När jag precis skaffade min kära iphone så bestämde jag mig för att skaffa mig ett customskal med en egen bild på. Något som dock inte blivit av. Men nu har jag tagit tag i det hela igen och hittat ett ställe där man kan beställa skyddsfilm med eget motiv och ett med riktiga skal. Så nu gör habegäret sig påminnt och jag känner att jag vill ha åtminstone ett utav varje. Helst en skyddsfilm och två skal, så man kan byta lite. Filmen är ju svår att byta ut utan det får nog sitta tills man tröttnar, men skal utanpå det borde ju gå bra! :p

Min tanke har hela tiden varit att ta någon Kenyabild såklart. Jag har så många bra bilder och att få påminnas varje dag om den underbara resan kan inte vara fel! Problemet är bara att välja bild! :p

Jag har några som kan bli ganska festliga, bland annat med giraffer. Och en som är både supersöt och superrolig på en liten Thomson som tittar så fint i kameran. :) Eller varför inte en söt bild på Mamma elefant med Bebis elefant?

Men så känner jag att jag vill vara lite "häftigare" än bara bilder på något så vanligt som en giraff eller gasell, och vill ha en cool bild på något stort rovdjur. Ok, ska man då ta en leopardbild? Där leoparden inte syns så väl men det är en jäkligt snygg bild ändå? Och där ÄR en leopard! Vilket när jag tänker tillbaka på det är så jäkla coolt att jag blir alldeles pirrig... Eller ska man ta en lejonbild? Den vackra lejonhonan? Eller hanen med den avundsvärda manen?

Mina bästa bilder är såklart liggande, och det går ju, men det känns snyggare med en "stående" bild. Tack o lov måste jag säga för det drar ju ner på mina valmöjligheter en aning. Och ändå är det skitsvårt! Snyggt blir det iaf, tror jag... Det ser så ut på previewbilden man får upp på respektive webbutik. Jag önskar att jag var driftig nog att komma på hur man ska sälja skal med mina afrikamotiv. För visst borde det väl finnas nån som är intresserad?

Jag önskar också att jag kunde bestämma mig för om jag vågar lägga ut mina bättre bilder eller inte. Just nu är de ju helt omärkta, och även om det kanske inte hjälper så vill jag inte att de snos och sen dyker upp nånstans där jag inte vill att de dyker upp.. Vilket kanske känns lite fånigt för en vanlig dödlig att fundera över, men så är det! :p

Ja i fantasin är det torka, jag önskar att det var torka här vädermässigt också, men icke sa nicke! Det har dock tack o lov inte regnat lika hårt som i söndags, så inga fler större översvämningar, bara de mindre som alltid fylls på när det regnar...

Jag har haft absolut precis 0 blogginspiration, men nu kände jag att jag borde skriva något ändå, trots att jag inte har något intressant att skriva om.

Jag har fastnat totalt i Big Brother. Jag vet ju så väl att det är som när man är ute o dricker, vänta så länge som möjligt med första kisset för sen är det kört! Har du väl sett ett avsnitt så vill du se fler! :P Jag har dock stått emot frestelsen att skaffa 24/7. Haha.. :P

Migrän har jag haft i omgångar i veckan, eller egentligen bara två dagar, men bägge dagar kom den tillbaka senare samma dag! Inte ok alls! Det har ju vart konstigt väder i veckan så det beror som vanligt säkert på det men jag vill nog åka o kolla upp värden hos läkaren tror jag, så att man utesluter att något annat ligger bakom. Det är jobbigare än det brukade vara förr nu också, för det känns som att synstörningarna sitter i länge, att det är svårt att läsa o sånt. :(

Har påbörjat mitt första virkaeftermönsterprojekt som hittills har lite varierande kvalitet i virkningen. Haha. Har varit för lat för att repa upp och göra om när jag märkt att något blev dåligt så nu kör jag bara på. Tror jag hittat flytet så det är bara en hörna som kommer bli ful iaf.. Lite svårt att säga om slutprodukten kommer bli bra, men jag tror det. :)

Annars glider jag mest runt med beslutsångest inför livet. Masterantagningsbeskeden kom och jag kom in på Linkan så det är väl dit det ska bära. Men så börjar veterinärfunderingarna blossa upp igen. Vilket jag tror bara är en flykt. För då har jag 5½ år kvar till verklighet.. Nu blir det så himla snart.

Sen hjälper det inte att jag inte alls vill åka härifrån heller. Attans!
Men om någon har ett käckt boende till mig i Linköping eller lagom pendlingsbart till Liu så hojta! :)

Hej o hå. Min PT fick boka om våran tid i måndags pga alla översvämningar, så då körde jag ett styrkepass själv och åhhh vad tråkigt det var! Orkade inte släpa fram alla grejer jag behöver för den funktionella träningen så det blev maskiner. Dels är dom inte lika roliga och sen så rent allmänt så är det så svårt att pusha sig själv att göra de där sista repsen som bara tar emot...

Igår var det dock dags igen för lite riktig träning och ve och fasa så hade hon fått för sig att vi skulle göra en variant på cirkelträning där jag skulle köra på utan pauser. Var tufft att bara köra på utan att få pausa, även om jag såklart snodde åt mig lite andhämtning här o där. Blev mycket ben men såklart även core och lite överkropp. Det roliga är att jag klarade mig igenom allt. Visst, armhävningarna med brett mellan händerna fick jag pausa lite i när vi körde andra omgången, liksom jag fick göra på en annan övning... Men igenom kom jag! PTn berättade att hon ville kolla min styrka i kombination med uthållighet och tyckte att jag klarat det väldigt bra, kanske lite över förväntan och att hon borde gjort det ännu tuffare.

Tufft var det dock! Jag svettades som en gris och hade pulsen uppe hela passet, men gött var det och när jag kommit hem igen var jag full av energi (som jag dock inte tog vara på såklart :P), så tuffare hade det säkert kunnat vara. ;)

Men nu har jag inte så många pass kvar med henne, och det tråkiga är att jag dessutom åker hem ganska snart. Så snart MÅSTE jag träna på egen hand, vare sig jag vill eller ej. Och fyfan vad trist. Dessutom på "nytt" gym utan mina prylar som jag vet vad jag ska ta osv. Blä vad jag inte vill! Men PT är så sjukt dyrt i Sverige så det är bara att bita ihop o göra. Min plan är, om sponsorerna går med på det, att köra passen jag har kvar, sen köra några veckor själv och så köpa 5 pass till som vi kör precis innan jag åker hem så att jag får en boost att ta med mig till Sverige...

Tisdag idag och alltså shelterdag! Jag och Madde har fått som våran uppgift att fota djuren som behöver foton till hemsidan. Jag har ju en bra kamera och vi är noga med att få bra bilder och gör det hela ganska bra så det har blivit våran grej. Är där andra volontärer som kan städa valparna och katterna så gör vi inte ens det utan går direkt på bilderna, vilket oftast behövs för oftast är det väldigt många bilder som behöver tas...

Idag fick vi höra att en utav verksamhetscheferna är VÄLDIGT nöjd med våra bilder och tycker helt klart att de är de bästa bilderna och vill absolut att vi tar så mycket utav bilderna som möjligt. Gött att höra måste jag säga. :)

Det är lite tråkigt att inte mysa med katterna så mycket men vi får ju goa stunder med en massa hundar istället, för vi fotar ju inte bara utan låter alla springa runt en stund och leka av sig lite energi. Det är otroligt givande att få göra dem så glada och trötta. :)

Varje vecka är det såklart ett eller ett par djur man fastnar lite extra för. Idag var det en, en ganska stor och tjock liten chihuahuatik. Hon var väldigt osäker i kenneln och Madde fick bära ut henne. Väl ute kom hon försiktigt fram till mig så jag tog upp henne och satte henne i knät, dom hundarna brukar gilla det. :P Och OJOJOJ vilken stolt hund det blev helt plötsligt! Hela hon förändrades och hon var sååååå himla nöjd med att sitta där. Vi blev bästisar helt enkelt och jag fick tom några pussar. När vi sen försökte fota henne sprang hon bara fram till mig hela tiden. Haha. Underbara lilla djur! Det är lite jobbigt dock, för såhär stenhårt brukar jag inte fastna för dem, men när man gör det och det är "fel" ras så vet man att risken är överhängande att hon inte kommer bli adopterad och därför avlivas. :(

Jag har hittills inte haft några större problem med att något djur tagits, men när jag tänker på denna lilla tjejen så gör det ont i hjärtat faktiskt. En äldre, tjock chihuahuatik.. vad har hon för chanser att få ett nytt hem egentligen? Stora är dom inte iaf.. :( Ska höra med mammas väninna om dom inte vill ha en till, hon nämner det lite då och då så man vet aldrig... Problemet är att det alltid kommer komma en till hund man fastnar lite extra för och som man inte kan hitta ett hem till. Det finns alltid de som är hur underbara som helst men som inte kommer hitta ett nytt hem. Och det gör mig så fruktansvärt förbannad och besviken på människor. VARFÖR tar man inte hand om sina djur? OK om allt går åt helvete och man verkligen inte kan ta hand om dem längre, men tyvärr är de fallen väldigt få om man ser på alla djur vi har inne på sheltern... :(

Dagens lilla prinsessa. Hon hade varit PERFEKT för en dam i övre medelåldern och upp. Så jag håller tummarna för att en sån hittar henne! :)

Natten till igår drog stormen in över oss. Det regnade hela natten och precis hela dagen. På morgonen och förmiddagen blåste det även nåt så in i bänken. Jag var på allvar orolig över att huset skulle hålla... Våran gata går som ett U, och har alltså två utfarter till vägen bortanför, ett träd på varje "arm" av U:et föll och blockerade hela vägen. Snajsigt!

Folk i andra delar av USA/världen brukar skratta åt oss här i södra cali och paniken som blir när det regnar lite. Ni vet som norrlänningarna gör när det blir snökaos i Skåne. Jag hör även till dem som brukar bli väldigt trött på människor här som inte klarar av lite regn. Men ibland är kritiken, mobbandet och hånandet inte helt befogat. Som den här gången! :P

Vi fick 25 centimeter vatten igår och det satte sina spår med översvämningar mest överallt. Marken klarar inte av några större vattenmängder, det är så torrt annars att det liksom tar ett bra tag innan den kan få i sig vattnet, eller nåt... :P Översvämningarna igår var dock de värsta vi sett tror jag. Helt sanslöst!

Såhär såg det ut på parkeringen i det lilla köpcentrat där våran Trader Joe's (en typ ekologisk affär) och gymmet ligger. Som djupast gick det upp till låren på snubben som försökte få ordning på stoppet i brunnen som orsakade det mesta av översvämningen...

Precis nedanför där vi bor ligger en stoooor åker. Där brukar det bli lite mindre översvämningar, men igår var där fan en hel jäkla SJÖ! Det var helt sanslöst! Vi har aldrig sett det så illa, och mamma o pappa har bott här i 10 år snart. Helt sjukt! Jag undrar hur jordgubbarna mår...

Och såhär såg det ut idag. Nästan ännu sjukare att det kan gå så fort! Men det slutade regna sent igårkväll och regnade inget på hela dagen och solen var tom framme från sen förmiddag och så hela dagen. Så det gjorde nog sitt. :) I början på filmen ser ni tälten de sätter upp över vissa bärodlingar, de första är tälten de hann få upp igen idag. Sen ser ni hur stormen lämnade det hela... Fytusan vilket jobb för dom stackarna!

Jag undrar vad jag gjorde igår när jag postade mitt Fattaruinlägg för att förtjäna en hel drös med fler läsare och 10 kommentarer? Vart dök bloggen upp liksom? Haha.. Skoj i alla fall! :)

Igår kväll kom pissvädret hit, och det ska vara här ett tag nu. Idag har det regnat massor, översvämningar överallt och jag tycker så sjukt synd om alla bönder som fått sina skördar helt förstörda. :( Imorse och hela förmiddagen blåste det som fan också. Kändes på allvar som om att huset inte skulle hålla. :S

Så tur som bara den att vi faktiskt åkte och red igår. :)
Pappa tog några bilder, tyvärr har han blivit värdelös och tar knappt några bilder alls och dessutom använder han inte sportfunktionen så nästan alla bilder han tog var i väldigt trista moment. Typiskt! Men ändå kul att se bilderna. De trista momenten brukar även avslöja mina fladdrande skänklar, som dock inte såg lika illa ut i dessa bilder! Woohoo! :)

Jag har som vanligt inget att säga till om angående utrustningen, så om någon vill kommentera så behöver ni inte kommentera sadel, graman eller liknande. Jag rider med den utrustning jag blir åtsagd att rida med helt enkelt. :P

Igår fick jag väldigt bara sådär en väldigt konstigt låt på hjärnan. Jag har inte hört den på många många år och den bara dök upp poff och har suttit där från och till i ett dygn nu. Så jag tänkte att vafan jag får väl lyda min hjärna och både youtuba och spotifya den helt enkelt! :)

Kommer ni ihåg den här godingen? :D

 

Jag hoppas att jag får lite tid imorn efter att quiz och träning avklarats för att gå igenom lite bilder och filmer så jag kan lägga upp lite roligheter. :) Blev äntligen fotad idag när jag red och någon bild blev nog tillräckligt OK för att våga visa. ;) Sen var vi på NHLmatch ikväll också, Kings vs Ducks och jag tror att minst en av filmsnuttarna kommer göra en av mina läsare glader. ;)

Håhåjaja vad jag kommer ha träningsvärk imorn! Den har redan börjat komma i delar av benen och rumpan. Shit min tränare var hård idag! Varenda övning innehöll något för corestyrkan och vi började med en mördade variant med att ligga på rygg, klämma fast en (tung) boll mellan fötterna, och ha händerna ovanför huvudet med en annan boll, sen lyfta upp benen (och bollen), ner igen och därifrån lyfta upp armarna över huvudet och sen göra en crunch till sittande, och så upprepa hela skiten tills det knappt gick att lyfta fötterna en jäkla centimeter. HUGA! Och armhävningar med ena handen på en av bollarna och sen byta hand mellan varje är inte heller kul. Men säkert effektivt! :P

Men det var ju inte det jag skull skriva om, utan min ridning som nu två dagar på raken gått riktigt riktigt bra! :)

Har ridit Monet och jobbat mycket i skritt och sett till att allt funkar för att sen gå över i lite trav och galopp. Hon försöker alltid fuska med ställningen i nacken genom att gå med huvudet snett och så vill hon alltid fuska med bakbenen genom att gå brett med dem, så det är det vi jobbat med. Sen har vi jobbat lite mot byten också vilket varit väldigt roligt eftersom det fungerat! Woohoo!

Det är typsikt att hon är så himla fin nu och att det känner som att vi funkar ihop nu igen. Inte för att vi vet hur fort hon kommer säljas, men ändå. Sitsträningarna har verkligen gjort mycket för att hitta rätt på henne och på något sätt känns det som att hennes inställning ändrats också. Hon är väldigt mycket mer positiv. Helt klart roligare att jobba då. :) Tamara har varit så nöjd med oss bägge också. Igår sa hon att hon älskar att jobba med mig, dels för att jag faktiskt lyssnar på henne och gör som hon säger. Och dels för att hon alltid har mer energi när vi avslutar ett pass än hon hade innan. Det värmde gott! :)

Nu regnar det igen, så vi får se vad det blir för ridning i dagarna framöver. Jag hoppas dock på att kunna få med pappsen och kameran ut i nästa vecka så att jag kan få lite bilder på oss. Jag har inte en enda och vill såklart ha minst en! :P

Jag har verkligen ingen susning om hur jag ska lyckas få ihop all träning sen när jag kommer hem till Sverige igen. Dels så är det dyrt och dels så hur ska jag ha tid när jag har ett liv att sköta också??? :P

Såhär ser min träningsvecka ut den här veckan, en ganska normal träningsvecka för övrigt:

Måndag- styrkepass med min PT
Tisdag- Zumba
Onsdag- Kondis och lite styrka själv på gymmet
Torsdag- longering av lat häst (dvs runtjagning av hästen) + ridning och en kortare strandpromenad på ca 3 km
Fredag- styrka med PT och ridning
Lördag- ev ridning
Lördag eller söndag- kondis på gymmet


Det värsta är nästan att det har blivit KUL att träna. Att jag då och då faktiskt känner att ååhhhh kan jag inte bara få åka till gymmet nu.. HUGA! :O Hur blev det så?

Åh vad jag inte kan bestämma mig hur jag ska göra med en av de två kurser jag läser nu under våren. Jag och självdiciplin är inte världens bästa vänner och alltså är jag inte dödsbra på det här med distansplugg. Jag löser det alltid, men inte utan visst krångel och stress.

Det är egentligen inga problem för mig att hinna med bägge kurser, jag är bara för lat för att ta tag i det och lägga den tid som behövs när den behövs. Alltså hamnar jag efter hela tiden, och i kursen jag funderar på att hoppa har jag inga deadlines som tvingar mig att komma ikapp direkt.

Kursen är dock intressant, väldigt intressant faktiskt, och är inom ett ämne jag brinner för och hoppas kunna jobba med i framtiden. Åtminstone att det ska vara en del av mitt yrke. Alltså tror jag att det är en bra kurs att ha läst. Dock är kursen bara på grundnivå och alltså ganska basic, så det är ju ingen jättetyngd direkt att ha läst den, men ändå.

Jag hade idag bestämt mig för att göra en kraftansträngning idag och få gjort det som borde göras inför imorn och sen se till att verkligen börja beta av det jag ligger efter. Har jag lyckats med det? Nej, självklart inte. Har jag gjort något vettigt istället? Nej, självklart inte. Alltså har ännu en sak lagts till på liggaefterlistan i kursen. Suck på mig!

Jag vet inte heller om jag kommer kunna läsa kursen i framtiden istället, för jag vet inte om den kommer fortsätta gå eller om det här kan vara sista chansen.

Så vad göra?
Hur tvingar man sig att ta tag i skiten och få det gjort? Eller är det bättre att inte stressa (jag vaknar redan med hjärtklappning nästan varje morgon...) och strunta i det lilla +et som skulle kunna läggas till i den personliga kunskapsbanken?

Åh vad dumt det är att det ploppat upp en miljon härliga frozen yoghurt ställen överallt här nu... De bästa är såklart de med självservering, helst Menchies för de har godast smaker... :9

Som om att det inte räckte med att jag mer eller mindre lever för glass. Det är det godaste jag vet och det jag absolut inte kan leva utan. Men FroYo är ju liiiite bättre ur kalorisynpunkt och faktiskt ruggigt gott.. Så kan man byta ut lite glass mot det är det nog bara bra...

Idag var jag och Marie iväg till Westfield Mall, lite större, lite lyxigare... Där tog vi oss en Pinkberry. Inte självservering, men myyycket gott.. Sluuuurp!

ÅH vad jag önskar att man kunde sampla en doft och lägga upp på facebook, bloggen, buke eller något annat lämpligt ställe. För de senaste dagarnas dos av citronblommor har varit helt överväldigande underbar så det finns inte! Och jag önskar att jag kunde dela med mig av den.

Idag fick jag återigen äran att rida underbara lilla Dreamy, dels för att det var längesen jag fick mig en westernlektion, och dels för att hon skulle bli trött inför min fars lektion lite senare. ;) Började dock eftermiddagen med att sitta under pepparträdet vid dressyrbanan och kika när Tamara red Monet. Helt ok!

Dreamy var sen på strålande humör. Vaken och glad men inte springig. Joggen vi började med efter en lång framskrittning var riktigt bra och jämn. Sen blev hon dock lite taggad när vi började jobba mot dagens övning, hennes favvo- byten! ;) Inga riktiga byten, utan vi bryter av, men fattar snabbt den nya galoppen, och man kan få till byten om allt stämmer. Så när jag red samma väg och började tänka på hur jag skulle lägga om vikten och hjälperna så ville hon fatta galopp såklart. Söta lilla häst. :)

Det hela gick skitbra sen. Ett par missförstånd såklart men två byten blev nästan riktiga byten. Woohoo! :) Vi blev klara lagom till att pappa kom och fick en lite tröttare häst att rida runt på. Det gick bättre än sist och han fick som belöning rida upp på berget efteråt för att se den underbara utsikten. Jag fick äran att gå med honom upp. Till fots. :P Nåja, det är bra att röra på fläsket och det är egentligen bara första biten som är riktigt jobbig. Och när man väl klarat den branten känns resten ganska flackt. ;)

Utsikten var dock inte lika strålande som igår, det var lite havsdis idag nere vid havet så man såg inte hur det glittrade i solen idag. Men det överlever man utan, det är fint nog ändå. :)

Har jag sagt att jag älskar att bo här? Och att jag inte alls är sugen på att bo i Sverige igen?
Synd att man ska sakna alla vänner osv... :/

Dagen idag började sådär lagom bra... Migrän!!! Utvecklades dock aldrig till varken huvudvärk eller illamående, och synfläckarna försvann ganska omgående efter jag tog imigran + treo comp men ändå. Pissigt sätt att starta dagen på kan man säga... :P

Varmt som fan var det också så det kändes lite sådär att åka till stallet, ville hellre åka till beachen faktiskt, har massssssa plugg att göra så det hade varit helt perfekt idag.. Tänkte att vi kanske skulle bli klara fort i stallet och att jag skulle hinna efteråt, men nä. :P

Vi körde inte direkt på högvarv och tog det rätt soft. Varmt som tusan var det, även om det blev liiite bättre allteftersom. Det var annars en helt perfekt dag där ute. Bara och Tamara, ett rejält fågelkvitter, glada hästar och en lagom bris som spred dofterna från odlingarna... Ahhh!!!!

Jag valde dock att inte träna, hade nog inte pallat mer än skritt så vafan.. Istället ville Tamara skritta upp på berget med Monet för att träna upp rumpan på henne inför försäljning, så jag sadlade Dreamy och hakade på. Och idag var det vackrare än någonsin där uppe! Havet glittrade i horisonten och det kändes som att man var på någon slags paradisplanet. Allt är så jäkla lummigt och grönt just nu att man kunnat tro att grönskan man ser där uppe som ligger mellan oss och havet var en djungel. Underbart!!!

Skrittade hem igen och chillade lite innan jag åkte hem och efter lite beslutsångest över om jag skulle orka åka o träna lät jag bli. Jag har FÖR ont i armarna helt enkelt. Kan inte sträcka ut dom utan att kvida lite lätt... :P

Huga. Träningen av min stackars arma kropp går vidare! Köpte ett paket om 10 pass med min PT och har kört 3 av dem nu. Lite nya spännande varianter har dykt upp, som att jag blir superyr av övningar med armarna ovanför huvudet.. Hmm.. Har fått avbryta och sätta mig på order från PTn, att ramla och slå i huvudet är ingen bra grej, speciellt i stämningarnas förlovade land! :P

I söndags var jag och skulle träna kondis, tänkte dock ta det lite smålugnt och bara köra promenix på löpbandet med varierande lutning. Och så ganska så raskt tempo också såklart. Efter ungefär 45 min börjar mitt knä göra JÄTTEONT dock. Går inte över och hjälps inte av att jag drar ner lutning och tempo. BAJS tänker jag med går över till den roliga crosstrainern som inte är en crosstrainer istället. De ska ju vara knäskonsamma. Den gick bra så jag körde 20 min till där.

I måndags hade jag det 3 passet bokat med PTn så jag berättar hur läget ligger med knät och hon trodde inte att det var någon större fara eftersom det aldrig blev svullet eller varmt. Får värma på ickecrosstrainern, men inte alltför länge, och sen körde vi bara överkropp på maskinerna för att vara säkra på att knät var ute ur ekvationen helt. Blev ett förjävla tufft pass där jag på varenda övning fick ta i från tårna de sista repsen i varje set... Började med 3x30 situps (30 fram, 30 höger, 30 vänster) och så i 4 omgångar.. Tjohej! Aj min mage! Roligt är dock att på mitt andra pass med PTn ever så körde vi samma grej (det är en ställning man kör i) men då var det bara 15 situps åt varje håll! :)

Sen en massa maskiner och i alla jag kört innan fick vi öka på vikterna. GÖTT! Men ajajaj mina stackars arma muskler. Jäklarns vad jag fick kämpa. Fick även jobba på andas rätt eftersom vi tror att det är därför jag blir yr, för att jag glömmer bort andningen...

Fick sen Zumba och gå/joggförbud resten av veckan så får vi se på fredag hur knät känns. Idag har jag såklart träningsvärken från helvetet, främst i mina något obefintliga biceps... Ska iväg nu och cykla/ickecrosstraina. Lika bra att ligga i medan man fortfarande har ont! ;)

Jisses vad mycket som hänt i stallet utan att något egentligen har hänt alls... :P

Det började med att Tamara bestämde sig för att hon ska sälja Monet, hästen jag brukar rida. Hon har pratat om det förr men det har inte hänt något mer än prat. Men nu verkar det som att det kommer bli av. Hon anser att Monet är för stor och tung, för svår och för mycket problem med för att det ska vara värt att behålla henne. Hon hoppas på att kunna sälja henne för en ganska god summa till någon hunter/jumpermänniska. En vän till henne som är hopptränare skulle nog kunna hitta en lämplig köpare, tyvärr är den tränaren iväg och tävlar på östkusten nu och blir borta i ett par veckor. Men annars är det ganska snabba ryck.

Jag tycker ju väldigt mycket om hästen, bara inte att rida, så det är lite blandade känslor. Planen är att få in en eller ett par läromästare i hennes ställe, så då blir det förhoppningsvis helt klart till det bättre. Även fast jag gärna skulle fortsätta min sitsträning på henne, det ger resultat vill jag lova!

Red första vanliga passet på länge igår, eller vanliga och vanliga... Vi red väldigt amerikanskt, provade för att se hur hon skulle reagera så att folk faktiskt kan provrida henne. Så i princip ingen kontakt och så rida runt i friskt tempo. Hon var väldigt nöjd med det hela, och jag med som slapp jobba (tufft pass med min PT dagen innan så...). ;)

Ska försöka se till att pappa kommer med ut nångång i veckan och fotar, så att jag kan få lite bilder på henne och mig innan hon försvinner. Om hon nu försvinner...


Sen hade kära T även fått för sig att vi behövde flytta. Hon får lägga ner en massa extrajobb på anläggningen vi står på nu och känner inte att hon får tillräckligt tillbaka för att det ska vara värt det. T ex så sliter hon som ett djur för att få underlagen bra, och så tar hälften av de inackorderade dit egna tränare och betalar liksom inget extra för att T slitit med det... Dom flesta ställena här tillåter inte ens att externa tränare kommer till anläggningar där tränare redan finns på plats, så ja.. Frustration kan man säga!

Jag och en av Ts andra elever/hästägare var väääldigt ledsna över flyttankarna, för vi älskar verkligen gården vi står på nu. Visst är den skruttig och behöver en hel del jobb, men vi älskar den! Så vi försökte få T att ta ett extra, ordentligt och väldigt ärligt snack med gårdsägaren för att se om en lösning kunde finnas. Hon gjorde det, dock fast besluten om att ingen lösning fanns, men tänk att det gjorde det! Ägaren förbjöd oss mer eller mindre från att flytta. :D Så tack o lov blir vi klar! Rundkorallen ska fixas i veckan och sen ska de börja fixa iornding boxarna + fållorna. GÖTT!

Sen kom dessutom den senaste av de inhyrda externa tränarna och pratade med T igår, när den externa var färdig med sina träningar, och frågade T om hon verkligen var ok med att hon kom dit. Så de hade ett bra snack om det och det ledde även till att den externa tränaren ska hjälpa till att få igång ett "ponnyprogram" som T velat få igång länge. Ponnyträning och ponnyryttarträning är ganska värdelös här, så T vill starta igång något ordentligt och har backning från ett par håll men behöver mer backning och några ponnyer för att det hela verkligen ska kunna ta snurr. Den här externa tränaren har efterlyst något sådant och hörde att T kanske var på g, så hon backar nu också och hennes dotter ska rida för T. Och så sitter hon på styrelsen för något jag inte fattade vad det var, men det var iaf good shit för T att ha någon på den styrelsen bakom sig... :P Summan av den röriga kardemumman är iaf att T nu fått igång sitt ponnyprogram. :P


Ahh.. Längtar till tisdag då jag ska ut igen. Ska passa på att plocka lite blodapelsiner... De börjar bli mogna nu... :)

Så var det dags för näst sista inlägget i månadslistan. Woohoo! Får erkänna att även om den varit rolig så är jag aningens trött på den. ;)

Det är rätt skönt att känna att det inte bara står helt still i huvudet när man ser rubriken, utan att man faktiskt utan att fundera kommer på några ambitioner man har. Inte illa, inte illa! ;)

En ambition som ligger väldigt nära just nu är att komma i form bättre fysiskt. Jag väljer medvetet att inte ha som ambition att bli smal, för den ambitionen har aldrig fungerat innan. ;) Så jag tränar helt enkelt bara för att få en starkare kropp som orkar mer. Jag är på god väg och bättre ska det bli. Jag har ju precis köp 10 pass till med min PT så innan dom är slut lär jag heller inte kunna lägga ner den här ambitionen. ;)

Mina ambitioner inom ridningen må vara ganska blygsamma jämfört med många andras, men det är ändå ambitioner som passar mig i dagsläget. Jag ska kunna rida ett medelsvårt program (och då räknar jag inte Cprogrammen) på klart godkända nivå. Jag vill inte skriva på klart godkäna poäng/procent för jag vet inte om jag någonsin kommer tävla på den nivån. Jag börjar nämligen fundera över om jag inte kommer bli någon som åker ut o tävlar...

Mina ambitioner för livet är att göra en skillnad. Så väldigt luddigt det är, men svårt att precisera mer än så. Men jag vill att något jag gör ska lämna åtminstone ett litet avtryck för våra djur. Jag siktar på att få ett jobb där jag kan göra skillnad och där jag kan påverka. Jag siktar mot drömjobbet på WWF (eller liknande org iofs) och landar jag någonstans ens nästan i krokarna så blir det grymt.

En annan ambition är att åka tillbaka till Afrika. Nu när detta årets studenter är där nere och man ser deras facebookstatusar värker det nästan i mig av längtan. I needs it!!!


Mina ambitioner är rätt så tråkiga ändå...
Någon som har en roligare ambition på lager?

Jag kan sakna ganska mycket eftersom jag alltid känner mig delad mellan platser på jorden som ligger aningens jättelångt ifrån varandra... Just nu är det såklart saker som hör till Sverige som jag saknar.

Jag saknar motorvägar som inte håller på att falla sönder. Jag saknar folk som kan köra bil. Jag saknar manuella växellådor. Jag saknar kollektivtrafik. Jag saknar Göteborg- hur det ser ut, atmosfären, vimlet. Jag saknar känslan av att vara i en stad. Man får den i Vegas, men inte här.

Jag saknar svensk coca cola. Jag saknar svensk mjölk. Jag saknar svenska livsmedel där det är enkelt att göra medvetna val till det bättre. Jag saknar djurvälfärden och djurskyddet. Jag saknar grönskan som blir i Sverige (ja jag vet att det är vinter nu... :P ). Jag saknar den svenska floran. Jag saknar allemansrätten.

Jag saknar Bandit. Jag saknar svensk musik. Jag saknar ordentliga klubbar och krogar att gå på. Jag saknar snabba internetuppkopplingar. Jag saknar gott bröd. Jag saknar mysiga fik. Jag saknar hästfolk som vet vad de håller på med. Jag saknar rattonykterhetsgränserna.

Jag saknar säkert en hel hög med andra saker också. Men mest saknar jag nog alla mina underbara vänner.

Jag ligger från och med nu en dag efter i mina dagar, jag tror dock att ni överlever. ;)

Den här rubriken var också en av de lättaste, för så fort jag läste den dök min favoritplats upp i huvudet. :) Jag har visserligen många favoriter- stranden, skogen, masai mara, bergen, sängen, valfri naturskön plats här på jorden osv osv osv.

Men den här platsen är den som alltid får mig att må bra. Den som alltid laddar upp mitt batteri. Den som alltid får mig att andas lite lugnare. Den bästa platsen på jorden helt enkelt.