Äntligen tänkte jag ta tag i del 2 i min lilla rapportering om vad det kostar med hästar och ridning här runtomkring där vi bor. Och den här gången är det ridningens tur att kosta!

Saker är såklart inte riktigt samma här som hemma i Sverige. Ridskolor finns såklart, men det är min uppfattning att det är ganska låg nivå på ridskolorna. Man lär sig rida hästen i alla gångarter men inte så mycket mer om man inte håller på med hoppning. Jag har ännu inte hittat en ridskola här som erbjuder dressyr, inte ens på lättklassnivå egentligen. Utan ridskolorna går främst ut på hunting, eventuellt hunter/jumping. Skillnaden är egentligen att i hunting så rider man inte, man åker häst och man ska inte rida utan låta hästen göra allt och så stilbedöms det och om det syns att man faktiskt rider får man avdrag. För att ge en något negativ bild av det hela. ;)

De flesta som sen blir "för bra" för ridskolorna köper antingen egen häst eller leasar en häst, på hel eller deltid. Oftast är det ridskolan eller tränaren som skaffar hästar som är lämpliga och så leasar de ut dem till sina elever. Vanligt medrytteri har jag inte hört så mycket om och verkar inte vara vanligt, dock finns det de som gör som de som står med min tränare gör- låter tränarens elever som inte har en egen häst rida lektioner på deras hästar. Och såvida man inte behöver en medryttare för att hästen måste gå oftare än man själv hinner med så finns det ingen anledning att skaffa en, eftersom det är få ställen som inte erbjuder fullservice i form av fodring och mockning.


Hur mycket ridskolorna tar verkar variera en del.
Om man INTE har egen häst går en privatlektion (oftast 30-45 min...) på mellan $60-100 (dvs runt 420- dryga 700kr). Och då kan jag väl påpeka att det inte är några fantastiska hästar man sitter på, utan de jag sett ser ut som de mindre fina ridskolehästarna hemma i Sverige gör, överlag.
Om man INTE har egen häst och rider grupplektion så varierar det inte lika mycket i pris, utan går på mellan $40-60 (ca 280- 420).
Många ridskolor erbjuder dock bara lektioner upp till ca 70cm om man inte har egen häst, så vill man hoppa högre och komma vidare så är det leasa eller köpa som gäller. Och eftersom de bara erbjuder hoppning så ja... :P

Många rider ju kvar på ridskolorna på leasehästar som erbjuds från ridskolan, eller är med på sina egna hästar på ridskolornas lektioner. Grupplektionerna kostar i regel ungefär samma, men privatlektionerna blir ca $20 billigare på de flesta ställen jag kikat på.

Så hur mycket kostar det att leasa en häst?
Ja det var svårt att säga. :) På ett ställe där vi var idag kostar dom bra hästarna ca $1000 (ca 7000kr) i månaden i leasekostnad, men då ingick stallhyra. Dessa hästar hoppar upp till typ 120, de som inte hoppar lika högt var tydligen billigare. Och om hästen blir halt så försöker man byta ut den snarast möjligt mot likvärdig häst. Om man ville deltidsleasa, 2 dagar i veckan, kostade det $350 i månaden. Det var inte helt tydligt om lektioner också ingick i priserna eller hur det var, men jag tror det. :P Om man leasar har man sin egna utrustning till hästen, sadel, träns, benskydd, schabrak, borstar, flugspray och allt vad det är man behöver.


Och då kommer vi till tränarna och vad de kostar. Och precis som hemma i Sverige varierar deras priser väldigt, ibland med erfarenhet och utbildning, ibland bara för att tränaren vill ta ett högre pris. :P De flesta erbjuder dock paket så att det blir billigare ju fler lektioner man binder upp sig för. De flesta erbjuder half eller full training vilket innebär träning för tränare, eller att tränare jobbar hästen 5-6 dagar i veckan om man har full training och ca hälften så många pass i half training. Ofta ingår full grooming i dessa varianter med rykt, hovkratsning, manvård, klippning, duschning osv. Sånt man själv aldrig skulle vilja bli av med! ;)

Full training inkl full grooming verkar ligga på runt $700-1000 (ca 4900- 7000kr) i månaden om man rider för normala tränare. ;) Dock ingår inte stallhyra i det, och vissa ställen erbjuder träningen utan grooming, och då blir det ca $150-200 billigare. Half training inkl grooming verkar kosta ca $500-750. Ett ställe i närheten erbjuder lite extra fint full training men det kostar $1800 i månaden, alltså ca 12600kr. Då ingår stallhyra, fodringar, mockning, full training och grooming, att hästen görs iordning åt en före och efter ridning (dvs rykt, sadling osv), och även om hästen behöver ges mediciner eller liknande.

Vill man inte ha någon full eller halv träning kan man rida per gång också såklart, med egen häst kostar en privatlektion (ofta ca 45 min) $45-80, eller ca 300-560kr. Har man inte egen häst går priserna upp $15-25. Det blir dock mycket billigare om man köper paket om flera lektioner och betalar i förskott. Då kan man tex få 4 träningar i månaden för $140 om man har egen häst, eller $180 på "skolhäst", det blir $35 (245kr) resp $45 (315kr) per lektion. Köper man istället 12 lektioner på en månad kan man få det för $350 om man har egen eller $450 på "skolhäst" ($29 resp $37,5 per lektion). De senaste siffrorna är min tränares, jag har dock märkt att hon ligger lite lägre än många andra, så normalt betalar man kanske lite mer.

Då har vi kommit till de lite större namnen. Min tränare rider för två olika tränare. En är fd tysk men amerikan sen ganska många år, han är reserv i amerikanska landslaget i dressyr och ganska överlägsen här i området på toppnivå. I Tyskland var han bland annat beridare hos Herbert Rehbein och åker till Tyskland regelbundet för att träna med tränare där. Vill man stå hos honom så krävs det i princip full training, eventuellt half... Min tränare var lite osäker på exakta priser och exakt vad som ingår, men ca $2000 i månaden för stallhyra och träning, dock ingick nog inte ALLT i det priset. Jag kan tycka att det är ett ganska bra pris om man jämför med vad andra ställen kostar och vad man faktiskt får för tränare här. Det är ju mer eller mindre världselit, även om han "bara" är reserv i laget. ;) Stallet är otroligt fint, har faktiskt GRÄShagar (bevattnade såklart) och det är 5 min skritt bort till nationalparken med ändlösa ridvägar. Vad han tar för enstaka träningar hade min tränare inte heller koll på, jag ska se om jag kan få reda på det.

Den andra tränaren min tränare rider för red i det amerikanska landslaget för många år sedan och har tagit OSmedalj och är FEIdomare. Hon är betydligt billigare än förra men där hade tränaren min ingen större koll på paketpriser. :) Vill man stå hos henne kostar det bara ca $400 och träningarna kostar $80 per gång.


Så vissa delar känns väldigt billiga, medans andra kanske är lite dyrare. Eller de är nog inte dyrare, bara att konceptet inte finns i Sverige. Det känns ju helt GALET att betala 14 000kr i MÅNADEN!!!!! för sin häst och ens träning, även om det innebär mycket träning för en landslagsryttare. Sen skulle jag nog inte VILJA ha full training, 3 träningar i veckan är asbra, men jag hade gärna fått rida själv inemellan också om jag nu hade en egen... Eller vad tycker ni?

Eftersom mina planer på vad jag skulle göra när jag var här inte riktigt gått som planerat så hjälper jag min tränare desto mer och leker assistent/groom/whatever åt henne. Något jag måste säga att jag trivs väldigt bra med. Att hänga ute på ranchen när vädret är perfa och hästarna underbara är inte helt dumt.

I lördags fick jag äntligen rida efter förra veckans värmebölja. Gjorde iordning Monet och longerade henne några varv då hon vart TOKIG dagen innan, sen skulle Tamara upp o rida lite innan jag satt upp. Under tiden tog jag in Dreamy o gjorde iordning henne så T kunde rida henne lite samtidigt som jag red Monet. Dreamy är en paint med reiningstam som skulle bli allroundhäst med engelsk ridning, något hon dock aldrig trivdes med så sedan ett tag tillbaka går hon mest som westernhäst. Jag har varit lite sugen ett tag på att ta mig en westernlektion så jag gick ut och frågade och visst kunde vi göra så. Så T red hela passet på Monet och jag satt upp i westernsadeln och hade hur kul som helst!

Jag känner mig helt handikappad där jag sitter och ska ha koll på min kropp. Jag insåg ganska snart att även om man inte håller balansen i tyglarna, så gör stödet man ändå har med hästens mun väldigt mycket. Det ger ens händer ett ställe att vara på, ett ställe jag saknade enormt där jag satt med mina långa tyglar och skulle göra krumelurer. ;) För även om jag inte kan western så fick jag ändå jobba på med saker Dreamy inte är 100% på. Så efter jag fått hitta joggen och den långsamma galoppen jobbade vi med en 8volt i galopp med enkla byten. Sen lite sidvärtsjobb och jag fick hitta sidepassen, sen över till början på spins. SÅ himla skoj och SÅ himla svårt innan man hittar rätt känsla. Och sen när man hittat rätt känsla så försvinner den ju igen! Vafan! :D

Vi bestämde att jag skulle rida western lite nu o då när det passade in i schemat, dels för att det nog är nyttigt rent kroppskontrollmässigt, men även för att det bara var roligt. :) Så igår blev det en till westernlektion som återigen var jätterolig, dock hade lilla Dreamy krut innanför brallan och var på toppenhumör, så det var inte helt lätt att få tillbaka galoppen så mycket om jag behövde... Senare på dagen fick hon springa av sig. Och JÄVLAR vad hon sprang!!! Jisses! Pappa hade kommit på besök och han blev nästan rädd så som hon höll på. :P Efter Dreamy fick jag skritta fram Monet som skulle hoppas av gårdsägarens (vuxna) dotter. Det hela gick bra men amerikansk hoppning är lite intressant ibland... Andy fick psykbryt igen när hon sen skulle rida lektion och resten av eftermiddagen gick åt till att fundera över en lösning åt henne och hennes stackars underbara häst som aldrig har en ägare som är nöjd med henne. Hingsten fick sig en träning i att stå still och vara lugn på stallgången innan söta ponny skulle ut och ridas lite av T innan hans lektion med litet barn. Underbar dag!

Idag filmade jag först Dreamys förra ägare som fick sin första westernlektion, sen iordning med Monet och upp på henne. Hoppryttarens sätt att rida hade dock fuckat upp henne rätt rejält så T fick sitta upp och försöka få ordning på torpet. I dom lägena önskar jag mig en häst som INTE varit felriden från början så att det ständigt är en kamp att inte falla tillbaka i gamla ovanor som idioter till människor skapat... Innan vi bytte av åkte dock en annan tjej i stallet av sin häst när hon skuttade ett litet cavalettihinder, och det var lite otäckt eftersom tjejen stönade jättekonstigt när hon landat och sen låg väldigt konstigt utan att säga något eller röra sig i något som kändes som en evighet men nog bara var en sekund eller två. Det var dock ingen fara med henne och hon kunde sitta upp igen och skutta över cavalettin ett par gånger utan problem.

Hingsten fick ett till stå still pass och lilla ponny ett underbart härligt dressyrpass med T. Härlig dag idag igen och imorn får jag göra om det! Vet dock inte vad det blir för häst... Var snack om hoppning med Jada, vi kan ju hoppas men samtidigt inte eftersom jag tycker att de börjat hoppa henne lite väl mycket nu, även om det är väldigt lågt så är hon ju inte van..

Ja drömmen om en egen häst alltså. Jag har funderat rätt mycket på det hela i några dagar nu. Kikat på annonser för att se vad som finns och till vilka priser. Funderar över stallplatser och tränare. Och ibland ger det mig bara en sån otrolig ångest. Ridhus, ordentlig dressyrsadel, fina träns, dyra tränare, transport, anläggning, snobberier. Eller ja, det var visst svårt att sätta ord på dom tankarna... Men jag tror att ni förstår vad jag menar.

Ibland vill jag bara skita i allt och köpa mig ett kallblod, eller ännu bättre en tori, och bara ge mig ut i skogarna och mysa. Rida på bana såklart också och träna på hobbynivå, helt utan krav på att rida högre klasser. Stå ute på landet med mina goa vänner som jag saknar så och bara vara.

Egentligen vet jag att det inte är fullt så svart/vitt och att jag inte behöver välja en av de tu. Jag kan köpa en snäll dressyrhäst som jag kan ut och busa med, jag måste inte ha alla prylar och jag måste inte tävla för det. Jag kan stå med mina vänner (om det finns plats ;) ) och ändå rida bort till ridhuset och träna när jag vill det. Och jag FÅR köpa ett kallblod eller en tori om jag vill det också. Jag måste inte känna några andra krav än att ha roligt. Men ibland är det svårt att tänka rätt! Speciellt när man saknar sina snälla, men ibland lite tokiga, fyrbenta vänner av den grövre varianten... :)

Man hade ju kunnat tänka sig att här där vi bor i Södra Cali, i ett område där klimatet är det närmaste perfekt, så behöver man inte bli tvingad att skippa ridningen pga vädrets makter. OK i kalla och regniga Sverige, där kan det vara trist utan ridhus, med snålblåst och piskande regn. Eller isgatorna som aldrig smälte bort så att hästarna fick stå i ett par veckor. Max.

Jag har nog aldrig vart med om maken på mer inställd ridning pga vädrets jäkla makter. Jag blir så jäkla TRÖTT på det! Först var det ju för varmt, sen red vi en vecka, sen regnade det en vecka, sen red vi en vecka, sen blåste nån dag bort, sen regnade någon mer dag bort.

Nu har jag inte ridit på en vecka igen. Igår skulle vi, men på morgonen innan det blivit för varmt blåste det storm och eftersom hästarna aldrig rids när det blåser kan ju inte jag försöka mig på att trotsa vinden heller. På eftermiddagen hade det mojnat en aning, men då var det istället 35 grader varmt i skuggan. Idag ännu varmare. Imorn lika illa. Sen kanske möjligtvis några grader svalare på fredag, men fortfarande äckligt varmt. På lördag ska det bli normalt igen.

Så på lördag får vi börja om från början. Igen. Hästarna står så mycket att man aldrig kommer vidare och kan bygga på det man gör. Man måste longera dom först för att de inte fått röra på sig på 1- 1½ vecka. Helt jävla idiothopplöst!


Igår åkte jag ut ändå för att hjälpa till med klippning av Jada. Badade henne först och fick sen ge mig på att klippa för första gången. Var faktiskt ganska nöjd med min insats även om jag inte gav mig på några kluriga ställen direkt. Klippte lite ben förståss men inga svåra vinklar eller vrår. Lät även bli kanterna som måste bli snygga och slapp köra under magen. Försökte ta kort på mitt underverk men kvaliteten på bilderna blev ju kass pga ljuset...


Men här kommer ändå några bilder från dagen.

Jag fick ju en fråga några dagar sen eller så, om vad det kostar med hästar här, typ stallplats, lektioner, träningar, medrytteri osv, och det tänkte jag att det kunde vara intressant att svara på.

Runt L.A. ska vara ett av de dyraste ställena i USA att ha häst på, enligt vad folk säger på det amerikanska dressyrforumet jag hänger på, och kan nog hålla med om att det känns lite väl dyrt nu när jag kikat runt lite. Jag har ju egentligen inte jättestor erfarenhet, jag har aldrig haft egen häst här och bara ridit för samma tränare förutom en lektion på ett annat ställe. Och L.A. är så enormt stort om man ska räkna "storL.A." att det är omöjligt att ge en bild om hur det ser ut i hela området, det är som att säga vad det kostar att ha häst i södra Sverige, vilket såklart varierar om du bor i Göteborg eller en by i Småland.

Så jag har främst kollar härikring, i områdena runt där jag rider. Det är väldigt hästtätt och det finns många anläggningar av varierande mått.

Tänkte börja med stallplatser.
I de allra flesta fall så ingår lite mer i stallplatserna här än i Sverige, mockning ingår så gott som alltid 6 dagar i veckan (billig arbetskraft i form av mexare), hö och höfodring likaså. I vissa fall ingår hage, men då är det ofta bara att släppas ut i en rundcorall eller något typ av paddock en stund, och i många fall kostar det extra. Täckesservice kan ingå, men täcken är ju inte dödsvanligt här så.

Billigaste alternativet är såklart "lösdrift", jag skriver det inom "" eftersom det inte är riktigt som hemma, utan helt enkelt att de går ute i en hage och eventuellt har ett regnskydd/skugga i form av nån hörna/länga med plåttak men inga väggar. Det fungerar ju dock oftast alldeles utmärkt här i det klimat vi har. Dessa kostar runt $300 i månaden, i dagsläget dryga 2100kr.

Sen har vi en variant med fållor, där en del av fållan är under plåttak för skydd mot regn och sol. Oftast är det inga hela väggar mellan fållorna. Storleken på fålla varierar väldigt, men från kanske 15kvm till lite större, men inga jättestora direkt. Billigaste jag sett var $325 i månaden, dyrast $400.


Uteboxar som är som fållorna, fast där hela är under tak och i "stallängor" som vanliga boxar, bara att det är öppet åt alla håll. Taket är ju oftast högt också. Blir ju väldigt trevlig miljö i dessa "stall" och eftersom man sällan behöver ett vanligt stall pga väder här så vad tusan! :) Priserna här kan variera massor, men vanligast verkar vara runt $500 (alltså ca 3500kr).


Förutom fållorna och "uteboxarna" är det nog vanligast med en box + fålla, alltså en box som sen går att öppna ut till en fålla, himla trevligt tycker jag själv. Boxarna är ofta ca 9kvm men det finns ju såklart större precis som hemma. Fållorna kan variera i storlek också men MINST lika stora som boxen, ofta dubbelt så stora. I vissa stall har man lite större fållor, så att två boxar delar samma fålla, så är en häst ute i taget. Väldiga variationer på pris, billigast var $475, dyrast med 9kvm box var $550, ville man ha 12kvm box (lika stor fålla dock) kostade det $650 på det stället.


Sen finns det såklart helt vanliga boxar. Även om miljön i stallarna brukar vara lite mer öppen än i Sverige såklart så det känns luftigare. Vanligaste storleken är precis som i Sverige ca 9kvm. Vanligaste priserna verkar vara runt $500 men har hittat allt från $425-600 (upp till dryga 4200kr).

Det finns garanterat både billigare och dyrare varianter. De ställen jag hittat info om har garanterat inte varit de allra billigaste ställena (de har inga hemsidor), men självklart inte de dyraste och finaste anläggningarna heller (de har inga priser på sina hemsidor). ;)
Så det här var del ett i kostnaderna att ha häst här, tänkte ta ridning/träning i ett senare inlägg, mest för att jag inte orkar skriva mer nu och så blir det så himla långt! :)

Dagen i stallet var som sagt en riktigt bra sådan. Det började redan när jag kom dit, Andy var redan där och hade tagit ut Jada och börjat göra iordning. Tamara var inte där än så jag tänkte gå bort och säga hej till Dreamy så länge, det är sällan jag får ordentliga pratstunder med henne nuförtiden, så varför inte passa på? På vägen dit går jag förbi Monets box, så jag kikar in för att säga hej. Hon står ute i solen i fållan som tillhör hennes box, tittar upp, ser mig, gnäggar högt och går fram till dörren. Och alla hästmänniskor vet hur det värmer i ens hjärta när hästarna gör så. :) Så hon fick lite pussar och pannkli innan jag gick vidare ner till Dreamy.

Gjorde sen iordning Monet, tog henne på lina en stund utan inspänningar bara för att känna sig lite fri, sen var tanken att T skulle sitta upp en sväng innan mig. Men Andy hade en crapdag och inget fungerade med Jada. Så T fick sitta upp på henne istället och Andy upp på Monet. Men det funkade inte heller då ryttaren hade knutit en rejäl knut på sig själv mentalt. Hon fick inte ens fram hästen i trav. Något som faktiskt inte är det minsta svårt... :P Så hon la ner och jag fick sitta upp. Skrittade först en stund för att hitta känslan, och började sen trava runt och hitta känslan där med. T jobbade Jada så det blev till att jobba själv och det fungerade bra tycker jag. När T var färdigriden fick jag börja ställa lite högre krav på mer engagemang från Monet. Det är svårt att hålla handen så stilla som hon vill, se till att hon aldrig skaffar sig glapp i tygeln, engagera bak så man får en stor trav och samtidigt balansera och se till att det inte går för fort. Det är mycket att tänka på på en stor häst som är väldigt känslig för minsta grej man ändrar. Men bra gick det och fin var hon!

Över till högergaloppen som är den svåra, jobb på volt och att hitta lagom engagemang och stöd där med. Fick tänka inner överskänkel till ytter fotled, vilket funkade bra med att få henne inramad och ihop. Vi körde några rakor också och hon var SÅ duktig, hon kan inte riktigt galoppera rakt fram mer än några steg, men nu gick det oehört bra för att vara hon. Avbrottet blev också ovanligt bra med en stor fin trav efteråt som faktiskt inte rann iväg. Sen lyckades vi tom med avsaktningen till skritt. WOW! Sen skulle vi skrittpausa och ta vänstern, men jag tyckte att vi skulle nöja oss när hon ändå vart SÅ duktig, för hon var TRÖTT, även mentalt. Vi har börjat hitta varann, jag och Monet, så det är bra att bli än mer kompisar och avsluta när allt känns superduper! Och på tisdag ska hon förhoppningsvis klippas, så då lär hon orka lite mer igen. Det har vart varmt igen nu och då är det inte kul med vinterpäls, även om man i Sverige knappt räknat hennes päls som vinterpäls... ;)

Efter en snabb sväng till mitt favvosmoothiehak blev det eftermiddagschill i solen. Världens Bästa Ponny fick vara lös på ridbanan medans en dam red lektion på Dreamy och Ts dotter hoppade Jada. Säkerhet? Jomenvisst... Vi höll i Ponny när det hoppades, och i övrigt hyser han stor respekt för stona, så vafan. Men här kom iaf del två i saker som värmer ens hästhjärta. Jag gick in på den stora ridbanan och gick o satte mig i stolarna. Ponny var låååångt bort på andra sidan då. T kom och satte sig. Ponny vänder sig om, tittar på oss och börjar trava rakt mot oss. Jag tänkte att han skulle säga hej till sin matte men nix, väl framme kommer han rakt fram till mig och lägger hela sitt huvud i min famn. Åh! Underbara lilla söta sak! :D

Visst är han så söt att man vill ha en egen?

Idag var en superhärlig dag i stallet. Ridningen gick riktigt bra och mina tränartvivel var borta. För nu iaf. :) Men mer om det sen när jag orkar koppla in kameran så jag kan visa några bilder. Inlägget om prisskillnader får också vänta. För igår läste jag något väldigt "intressant" på det amerikanska dressyrforumet jag läser på när jag har tråkigt (slutar dock nästan alltid med att jag blir lite mörkrädd).

Dressyrprogrammen har ändrats till 2011, och även vissa regler. Som att man nu får välja mellan nedsittning och lättridning tom First Level, förr var det bara tom Training Level, och så valfritt på travlängningarna i First.

Så först:
Training Level- det som ingår är typ LCgrejjer, fast enklare i de nya. De som gäller tom i år var lite svårare tycker jag nog. Det är 20metersvolter, fri skritt o så. Inga konstigheter helt enkelt och visst, varför inte tillåta lättridning... 3 program finns det här.

First Level- LB-LA, fast en fin blandning av de tu typ, i dessa 3 program. I första är det lite halva 10metersvolter som i LB:0 men annars bara 20metersvolter och bara förlängd steg/språnglängd i ökningarna. I andra programmet är det 15metersvolter i galopp, skänkelvikning i trav, men fortfarande bara förlängd steglängd. Och fortfarande bara mellan och fri skritt, ingen ökad skritt. I tredje programmet är det lite som i de två första men här kommer även förvänd galopp i form av en båge längs långsidan och 10metersvolter i trav, och så skänkelvikningarna såklart.

I både Training och First ingår alltid en 20metersvolt där hästen ska stretcha fram och ner under lättridning.

Alltså jag tycker att det hela är lite intressant, att man inte behöver kunna sitta hjälpligt i trav, men man ska kunna rida förvänd galopp? Det roliga var dessutom att läsa på forumet om hur det här är så bra för nu kan ryttarna som inte lyckas utveckla sina hästars gångarter tillräckligt för att kunna sitta i traven tävla högre än Training... Vilket bara kändes lite bakvänt? Eller är det jag som tänker fel?

DESSUTOM, så i Second Level, där man måste sitta, så börjar det bli rätt så avancerat om man jämför med tidigare program. I första programmet ingår: samlad galopp, enkla byten och förvända visas i en serpentin med 3 bågar, 10 metersvolt i galoppp, mellangalopp, mellantrav och öppna i trav. Alltså en liten blandning av LAklasserna om man jämför, men det är först här man behöver sitta ner i traven. Hej o hå!!!

Vilket enormt kliv det blir mellan svåraste First och lättaste Second... Kan inte vara lätt att ta det klivet inte!

Det var sååå skönt att få åka ut till stallet idag, men tyvärr blev inte ridpasset någon höjdare. Idag var en sån dag då jag anser att min tränare här gör allt bakvänt, och då känns det inget bra. :P

Gjorde iordning Monet och longerade henne en sväng, hon mår bra av att bocka ur sig spänningar och hade dessutom gått på en vecka, förutom några longeringar. Hon jobbade på bra på linan vilket var skoj, förr fick man JAGA runt henne för hon tyckte det var tråkigt, nu sträcker hon ut fram och ner och frustar loss i bra tempo. Härligt! :) Fast tyvärr tar hon nästan ut sig istället, och har fått rätt tjock päls o det var varmt ute, så det blev till att skritta en stund så hon fick återhämta sig. Jobbade lite själv med att hitta känslan i skritten, att hon låg bra i handen och inte ville takta, vilket fungerade helt utan problem, även när jag bad om sidvärts eller mer engagemang. Skoj!

Sen började vi och tog lite trav, fick tyvärr inte trava tillräckligt länge för att jag skulle hitta en go känsla, eftersom vi skulle jobba med galoppen, men galoppen blev väl skaplig ändå. Problemen är att hon behöver så jäkla mycket frihet i hals och nacke, hon har en lång hals och har man för korta tyglar blir hon väldigt spänd och missnöjd. Men när tom jag, som har grava kroniska problem med för långa tyglar, tycker att tyglarna är för långa, då känns det inte bra. ;) Nästa del i problemet är att hon inte har någon styrka i galoppen och därför släpper bettet, varpå man absolut får för långa tyglar och 0 möjlighet att påverka henne när man inte är dödsskicklig och kan rida enbart med sätet. :P Sen i traven så i ena stunden så ska jag få ner huvudet på henne och i andra måste jag hålla händerna blick stilla, utan att det finns någon logik i när det är det ena eller det andra som gäller. Förra passet tyckte jag att vi fick koll på det. Att hela tiden ha ett stöd men kommer nacken för högt så snabbt visa att nej sök fram ner, där för du mer plats. Vilket det passet fungerade VÄLDIGT väl.

Sen får jag inte titta dit jag ska, eftersom min tränare och hennes tränare (tävlat OS två gånger, FEI domare) anser att titta dit man ska gör man bara på bebisar. Jag blev väldigt frustrerad eftersom:
1. hur ska jag kunna navigera mellan hinder, bommar och koner om jag inte får se vart jag ska när jag sitter på en svårmanövrerad häst och
2. hästen ÄR en bebis!!!!! Inte åldersmässigt, men utbildningsmässigt.

Sen är det klart att det blir lite knas om hästen är van vid att ryttaren alltid bara tittar rakt fram, så händer det saker man kanske inte vill när en ryttare helt plötsligt börjar titta framåt-inåt på volten man rider på, vikten ändras ju.

Nåja. Passet var faktiskt skapligt på det stora hela och vissa delar riktigt bra. Men det var en sån dag där det inte bara kändes bra efteråt. Jag saknar att göra saker på mitt sätt haha. Eller vissa saker. Idag kände jag liksom att jag inte litade på tränarens kunskaper igen, vilket händer då och då. Men innan har jag ju bara vart här ett tag och sen fått åka hem och bara vara inspirerad på vägen. Nu slog det mig att jag ska vara kvar här länge och jag blev lite nervös över att faktiskt inte komma hem som en bättre ryttare.

Byta tränare är inte riktigt aktuellt heller, problemet när man är god vän med sina tränare. :) Dessutom har hon haft det rätt tufft ett tag så jag skulle inte palla. Men hon berättade idag att i november ska hon iväg till hennes tränare med ponny + Monet, och att hon ville att jag följde med, så det ska jag såklart. Det känns bra ändå. Sen får jag väl komma ihåg att det oftast känns väldigt bra och ge det en helhjärtad chans innan jag deppar ihop totalt. :P

Huga.
Hur skulle ni tänkt om ni var i min sits?

Imorn ska jag äntligen få rida igen. Över en vecka sen sist pga väder. Igen. :P

Undra om det blir Monet eller Jada. Skitsamma. Skoj lär det bli!
Sen får jag nog boka in en hopplektion snart, är så sugen! :) Och så funderar jag på en westernlektion på Dreamy. Blev så inspirerad av en Trailfilm jag såg, med en bana som var SJUKT svår. Hade vart kul att testa liksom. :)


Ska nog sova nu. Så det blir imorn lite snabbare. I need hästlukt!!!

Nu känns det nästan som att jag är nån konstig stalker eller nåt... Men jag känner ändå att jag måste berätta om min roliga dröm som jag drömde nångång imorse.

Jag hade precis fått jobb hos Matilda, aka showjumper, som jag snodde listan av i mitt förra inlägg bland annat. Men hennes stall var en blandning mellan stallet mina torihästar stod i ett tag, och ett annat stall jag drömt om innan. Hon hade en hel hög med olika hästar, alla var helt underbart supertrevliga att ha o göra med. Vi var ett väldigt härligt gäng som jobbade där, eller det kändes så iaf, jag tror att det var min första dag på jobbet. Men det var en sån go och lättsam stämning över det hela där alla hade nära till skratt.

Det som verkligen fastnade i mig var hur härligt positiva hästarna var till ALLT. Det enda jag gjorde i drömmen var iofs mocka skit o pussa på hästar, tillsammans med ett par andra i stallpersonalen. Men hästarna var verkligen så fina och även väldigt väldigt väluppfostrade. De hade humor och utstrålade sådant lugn och harmoni att jag fick vakna med en härlig känsla i själen.

En konstig dröm var det!
Men ack så rolig! :D


(Fråga mig dock inte vart jag fick det hela ifrån, för det har jag inte den blekaste aning om! Jag har aldrig varit på gården, träffat Matilda eller någon av henens hästar... Men att hjärnan är ett mysterium, speciellt när vi sover, är kanske inget nytt... ;) )

Veckans ridning har varit väldigt rolig! Om än ganska svår.

I tisdags var det Monet som gällde. Gick bättre än det gjort innan men vissa problem fortfarande med att hitta knapparna- framförallt hitta läget med handen där hon är nöjd OCH har stöd på bettet. Inte helt lätt på henne men jag började hitta rätt och vips så blev hela hästen så mycket bättre. Vi jobbade med öppnor och med lite rakriktning och det blev bättre och bättre genom hela passet. Jag lyckades tack vare det få känna på vilken fantastiskt underbar trav hon har! WOW säger jag bara! Nog den bästa trav jag någonsin suttit på, samtidigt som den var ganska mjuk och alltså inte omöjligt att följa med på. En bra kombo! ;)

I torsdags var det istället Jada som stod på tur. Vi skulle köra samma arbete men det gick lite sämre. Hon testade mig hela tiden och ville bara komma undan. Undan kom hon inte men bra blev det inte heller. Traven var inte bra med andra ord! Galoppen däremot gick desto bättre. Helt bakvänt eftersom det är traven vi brukar vara bra på och galoppen lite mindre bra, speciellt som tom fattningarna fungerade, vilket de aldrig gör annars! Dock ville hon INTE byta. Haha. Vi körde direkt över cavalettin, men vad vi än gjorde vägrade hon byta. Hon var otroligt bestämd på den punkten, och då har jag ALDRIG någonsin haft problem med att få hästar att byta över hinder. :P

Vi, jag och Tamara, kom iaf överens om att det nog var mina händer som spökade, bland annat. Jag är för mjuk. Hahaha. ;) Det är ju en av sakerna jag inte riktigt gillar här, att det är mycket hand med mycket mer stöd än jag vill ha. Nu är ju tanken att man inte ska ha så mycket stöd hela tiden, utan att det ska bli lättare, vilket det också blir, men ja. När man ridit Piriplutt som man måste vara så jäkla lätt på hela tiden så blir det lite kortslutning för mig. Jag tillåter att hästarna leker runt för mycket och när jag ska säga åt dom så blir det för mycket jox istället.

Vilket då leder till dagens pass på Monet igen, där fokus var mina händer och mina händer enbart. Jag hittade det faktiskt väldigt fort och när Monet väl bestämt sig för att jag visste vad jag höll på med blev det bara lättare o lättare och tillslut hade jag en underbart skön lätt kontakt som var alldeles lagom och inte det minsta skör! Woohoo! Vi kunde tom jobba på att få ett bra stöd i galoppen. Wow! Dessutom skrittade vi en hel del och hon taktade inte en endaste gång. Hon är sådär superkänslig så bara man spänner sig det minsta eller gör något ogenomtänkt så blir hon spänd i ryggen och taktar till. Men inte idag inte! Gött mos! Riktigt lyckat pass idag som var så himla roligt.

En "rolig" sak var att medans jag skrittade fram så slänger hon runt huvudet för att ta en fluga eller nåt, men slår i min stövel/stigbygeln rätt rejält hårt. Tamara hade pratat med stalledrängen ( ;) ) och kommer tillbaka och utbrister "What the fuck? Is that blood?" och jo, jag tittar ner och ser blod ur munnen och tänkte att nähä, inte fick man rida idag heller... Men det var tack o lov bara ett liiiitet sår på utsidan underläppen. Såg mer ut bara. Haha. :P Dessa djur!!!

Jag har tyckt lite synd om mina stackars stövlar (ridstövlar alltså) som aldrig blivit särskilt väl omhändertagna... Inte bara är allt jäkligt dammigt här, utan eftersom det vart så varmt har hästarna svettats som fan = en härlig sörja av hästhår, hästsvett och damm som gnos in i stövelstackarna varje pass. Nog för att tanken var att slita ut dem här nu o sen köpa nya, men ändå!

Åkte iväg till två ridsportbutiker (fast både igår och idag, för igår åkte vi för sent o den ena affären hade redan stängt) och inhandlade lite tillbehör. Stövelsträckare, ett putskit från Petrie och en stövelväska. Nu känner jag mig fit for fight igen! Blev även en flaska Green Spot Remover- ett absolut MÅSTE om man har en skimmel! Helt oslagbart. *spray spray* *gnugga 1 sekund med trasa* *pissefläck borta*

Gillar den ena butiken som fan, fick med ett gratisprov på en sadeltvål som görs av en kvinna som bor nånstans här i närheten, hemgjort alltså, och så luktar den grapefrukt! Coolers! :D

När jag kom hem gav jag mig på stövlarna såklart. Och ojojoj vilka väl investerade 150:- Petries putskit var! Stövlarna ser så gott som nya ut! Men stackarna söööööög åt sig själva putskrämen, man skulle gnugga in den, vänta nån minut och sen torka bort överflödet... Ehh... Vilket överflöd? :D :D :D Nåja, nu står de rena och fina i den nya väskan och väntar på att få åka till stallet igen imorn. Kändes dock lite hemskt att ta på de skitiga sporrarna på stövlarna igen, men jag oooorkade inte göra rent dom också. :P

I söndags åkte jag med ett par vänner på min första amerikanska tävling. För att titta då, inte tävla. Det var derbyhoppning, en tävling som är en rejäl tradition här och som kändisar som Meredith Michaels Beerbaum ridit många gånger tidigare i sin karriär! Det ni! ;)

Det var ganska roligt att kika på, och hoppsugen blev jag fast inte på terränghindrena.. :P Dessutom blev jag nästan positivt överraskad över nivån på ekipagen. Trodde att det skulle vara fler som var riktigt urusla ryttare. ;)

Anläggningen var helt underbar! Oj vad många vackra ställen det finns härikring. Jag skulle INTE banga en ranch nånstans i närheten kan jag säga. Om man blir miljonär nångång...


Några bilder då...

Dagens stallande gick sååå mycket bättre än gårdagens. ;) Ridkarmat var förbättrat, åtminstone för idag. :P

Vi möttes upp strax efter 10 och började med lilla unghingsten, som är en bedårande och otroligt vacker morgan, dock väldigt väldigt smart och med en ägare som inte är särskilt konsekvent eller har bra gränser att ha när det gäller unghingstar...

Efter en kik på rundcorallen som fortfarande stod under vatten, om än nååågot mindre än gårdagen, och en kort promenad in på stora banan insåg vi att det fick nog bli dressyrbanan. Den är tack vare sitt läge mycket bättre dränerad och efter en harvning var den PERFEKT! Dock har den bara låga dressyrstaket, och längst ena långsidan och ena kortsidan går det rätt brant nerför precis på andra sidan dressyrstaketen, så det är ingen optimal bana att rida unghingst på. Men vi började med pyssel och lillkillen var så duktig så. Även han lyssnade bra på svenska, jag jobbar hårt på att alla Tamaras hästar ska kunna svenska... ;) Hon ville se hur han uppförde sig med en för honom ganska okänd person så jag fick göra en hel del, även leda ut honom och runt en svänga medans vi hämtade en cavaletti. Han uppförde sig bra men tyvärr är det rätt tydligt att ägaren inte är så konsekvent som hon borde. Nåväl, T var nöjd med att se att han uppför sig även med andra, bara man gör rätt.

Det blev longering av honom, med inslag av att han fick skutta cavalettin. Hon skojade även till longeringen lite genom att inte bara köra runt runt runt utan gå med honom ibland så det blev lite rakt fram o så. Han fick tänka rätt mycket och det behövde han, så sjukt uttråkad som han varit det sista! På slutet ställde hon sig upp i ena stigbygeln och stod i någon sekund bara för att se hur han reagerade (han är alltså inriden, men inte mycket mer än det) när de var på den banan men han var coolers så hon hoppade ner igen och vi tog in honom. SÅ nöjd han var med sig själv och SÅ trött han var i huvudet. :) En helt annan häst att ta hand om. Han sover nog gott inatt. :)

Sen tog vi ut världens bästa ponny och Dreamy så fick de också bli longerade, och då även med cavalettiinslag. Min favvoponny är så jäkla skoj att jobba med, han är lite ängslig och vill så gärna vara till lags jämt. Han jobbade på bra så han behövde inte springa så länge. Dreamy tyckte det var SKETAskoj med cavalettin och hade hur kul som helst. :P Ponnyn behövde bada så medans jag badade klart honom och sen spolade av Dreamy fixade T iordning Jada och Monet så gav vi oss ut igen. Först lite longering, men ingen av dem var särskilt på hugget så vi satt upp istället. Det var riktigt skoj att få rida Jada "själv", det är nog första gången. T var ju där såklart men hon red så även om hon höll ett öga så sa hon ingenting förutom att det såg väldigt bra ut.

Det jag försökte mig på fungerade, och även om kvaliteten kanske inte alltid var den bästa så gjorde hon det hon skulle när jag bad om det. Det sköna var att hon inte kom med en enda protest. Puh! Det behövde självförtroendet. :) Galoppfattningarna blev inge bra, men det tar jag på mig. Även om T tyckte de var rätt så bra faktiskt. Jag jobbade med öppnor och slutor i både traven och galoppen och varvade det med att se till så hon sträckte fram och ner, men jobbade inte dödslänge eftersom hästarna inte gått sååå mycket det sista. Som avslutning körde vi lite styrka genom att skritta upp för den mycket branta backen bakom gården, som är sådär brant att mycket brantare hade man inte velat rida. Men sen tar det branta slut och det är mer lagom en bit. Vi red bort så man ser hela grannskapet och det är SÅ vackert! Måste ta med mig kamera upp nån dag. :) Ner igen och duscha av hästarna innan alla fick gå in och få mat.

Så jäkla skön dag!
En sån dag som fyller på alla energidepåer. T tyckte dock att det var så jäkla synd att hon inte kan betala mig något för det, men jag tycker att pengarna jag sparar är betalning nog, jag gör inte mer än jag brukade göra på K. Typ. :P Dessutom fick jag idag reda på hur mycket pengar hon förlorar varje månad pga saker som hände tidigare i vår. Fyfan vad folk kan vara idioter!

Men tjena vad mycket som kan gå fel så att man inte får rida.
Dagens i-landsproblem jag vet, men ändå!

Först var det för varmt i typ 1½ vecka.
Sen red vi en dag.
Sen regnade igår bort.
Idag var ridbanorna alldeles för blöta (om man rider i dem när de är såhär blöta och blandar upp allt, blir det som knögglig cement sen när det torkar, inte riktigt samma lervälling man är van vid i paddockarna hemma i Sverige).

WTF!!!!!!!

Nytt försök imorn. Vi hoppas att vädret då även är tillräckligt soligt för att låta alla hästar rulla sig i lite lera och sen bli badade. Hela gänget behöver det efter hettan, massa damm och smuts låååångt in i pälsen!


Det som blev gjort idag var lite sårvård på lilla morganhingsten. Så jävla fin han är. Men vilken smart liten sak. Ojojoj vad han behöver få jobba med hjärnan. Han vill INTE bara gå i hage hela dagen. Han behöver tänka! Ska bli skoj att få vara med och se honom utvecklas. :)

Idag fick jag äntligen ridit igen. Jag är inte van vid att inte rida massor när jag är här, så det blir lätt lite rastlöst om jag inte får... Tack o lov är hettan borta och igår fick vi tom lite regn!!! Idag vart det mulet och ca 20 grader varmt, rätt perfa för ett dressyrpass!

Kom till stallet och möttes av Jadas ägare som sa att hon hade bråttom så jag fick gärna rida Jada om jag ville istället för Monet. Hurra hurra sa jag och såg fram emot passet. :) Fick börja med att ta henne på lina eftersom alla hästar stått i över en vecka. Hon var rätt lugn på linan förutom ett par brallar där man får lägga hela vikten i linan för att hålla emot. Haha.. Men så är hon ju kallblodskorsnining och har typ den starkaste nacken ever.. :P

Satt upp och tog ett varv på lång tygel innan vi började jobba och tänka sig att skritten faktiskt funkade rätt så bra! Började trava och hann med något varv innan problemen kom. Gjorde en helt vanlig volta, när hon körde upp huvudet och stannade. Fick fram henne igen men rätt så omgående provade hon igen. Fick lite snällt bända in näsan på henne inåt så att hon inte skulle fundera på om hon kunde resa sig/bocka och det tog faktiskt inte jättelång stund innan hon kände sig övertygad om att hon behövde jobba idag trots allt... Hon blir ju väldigt testig när hon inte gått på ett tag, och T har inte ridit henne på länge heller sa hon, och då blir hon alltid värre eftersom hon kommer undan med en hel del med ägaren. Nåja. Efter vi tagit oss igenom den lilla oenigheten så blev hon riktigt fin. Mjuk i sidorna och följsam med ett bra stöd i en lagom låg form. Vi jobbade med lite öppnor och slutor som fungerade rätt så bra.

Jag får dock erkänna att jag blev lite spänd inför galoppen eftersom hon bråkade redan i traven, men förutom fattningen (som dock var åt vänster, det vi brukar vara bäst på) som var katastrofal så gick galoppen väldigt bra. Hon var lite väl pigg och stark men något annat kan man ju inte riktigt vänta sig när hon stått så länge. När man väl galopperar är hennes galopp helt underbar! Hon är så jäkla stark i galoppen så man riktigt känner hur bra den är. Samma jobb i galoppen med lite öppnor och slutor. Efter en diagonalsluta fick jag göra ett enkelt byte till högern. Högern är våran bråkiga sida men tack vare att jag inte fick reda på att jag skulle fatta ny galopp förrän jag precis brutit av till skritt så hann jag inte fundera och fattningen blev riktigt fin. Samma jobb i höger och sen en skritt paus efter några till enkla byten. Så skulle vi prova några riktiga byten men det gick inte alls. Det var alldeles för längesen jag gjorde sånt och hästen har dessutom gått massor med förvänd innan värmeuppehållet. Så T drog fram en cavalettibom och så fick jag byta över den.

Det är ju lite intressant att sitta med långa dressyrläder på en häst som man vet ÄLSKAR att hoppa och man VET kommer ta ett rejält språng över. Speciellt när man inte vet hur hon kommer reagera av att man kommer fastna totalt i munnen på hästen i det språnget, eller om hon kommer vilja bralla av sig efteråt. Hmm... Men det var ju bara o göra. :)

Och hoppa det gjorde hon. :D Men bytte gjorde hon också och sa man bara "woah" efteråt så stannade hon så snällt så. Vi gjorde det ett par gånger och eftersom det funkade varje gång så avslutade vi passet och bestämde att vi borde hoppa henne snart. För OJOJOJ vad glad hon blev! Det var som att sitta på en helt annan häst. Haha. :D Hon ääääälskar att hoppa vilket tyvärr hennes ägare inte gör. Så då får man väl ställa upp? :)

Det var SÅ skoj att få rida Jada igen. Och åh vad jag hoppas att jag får göra det lite nu fram över. Tycker att ägaren kan få mycket att göra i skolan eller nåt o inte hinna med själv. :D


Iaf... Blev kvar ett tag o hjälpte till med lite ditten o datten. Gjorde iordning sötponny för sin lektion o linade honom lite. Bytte sen med T som passade på att rida Monet i "pausen" hon hade mellan mig och ponnylektionen, så att hon fick ponny och elev, och jag tog Monet och pysslade iordning och ställde in. Jag får en sjukt bra rabatt för att jag hjälper henne lite. Det är ca $250 i månaden jag sparar. Så jävla värt för mig som älskar att pyssla o dona i stallet. :)

Huga.. Har inte vart i stallet alls på hur länge som helst känns det som.. Jag blev ju sjuk o sen har det helt enkelt vart för varmt... Hästarna har varit halvt om halvt utslagna och vattenkopparna höll på att torka ut. Men imorn ska jag äntligen dit igen och oj vad jag känner att jag BEHÖVER det!

Det är helt sjukt vilken skillnad det gör.
Jag sitter här hemma o läser om mina dressyrkompisar från k hemma i Sverige och deras jättefina framgångar i söndags och blir självklart superglad för deras skull men samtidigt river det lite i mig. Jag behöver också rida och jag behöver att det går bra. Andra passet på Monet gick sådär... Hon var stel i bak och ville inte alls och jag fick ingen ordning med gramanjäveln som bara stör... :p Skulle få ta av den till nästa pass men vi får väl se nu när hon stått så länge. Hon behöver börja klättra också för hon behöver bygga styrka, så det började jag med efter passet... Och jisses stackars häst! De har fått börja låååångsamt med henne eftersom hon inte KUNNAT gå på annat än plant underlag, eftersom ingen nånsin gjort det med henne. Och det kändes på allvar som att vi galopperade en STOR galopp upp för backen, bara att det var skritt och knappt gick framåt. Efter 3 steg var hon andfådd dessutom. Helst ville hon inte gå ner heller om hon inte fick springa.. Men det är bara att köra på och jobba vidare med det så blir det väl bättre.

Men lite bitter har jag blivit såhär i efterhand. Återigen får jag börja om. Återigen får jag sätta mig på en inte så utbildad häst. Jag har sagt länge nu att jag känner mig färdig med det. Jag vill rida bra hästar som kan ta mig framåt så att jag kommer några rejäla kliv fram. Sen kan jag ta en grön häst igen. Efter Mejram kände jag att det var dags. Och så var det ju tänkt också de senaste åren men inget har blivit kontinuerligt tyvärr pga skador o annat...

Jag tror jag måste skaffa mig en egen häst helt enkelt. Som självklart kan bli lika skadad den. Men ändå. Jag hoppas hoppas hoppas att Jadas ägare och T ska komma fram till att det är en jäkligt bra grej att jag rider Jada också. Någon gång ibland bara så man känner att man kommer framåt också. Jäkla skitunge att bestämma sig för att satsa på ridningen igen lagom till att jag kommer hit. Vad är det för stil? ;)


Usch. Jag känner mig helt bitter. Men om 4 minuter är det positiva dagen så då får jag inte vara det längre. Alltså får jag få ur mig allt nu så att jag klarar att vara positiv imorn. ;) Egentligen tror jag bara att det handlar om att jag bara ridit två pass hittills varav det sista inte gick något bra och så har jag inte fått komma upp i sadeln igen än efter det. När det går dåligt behöver man rida snaaart för att få väck den dåliga känslan. För det sätter sig verkligen och gror i en. Blä!!!!

Så var första ridpasset här i landet avklarat. Fick ta itu med stora damen Monet som jag ridit en gång förra sommaren men INTE tyckte om alls. Hon var knepig, svår, bakvänd och bara BLÄ! Så det kändes lite sådär att få sitta upp på henne idag. Men ojojoj så långt hon har kommit! Tyvärr fick det bli ett kort pass eftersom en annan häst var så jäkla brunstig att hon knappt kunde stå, så den ryttaren och jag delade på det hela. Pga den ryttarens skräck för Monet fick jag rida först också. :P

Men det var nemas problemas! Lite klurigt först eftersom det såklart var graman på, och det har jag inte ridit med på länge som vanligt. Dessutom är den gramanen rätt kort, och så skulle jag ha den lång, men då var det för kvar på tygeln för att kunna göra något alls med händerna. Vilket hade varit bra om jag inte behövde höja innerhanden för att få igenom ställningen... Hmmm.. Nåja. Rolig var hon att rida och vi körde bara väldigt basic eftersom hon var lite stel. Jogga igenom henne och galoppa igenom henne.

Tanken är nu att det är henne jag ska rida, och förhoppningsvis blir det ca 3 träningar i veckan. Skoj skoj! :)