där man gick in en start innan o höll sig i collecting ring medans föregående start red sitt program. Här missade jag lite och glömde dricka vatten precis innan jag gick in och eftersom det tog ett tag innan det var min tur hann jag bli rejält torr i munnen- något jag hatar. :P Försökte ta det lugnt innan jag fick startsignal men borde nog tagit det ännu lugnare. Piri var iaf jättefin när jag red runt banan och tittade inte mycket på det som fanns att titta på. Det var första gången jag red där man rider runt banan innan och så det var lite skoj måste jag säga. ;)

Själva programmet gick bra. Det kändes lite segt men jag orkade inte riktigt pressa på mer. Kände att han ändå var avspänd och fin, så hellre att vi tar oss igenom det så än att jag pressar på o får missar/blir för trött och därför missar. Allt förutom halterna gick bra, ungefär som planerat med andra ord. ;) Var himla nöjd ändå men lite sur på mig själv över att jag inte manat på honom lite mer. Hämtade mitt protokoll- 64,8% med 7or på det mesta, fyra 6or och en 5a på halten mitt i. På Allmänna intrycken var det 7a på hästens form och 6or på resten, något Lena tyckte var konstigt eftersom det inte speglade betygen på de enskilda momenten, men men. Hamnade tvåa och låg kvar där och fick alltså vara med om min första prisutdelning och då även till häst med ärevarv och allt. :) Piri tyckte det var jätteskoj såklart och jag med! :D Tyvärr hade de inga roliga priser, utan bara pengar tillbaka... :P ;)

Till andra klassen satsade jag ännu mer på min mycket kortare framridning. Var lite olika bud på om de låg efter i tiden eller inte, men det blev bra ändå tillslut. Han kändes superfin och jag hittade ett bra tryck i honom. Min lagklass gick i ett annat ridhus där det enligt Piri fanns mer att titta på. Men vi hann titta av oss innan vi skulle starta men tyvärr hade jag då tappat trycket. Jag tyckte att jag red på mer, men det gjorde jag tydligen inte... :P Domaren har varit o dömt hos oss ett par gånger o hon sa det till mig när vi var klara att hade jag bara haft ett friskare tempo hade det blivit en poäng högre överallt. Piri hade dessutom redan kommit ihåg programmet och fattade galopp före mig i vänsterfattningen och bröt av före i högergaloppen, men men.. :P Samma 5a på halten, 3 fler 6or men under Allmänna fick jag 7or på formen, sitsen och inverkan- vilket såklart var skoj! Slutade då på 65,2% men tyvärr långt utanför placering eftersom det var så många fina hästar med i den klassen. Var först väldigt missnöjd- jag tyckte ju att jag red på mer! Lina höll med mig om att det hade varit bättre än i första klassen också. Dessutom fick jag lite flashbacks från hästskötarexamen när jag hela tiden fick höra att jag behövde dra ner på tempot och sen när det väl gällde blev underkänd för att jag red i undertempo... Får nästan alltid höra att det går lite hastigt annars så ja...

Sen hade jag en liten pratstund med Lina och kom fram till att jag ska vara jättenöjd. 65% från den domaren är INTE dåligt, förra året på lektionsmästerskapet fick jag 67 utav henne när jag red Fia, som jag ridit hela våren och som var i full gång (visserligen LB men ja, förutsättningarna var lite bättre). Det här var INTE långt efter och då har jag bara ridit Piri någorlunda ordentligt 6 gånger sen han blev frisk. Och bara 3 lektioner där en inte gick bra alls. Vi har inte jobbat mycket med traven heller för den delen. Dessutom var det våran första tävling, och bara 4e tävlingen på bortaplan för mig. Jag hade koll hela programmen igenom och kände inte att jag låg efter någonstans, jag red dessutom hela tiden, även om jag kanske borde ridit ännu mer! ;)

Det där lilla stinget av bläkänsla kan jag inte riktigt skaka av mig än, men jag ska. För Piri är bäst! :)

 

 

Det är helt otroligt egentligen, hur ett enda litet ridpass kan förändra hela ens sinnesstämning, energi, humör, inställning till livet- ja allt!

På söndag är det tävling, och eftersom Lena inte kunde hålla någon lektion för mig förra helgen har jag nu två på raken, idag och imorn, som uppladdning. Började framridningen med att försöka vara jäkligt noga i skritten, att inte fuska förbi något utan vara metodisk och ta mig igenom spänningarna där innan jag började trava. Piri var dock i strålande form och kändes bra. När jag väl travade var det inte jättemycket spänningar och jag kunde hitta honom ganska bra tycker jag, bäst hittills av våra pass sen sommaren iaf. Lena kom in lagom till att jag ville börja galoppera så vi körde därifrån.

Lena satte oss i arbete ganska omgående och jag fick börja ställa högre krav igen. Redan från början kände jag att det skulle bli ett bra pass och kände nästan från första galoppsprånget glädjen sprida sig i hela min kropp. UNDERBART!!! Fick jobba med formen, mina händer, kontakten och engagemanget bakifrån på volten. Gick in på mindre volter för att få hjälp med att hålla nere tempot. Piri tyckte jag var APJOBBIG som ville ha igång bak i det lägre tempot och sparkade en del åt spöpeten... :P Men gjrode det han skulle och blev superfin. Gick ut på fyrkanten och kände hur det stämde och jag hade kontroll- göööötttt... ;) Vände över och fick ta lite förvänd- ojoj vad det kändes att han inte gjort det på länge. :)

Stretchade honom lite i traven innan han fick pusta lite. Började i trav i högern men han slingrade sig rätt ordentligt och var svår att hitta helt rätt, så över i galopp istället eftersom han är lättare där. Fick jobba på för att hitta det, han ville inte ha den kontakten jag behövde ha på inner tygel, och rumpan åkte då ut. Men vi kämpade på och kom ihop oss bra. Ut på fyrkanten där också och hitta spårningen även på rakt spår och så lite förvänd där med. Över till trav som nu var helt underbar. Tog några ökningar längs långsidorna, och ojojoj vilka längningar. Hittade dem sådär så jag lyckas rida dem hela vägen fram och på så sätt inte tappa något på vägen. SKA fokusera på att hitta den känslan på söndag, jag bara ska! ;)

Sen kändes vi klara, Lena frågade om det var något jag ville träna på, men vi kom fram till att nä, nu när han vart så jäkla fin så avslutar vi istället. Jag kan programmet, de problem vi har dyker upp när han inte är helt igenom och jag inte har honom mellan hjälperna, så vi var väldigt överens om att det bästa är att vi bara jobbar på det istället. Travade av honom och sen skrittade av ute. Sen flöt jag runt på små rosa moln resten av kvällen och faktiskt längtade efter söndagens tävling... Nu har euforin lagt sig en aning förstås, men det är ok. För imorn får jag åka tillbaka till stallet och göra om det igen. Underbart! :)

Den här helgens ridning gick mycket bättre än förra. Hade ju världens problem med att få fram näsan på lilla prinsen helgen innan det, så denna hade jag fokus hela tiden på att inte låta honom krulla ihop sig. Ingen lektion vilket kändes lite jobbigt samtidigt som det var lika bra det, för jag måste ju kunna hitta honom själv på söndag när det är tävling. Fredag o lördag har jag dock lektioner så det blir nog bra tillslut ändå.

I fredags kändes han rätt så bra. Red programlinjer och det mesta fungerade helt ok. Att ställa om från höger till vänster i serpentinen samtidigt som man ska skritta lite är svårt, från vänster till höger går det dock bra. Så ja, får hoppas att det blir godkänt iaf. :) Formen kändes bra även om vi inte fick till det där sista som behövs. Lena kom in på slutet för att rida och sa att formen såg riktigt bra ut så det var skönt att känslan stämde.

I lördags var han lite klurigare igen, krullade inte ihop men det var ändå inte samma solklara känsla på att han hade näsan framme. Men Anna höll ju privatlektion så jag frågade henne då och då helt enkelt. Red fler programlinjer och jo jag har koll på det mesta. Måste bara ha honom för hjälperna ordentligt efter framridningen så är det egentligen inga problem. Kände på några travlängningar men jäklar vad svårt det är. Han vill så gärna köra sitt egna rejs så avstämningen är så jäkla svår att få till. Och så får man till det men ska lyckas rida hela vägen fram så det inte bara blir springigt. Och så halterna som började bli katastrof igen när jag provade att ta sista galoppen o sen bryta av o vända upp på medellinjen- men det har jag vetat hela tiden att det kanske inte skulle gå så bra med halterna. Inget att hetsa upp sig över helt enkelt- det får gå som det går det med.

Idag hade ryttarmeddelandet kommit upp- enligt det ska vi ha fasta starttider- SKÖNT! men startlistorna har inte kommit än. Pirrigt som FAN (eller Pirigt som jag skrev på fejjan häromdagen. ;) ) men samtidigt är jag faktiskt lite taggad. Det ska bli skoj att få komma ut på bästaste hästen, önskar bara att vi kunde haft några veckor till på oss, eller att vi hade kunnat ge oss ut i våras när vi var som bäst. Men men, så är det med hästar!

Fast det gjorde han ju inte, min älskade lilla häst. Tog ett skutt alltså.

I 4 dagar har jag ridit honom nu, nästa gång blir väl nångång nästa vecka. Ska försöka få ridit en gång själv och en privatlektion i veckan nu för att komma i form inför tävlingen. Om de nu blir någon tävling, verkar bli svårt att få ihop ett lag. :/

Den här veckan fick han börja gå på böjda spår, men fortfarande inte mycket böjt. En volt här, en volt där. Det är rätt jobbigt med en häst som är sjuuuukt svår att få loss utan att få nöta runt på en volt en stund. Nåja, under de förutsättningarna har det gått riktigt bra måste jag säga. Men man känner när man sätter sig i några steg att nä, helt loss är det då verkligen inte. :P Nåja. Han är så underbar att det gör inget. :) Och det lär ju ordna upp sig när vi får jobba på lite mer. :)

Idag kom Lina ut också med lilla dottern och hälsade på. Mycket trevligt såklart och Piri var också nöjd med att få träffa sin gamla matte. :) Och då kunde man ju även få sig en liten bild! ;) Uppställd såklart och tagen med iphone så kvaliteten är kanske inte den allra bästa. Men ändå. :) Vädret har ju tack o lov tillåtit att jag skrittar fram o av ute, så Lina mötte upp oss vid ån så vi kunde få lite roligare bakgrund än stall, hagar eller ridhus. :P

Det kommer nog bli lite häst nu, för det är inte mycket annat som händer i mitt liv för tillfället.

Igår åkte jag lite spontant ut till Härryda och mötte upp Kicki för att ta mig en liten tur på älskade Amanda. Skrittade en sväng i skogen först vilket var sååå skönt. Amanda är ju snällast i hela världen mer eller mindre, och jag har ridit henne så mycket förr att det inte gör något att jag inte suttit på henne på över ett år, det känns ändå som att komma hem. :) Började jobba henne lite där i skogen också och hon var sååå duktig! Skritten har alltid varit svårare än traven men nu jobbade hon på riktigt riktigt bra. Tydligen hade hon tidigare under året lärt sig av några andra ryttare att knäcka av i nacken och skita i resten, till Kickis stora förtret, så där ute i skogen såg jag helt enkelt till att jobba fram ett bra stöd i handen.

Sen skrittade vi bort till en liten glänta där man kan rida, tyvärr stod stora delar av gläntan under vatten men ändå. I skritten var hon fortsatt riktigt fin men det tog en stund innan hon släppte i vänstern i traven men högern var hon så fin så fin rätt så omgående. När hon lossat i vänstern bestämde jag mig för ett sista varv i högern så hon fick känna sig riktigt duktig, och ojojoj! Helt plötsligt höjdes ryggen en decimeter till. :D Det är en häftig känsla när det är så tydligt. :)

Duktiga tanten fick sakta av och fick lång tygel, varpå hon går ut på en av stigarna som går runt om vid gläntan och går en sväng. SÅ söt hon är ibland. :) När vi kom hem fick hon massa godis också så att hon inte ska tycka att jag är alltför tråkig nästa gång jag kommer. ;)

Trodde jag skulle ha rejäl tränis idag, är inte van vid så breda hästar längre, men det slapp jag. :) Och det lilla som känns kommer nog mjukas upp av ett pass på Piri sen. Så gött! Ska rida mån-tors på honom nu. Yiha! :D

Nu har det blivit ridning igen i två dagar och imorn blir det mer. Hade bestämt att jag skulle rida Sallemannen men väl där fick jag den glada nyheten att jag fick rida Piri istället! Åh hurra! :D Det var en ren fröjd att få sitta upp på honom igen och det spelade absolut ingen roll att det bara var raka spår som gällde. Tyvärr var vi lite många inne i ridhuset vilket skapade lite kaos men men. Piri var lite stel o ville inte alls jobba på i början men mjuknade mer och mer och det kändes jäkligt bra att kunna få honom så fin när vi bara fick gå rakt fram. Och att få fatta galopp på honom kändes så underbart och det var som att lycka fyllde min själ. Den hästen alltså, jag säger bara det! :) Jag och Amanda var sist in och var ju därför även sist ut, men vi passade på att ta en liten kortis till skrittsväng till baksidan stallet. Lite sol måste man ju få på sig!

Sällan känns allt så bra som när man sitter på Piris rygg. Det går inte att beskriva med ord vilken fantastisk varelse han är. :)

Så idag skulle jag rida Curry istället, eftersom det blev lättast om en annan tjej red Salle. Var ju bara att bita i det sura äpplet o göra det hela och peppa igång sig till en trevlig inställning till honom. Curry-kalas fick han heta från igår kväll tills jag skulle sitta upp och inte ha några höga förväntningar utan bara köra på väldigt basic. Och det fungerade riktigt bra. Han är ju så mysig att ha o göra med så jag bestämde mig för att fokusera på det och ha med den känslan upp på hästryggen. Från start så såg jag till att kräva respons men inga underverk. Bara att han skulle gå fram när jag bad honom osv. Den taktiken fungerade och tillslut blev han så jäkla fin. Lite kvickare bak behövdes såklart men jag kände att det gjorde inget, jag behövde inte kräva mer av honom nu när han knappt är igångsatt igen efter sommarvilan.

Skrittade av honom ute med Lena o Dojjan, Dojjan började såklart bråka rätt omgående men vi kunde helt lugnt bara gå förbi och dra med oss Dojjan. Trodde inte han skulle vara så cool när D bråkade eftersom han är så väldigt ranglåg, men jodå! Och tittade inte på något, reagerade inte på något. Gick bara där o lunkade i sin egna takt, njöt och frustade! Jag vill absolut inte rida honom på heltid igen, men han ÄR verkligen en otroligt trevlig häst. Han gjorde min dag idag. :)

En av sakerna som gick fel igår när vi skulle rida var att Dijon nog blev biten eller nåt och började resa sig rätt rejält i boxen och vi behövde bara se till att få ut honom därifrån så han inte blev hängande över boxväggen, vilket ledde till att det inte blev någon ridning på honom.

Så idag tog vi en annan box till honom som gick att stänga helt utåt och han var lugnet självt. Tog honom på lina ett tag o försökte jaga lite med för att framkalla brall om det fanns något men det verkade lugnt så upp o hoppa. O han var den snälla Dijon I know and love! ;)

Ruskigt stel i början men blev snabbt mjuk o kändes jättefin att rida. Lena var med där i början o även hon tyckte att han såg finfin ut. Och det var så skoj att få rida på honom igen och känna att det inte var en slump att det gick så bra med honom de gånger jag red honom när han var ny och jag inte hunnit med bytet till Piri än. Kändes lite som en "revansch", inte för att jag har något att bevisa eller något som gått dåligt. Men så kändes det ändå. :) Jag mindes varför jag tyckte om honom där i början och hoppas att jag får rida honom mer nu i veckan. :)

Ungdomarna red två hästar var och de gick jättefint allihopa och inte ett endaste missöde! :)
Igår var en såndär dag då man undrar varför man håller på med hästar, idag var en sån då man vet precis varför. :)

Eftersom jag inte åkte till Falsterbo i fredags blev det istället en tur till Borås med min käre mor, först ett stopp på Net on net för inköp av extern hårddisk och sen bar det av vidare till Hööks. Jag har en hel hög med ridbyxor här hemma, men tyvärr börjar de flesta gå sönder/har gått sönder rätt rejält. Och jag tycker att jag har lättare för att hitta bra ridbyxor här i Sverige än i amerikat så...

Jag var faktiskt lite återhållsam och köpte bara ett par, för jag behöver ju inte ha med mig hur många som helst känner jag. Hade egentligen tänkt mig ett par diskreta snygga enfärgade, men de hade inga såna som passade i både utformning och storlek. Så det blev ett par billiga, rutiga i riktigt tunt skönt tyg- perfa för USA!



Blev även två jackor som var på halva reapriset. Den ena fanns inte kvar på hemsidan, men är en tunn beige lumbervariant som är lite baseballinspirerad- ish... Funderar på att ha den till vardags och inte som stalljacka och den kostade bara 107:-, som hittat! :) Den andra är egentligen inte alls min typ av jacka och egentligen tycker jag att den är rätt ful, men jag köpte den bara för västens skull, dvs ärmarna är avtagbara och för att den var så billig, 75:-.

Idag när jag kom hem från en tur till Härryda för att hjälpa till att spruta tanthästen så tog jag upp Glenn. Tyvärr hittade jag en knöl på honom. :( Behöver visserligen inte betyda något men känns inte bra i magen.... Ska ringa veterinären imorn och boka en tid så får jag se vad de säger sen...

Och för att dämpa den oron så tog jag tag i saker och la över bilderna på Mejram i datorn och kollade igenom dem. Min älskade älskade häst. Jag vet att hon har det bra, och så bra hon mådde då. Det var ju helt rätt men åh vad det är ledsamt. :(

Titta så fin hon var...

Så var mina två helger med Svarta Faran (eller Salmiak som han kanske är mer känd som) avklarade. Sallebralle är en finfin häst men som inte direkt brinner för dressyrjobb. Han älskar att hoppa och det är från hopptävlingar då han är alldeles på tårna som han fått sitt smeknamn Svarta Faran. När det är dressyrlektion drar han fötterna i backen så det blir två fåror bakom honom. :D

Men det är en underbart go häst som är SÅ mysig att ha o göra med, dessutom så kan han gå riktigt fint, man måste bara veta hur man ska göra. :) Jag red honom en gång 2005, sen en gång julen 2008 och så hoppade jag honom en gång i våras. Och tog då tag i det hela igen förra lördagen. Det kändes helt OK för att vara ett eget pass på en relativt okänd häst, men hjälpen jag fick på söndagens lektion behövdes ju. Han blev superfin och det är så roligt med honom, för det är sååååååå viktigt att få loss honom i sidorna, då kommer nämligen bjudningen! Och det blir som att någon trycker på ON-knappen. :D

Nu i lördags hade jag då en plan men kände väl inte riktigt att jag fick igenom honom helt. Tänkte försöka galoppera loss honom men han bara bröt av hela tiden och jag fattade ingenting. Så hade jag en light bulbmoment och kortade tyglarna en halvmeter- och voila- hästen gick som en klocka! :P Körde sen serpentiner i trav, varierade 3 och 4 bågar, för att hela tiden kolla att jag hade honom loss i sidorna och att han följde min väg. Sen mer galopp och göra en båge med lite förvänd längs långsidorna. Kändes himla bra må jag säga, bättre än lördagen innan iaf... :D

Så lektionen igår som var våran sista för terminen. Han var väl helt OK på framridningen men ville inte lossna helt. Sen lite skrittjobb där han mest ville vara skitseg när man ville kräva lite mer, men ändå helt ok på något sätt.... Så skulle vi jobba med galoppen på samma sätt som jag gjort på lördagen, dvs med bågar på långsidorna. Och underbara häst vad fin han blev! Jag fick visserligen jobba, men samtidigt kunde jag bara sitta och tänka på mig själv också och finlira till att få till rätt hjälper, i rätt mängd och rätt tidpunkt! Och tänka sig att det kändes som att jag lyckades? ;)

Andra galoppen blev inte fullt lika bra, mest för att vi började bli lite trötta, men bra blev det. I bägge varven kom vi faktiskt hela vägen in till X i våran båge och kunde behålla balansen och engagemanget hela vägen. Inte illa va? ;) Sen skulle vi göra en halvt igenom på slutet och rida någon kortsida i galopp. Men här får vi problem för får han inte byta vill han bryta av. Tänkte att jag inte kör kortsida utan bryter av innan, då tyckte dock bralleman att nä, vi byter och fick till ett hejdundrande byte.... :P Lyckades dock nästa gång... ;)

Dags att trava av dom och då blev han så jäkla ljuvlig att jag var tvungen att sitta ner en stund och njuta lite av hur enkel han blev att rida. Sådär när man bara kan sitta och tänka att man styr runt och hästen följer med. Vilken tur att jag för ovanlighetens skull hade med mig morötter (till Mejris såklart, men hon sa att Salle kunde få en). SÅ kul pass! Även om Salle inte är något jag skulle vilja rida alltid, så har det verkligen varit två roliga helger. Självförtroendehöjar att känna (och få höra) att man kan lyckas så bra med en sån häst.


Idag var jag i stallet för att rida Piri, i skritt, 40 min... Började med att hjälpa till att ta in alla odjur från sina beteshagar och sen borsta av Piriplutt, sadla och in i ridhuset. Piri lunkade på så käckt den lilla prinsen men rumpan diggar inte att bara skritta så länge... :P Sen åkte jag hem för att slippa vara där när min älskade lilla Mejram togs bort (mer om henne i ett senare inlägg, orkar inte riktigt idag....) men behövde åka tillbaka och hålla i två lektioner då fröken var sjuk. Släppte ut hästar i sina hagar igen och höll i första lektionen som var för ungdomarna, eller ja, två av dom. Duktiga var dom men fy tusan var fort 45 minuter går! Sen en halvtimme försenat pga bilköer drog nästa lektion igång, även där bara två elever. Körde en variant på min standardövning med volt och olika uppgifter på den volten, som sakta av, öka, minska eller fatta galopp osv. Duktiga elever där med och den av dem jag inte känner så väl tyckte det var en jätterolig övning, vilket var kul att höra! Första gången jag håller lektion "på riktigt" och inte bara för vänner eller stallkamrater. Men SVÅRT att hålla tiden! Shit pommes frites! ;)


Sen bar det av ut med de sista djuren till hagen och trots att jag var klar i stallet då blev jag kvar i någon timme till med Hanna som nog nästan slog rekord idag i antal timmar hon var i stallet... :P Kom hem vid 22 så något Skara blev det inte ikväll, det tar jag imorn istället!

Jag har ju nästan glömt bort att vara med i den här tävlingen som finns på Matildas blogg!!!
Illa illa! :)

Idag fick jag tillslut beskedet. Jag var visserligen tvungen att fråga, men nu fick jag höra det. Att det är slut. Imorgon skickas papprena in och sen ska en tid bokas. Tills dess ska hon få gå i en hage med en söt pojke och äta massvis med gräs. Min älskade älskade prinsessa. Det smärtar mig så grymt att jag ikväll vägrar tänka på det. Jag behövde bara få skriva det så att det blir på riktigt.... :(

Snart kommer det besked om hur det blir med min älskade lilla prinsessa. Troligtvis imorn. Eventuellt kunde de tänka sig att låta henne gå på bete, behandla, och sen se vad som hänt. Men det är inte jättesannolikt. Hon är halt överallt men de hittar inga orsaker. Hon mår förjävla dåligt ändå så på ett sätt är det kanske lika bra. Men ojojoj vad det skär i hjärta och själ.

Usch, jag har inte ridit ordentligt på jag vet inte hur länge. Först var det balhelg, och då red jag bara på fredagen. Men Fia var riktigt riktigt fin!!! Sen funkade det inte att åka hem o rida på söndagkvällen så jag fick missa det. Sen hände lite skit så att jag inte längre kan rida Fia och hade således ingen häst att rida längre. Så jag fick skippa Torakursen som var, eftersom det kändes ovärt att betala så mycket pengar för att träna på en häst jag inte ridit (eller ridit typ 2 gånger, jämnt fördelat över 5 år). Detta innebar ju ännu en igenridning att försöka ta igen, vilket är helt omöjligt. Dessutom blir jag bara alltmer besviken på chefen. Jag har i princip blivit ifråntagen "min" häst, det skits fullständigt i att jag betalar och betalar utan att få rida. Och nu fick jag reda på något som jag uttryckligen sagt att jag vill hållas väldigt uppdaterad om och höra från dem om det hela, men från någon annan...

Jag är så fruktansvärt ridsugen, har ju inte ridit ordentligt på hela våren känns det som, och nu börjar jag tröttna på alla problem och att det verkar tas för givet att jag tänker pumpa in pengar i en verksamhet jag inte får ut något från längre. När slutade de ta hand om sina bästa kunder egentligen? Jag behöver en förändring men tyvärr kan jag inget göra just nu. Häst över sommaren är för sent och efter sommaren blir det ju ändå förhoppningsvis USA. Och om det skulle råka bli inget USA så får det helt enkelt bli egen häst, hur jag nu kan lösa det...

Och inget av dem löser mitt problem NU.
Jag måste rida NU! Jag kom så jävla långt och nu tappar jag allt allt allt!
Det är fruktansvärt frustrerande. Speciellt som jag inte orkar ta konfrontationen om det.