Huga.. Har inte vart i stallet alls på hur länge som helst känns det som.. Jag blev ju sjuk o sen har det helt enkelt vart för varmt... Hästarna har varit halvt om halvt utslagna och vattenkopparna höll på att torka ut. Men imorn ska jag äntligen dit igen och oj vad jag känner att jag BEHÖVER det!

Det är helt sjukt vilken skillnad det gör.
Jag sitter här hemma o läser om mina dressyrkompisar från k hemma i Sverige och deras jättefina framgångar i söndags och blir självklart superglad för deras skull men samtidigt river det lite i mig. Jag behöver också rida och jag behöver att det går bra. Andra passet på Monet gick sådär... Hon var stel i bak och ville inte alls och jag fick ingen ordning med gramanjäveln som bara stör... :p Skulle få ta av den till nästa pass men vi får väl se nu när hon stått så länge. Hon behöver börja klättra också för hon behöver bygga styrka, så det började jag med efter passet... Och jisses stackars häst! De har fått börja låååångsamt med henne eftersom hon inte KUNNAT gå på annat än plant underlag, eftersom ingen nånsin gjort det med henne. Och det kändes på allvar som att vi galopperade en STOR galopp upp för backen, bara att det var skritt och knappt gick framåt. Efter 3 steg var hon andfådd dessutom. Helst ville hon inte gå ner heller om hon inte fick springa.. Men det är bara att köra på och jobba vidare med det så blir det väl bättre.

Men lite bitter har jag blivit såhär i efterhand. Återigen får jag börja om. Återigen får jag sätta mig på en inte så utbildad häst. Jag har sagt länge nu att jag känner mig färdig med det. Jag vill rida bra hästar som kan ta mig framåt så att jag kommer några rejäla kliv fram. Sen kan jag ta en grön häst igen. Efter Mejram kände jag att det var dags. Och så var det ju tänkt också de senaste åren men inget har blivit kontinuerligt tyvärr pga skador o annat...

Jag tror jag måste skaffa mig en egen häst helt enkelt. Som självklart kan bli lika skadad den. Men ändå. Jag hoppas hoppas hoppas att Jadas ägare och T ska komma fram till att det är en jäkligt bra grej att jag rider Jada också. Någon gång ibland bara så man känner att man kommer framåt också. Jäkla skitunge att bestämma sig för att satsa på ridningen igen lagom till att jag kommer hit. Vad är det för stil? ;)


Usch. Jag känner mig helt bitter. Men om 4 minuter är det positiva dagen så då får jag inte vara det längre. Alltså får jag få ur mig allt nu så att jag klarar att vara positiv imorn. ;) Egentligen tror jag bara att det handlar om att jag bara ridit två pass hittills varav det sista inte gick något bra och så har jag inte fått komma upp i sadeln igen än efter det. När det går dåligt behöver man rida snaaart för att få väck den dåliga känslan. För det sätter sig verkligen och gror i en. Blä!!!!

Eftersom det var så jäkla varmt idag så bestämde jag mig för att faktiskt trotsa förkylningen och åka ner till stranden, vilket var helt rätt val! Där nere var det alldeles lagom varmt (tack vare vinden såklart) och alldeles strålande! Lagom med folk och man kunde gå ner och plaska benen i det iskalla Stilla Havet och sen ligga uppe o läsa...

Som vanligt såg man sjölejon lite nu och då, men det är ju nästan lika vanligt att man ser delfiner och jag behöver inte bli besviken idag! En rätt stor delfinfamilj kom simmandes och stannde en stund precis utanför den lilla strandremsan. Jag vet inte hur många gånger jag sett delfiner, men jag tröttnar aldrig på att titta på dom. Dom här såg dock inte ritkigt ut som flasknosar, men det gick ju inte att säga på det avståndet. De såg både större och mörkare ut. Flera bebisar hade de med sig också. :) SÅ söta! :)

Huga... Snacka om varmt! Klockan är 14 och vi har 37 grader i skuggan på våran "altan" på baksidan. Härligt! Vet inte om jag ska orka mig ner till stranden, några vänner som bor ditåt har 31 grader inomhus... Febern känns inte så febrig idag dock. Och det är tråååkigt att ligga inne, så jag vet inte hur jag gör...


Tog mig en rejäl dos NyQuil innan jag gick o la mig igår, eller rejäl o rejäl, mindre än vad som står att man ska ta faktiskt.. Men ändå. Somnade som en stock och stensov sen i lite drygt 8 timmar. Gött. Inte en enda gång vaknade jag! Inte en enda mongodröm! Det är UNDERBART med såna nätter när man är van vid motsatsen mer eller mindre.


Sen har jag för övrigt börjat twittra lite smått, eftersom man inte kan uppdatera bloggen med iphonen så får man ta till annat! lazertomte heter jag där med om någon är intresserad. Det är dock inte överdrivet intressant, iaf inte än, men lär väl inte bli heller.

Blääää!!!!!!! Igår på väg hem kände jag snoret komma krypandes. Under kvällen blev det värre o värre. Imorse kanske inte värre direkt, men så gick jag ner för att hämta frukost och kände att febervågorna började komma.. Ställde in ridningen eftersom det inte kändes som att 30+ värme med stekande sol, feber och dressyrpass var en bra kombination...

Har bara degat precis hela dagen. Har fortfarande pyjamasen på mig och ska ju gå o lägga mig igen nu. Har läst lite, mycket dator, en hel del wii (av den stillsammare sorten- mario kart) osv. Fick be mamma slå på ACn lite mer för jag pallade inte att vara så varm. Tyvärr hjälper det inte mycket nu, mina fötter, ben och händer känns som element. Hade helst stoppat in mina lakan i frysen en stund känns det som. Eller haft en vattensäng där man kunde sänka tempen...

Imorn hoppas jag på lättare huvud och att min stillsamma dag gjort susen för mina vita blodkroppar att bekämpa allt ont här i världen. Hade ju vart skoj om man kunde göra NÅGOT iaf... Tex åka o lägga sig på stranden o läsa... :)

Pismo Beach är en strandremsa här i cali som är den enda som tillåter att man kör runt med bilar och allt möjligt motordrivet på den. Min bror har velat åka dit ett tag och eftersom alla andra i familjen hade saker att göra idag så bestämde han o jag att vi åker dit o kollar läget!

Himla fin väg dit, och himla fin väg hem, och stranden var rolig!
Fast det är liiite otäckt när man kör runt på off roaddelen, där man får köra "to the best of your ability", för sanden är rejält djup här o där och man vet aldrig när man kör fast... :P Vi var nära på ett ställe, men när brodern lät mig bestämma väg tog vi oss ut såklart. ;)

Så när vi var tillbaka vid den andra delen där man inte får köra som en dåre och där man får campa osv så skulle vi köra upp en bit och ta en "sanddynebild". Vi hade kört på ungefär samma ställe innan utan problem, men nu körde vi helfast. :P Öppnade dörrarna och helt plötsligt var det inte ett långt kliv ner, utan marken var alldeles där.. :P En snäll herre som körde runt o stilade i sin coola Jeep erbjöd sig snabbt att dra loss oss, så loss kom vi utan problem. Fast sen åkte vi nästan fast preciiiiis innan vi kom ut på den blötare fasta sanden. Haha... :D

Det här halsbandet såg jag på Metroparks hemsida och blev störtförälskad. Funderade på om jag skulle beställa det eller om Marie skulle åka in till affären o kika efter det. Det hela rann ut i sanden iaf pga glömska (alltså inte maries glömska). Vet att jag tänkte på det nån gång men då var de slut på hemsidan. Sen tänkte jag inte mer på det igen.

Så idag gick vi in på affären för att kika på klockor. Står o kollar på ett par halsband och då ser jag det. Bland en massa andra halsband hänger ett endaste! Tog det såklart på stört och höll i det håååååårt tills jag gick bort till kassan o köpte det. Billigt var det också. 15 dollars med skatt.

Egentligen har jag inte så mycket spännande att skriva om. Men eftersom jag är dödstrött men inte vill sova riktigt än så måste man ju fördriva tiden med något, ellerhur? ;)

Igår var Marie ledig, så vi åkte till den stora fina mallen för lite shopping. Hon ville ha nya jeans att ha på jobbet idag- stora öppningsdagen av det nya H&M- Venturas första! :) Och eftersom vi ändå skulle dit så tyckte jag att en lunch på Ruby's måste vi slå till på, så det gjorde vi.

Så var första ridpasset här i landet avklarat. Fick ta itu med stora damen Monet som jag ridit en gång förra sommaren men INTE tyckte om alls. Hon var knepig, svår, bakvänd och bara BLÄ! Så det kändes lite sådär att få sitta upp på henne idag. Men ojojoj så långt hon har kommit! Tyvärr fick det bli ett kort pass eftersom en annan häst var så jäkla brunstig att hon knappt kunde stå, så den ryttaren och jag delade på det hela. Pga den ryttarens skräck för Monet fick jag rida först också. :P

Men det var nemas problemas! Lite klurigt först eftersom det såklart var graman på, och det har jag inte ridit med på länge som vanligt. Dessutom är den gramanen rätt kort, och så skulle jag ha den lång, men då var det för kvar på tygeln för att kunna göra något alls med händerna. Vilket hade varit bra om jag inte behövde höja innerhanden för att få igenom ställningen... Hmmm.. Nåja. Rolig var hon att rida och vi körde bara väldigt basic eftersom hon var lite stel. Jogga igenom henne och galoppa igenom henne.

Tanken är nu att det är henne jag ska rida, och förhoppningsvis blir det ca 3 träningar i veckan. Skoj skoj! :)

Fick tummen ur och skickade ett mail till högsta chefen på ena stället jag vill volontära på. Försökte hålla det väldigt kort samtidigt som jag sålde in mig själv till max och såklart skrev väldigt tydligen vem som sagt åt mig att kontakta just honom.

Det verkade fungera.
Inom en halvtimme hade jag ett svar. Så nu får vi se vart det leder. :)


Idag blir det iaf stall o ridning. Sååå skoj ska det bli! Men eftersom jag inte lyckats köpa en stövelknekt än får mina stövlar som tog stor möda att släpa med sig hit vänta någon dag till innan de får följa med. :P

Egentligen är jag inte förvånad, för jag tror faktiskt att personen jag ska skriva om verkligen tycker så. Det har märkts innan men nu blev det så tydligt att jag nästan blir lite äcklad.


Det har sällan funnits partiledare jag tyckt sämre om än Lars Ohly och framförallt Mona Sahlin. De är det absolut största skälen till att jag absolut inte kunde rösta rödgrönt i årets val. Jag kommer dessutom kräkas lite om vi måste stå ut med Mona som statsminister i minst 4 år. Jag ryser liksom vid blotta tanken av det.

MEN

Heller Lars Ohly och Mona Sahlin, än att SD kommer in i riksdagen. Om jag tvingades välja skulle det vara ett sjukt enkelt val och jag skulle inte tveka en sekund på att välja dem över SD. Det är liksom det viktigaste i år tycker jag.


Så idag skriver en fd klasskamrat en önskelista om dagen som börjar såhär:

1. Rödgrön majoritetsregering
2. Sverigedemokraterna kommer ej in i riksdag

Han ser alltså hellre att SD kommer in i riksdagen än att alliansen får behålla sin majoritet. Ju mer jag tänker på det desto mer äcklad blir jag av det. Samtidigt är jag som sagt inte så förvånad, och det spär på det man ansåg var den personens mindre bra sidor, utan även mina fördomar om många av de som röstar rödgrönt.

De säger att de står för solidaritet och allt vad de predikar så fint om. Men hur solidariskt är det att hellre ha in SD i riksdagen än att alliansen behåller majoriteten?

Pinsam är vad det är.

Idag åkte jag ut till stallet för att hänga lite med hästarna och tränaren. Det var barnkalas på G så jag skulle egentligen bara hänga lite medans de förberedde, men så var tjejen som skulle hjälpa till att leda häst/ponny åt ungarna sjuk, så jag fick rycka in och gå med häst med små barn på ryggen halva eftermiddagen. Det hade ju då vart bra om jag haft bättre skor på mig, skatepjuck var inte det bästa i den torra och något djupa sanden som underlaget består av... :P Mot slutet hade sanden dock bildat som hålfotsinlägg i skorna, och det var rätt bekvämt faktiskt...

Väl hemma insåg jag att jag fick slänga strumporna som aldrig skulle bli vita igen, och när jag tog en dusch rann smutsen verkligen av så man såg hur skitig man var. Haha. Så det kan gå!

Uuuunderbart mysigt att träffa dom mysiga hästarna igen, även om det är lite tomt utan de som flyttat. Men en ny bekantskap var det också! En sjuuuuuukt snygg 4aårig morganhingst. Måste ta kort på honom nån dag, wow säger jag bara! Fast han är tydligen sjukt ouppfostrad och lite av ett monster. Tränaren hade helst sett att han fick kulorna borttagna, men det vill inte ägaren så..

Blä vad trött jag är...
Så världens tråkigaste inlägg får vara slut nu! ;)

Ush... har egentligen ingen lust att skriva och är sur på blogg.se som inte har en iphoneapp så att det går att blogga från den... Det går liksom inte att fylla i annat än rubriksfältet när man surfar från den. Hopplöst! :p


Framme är jag iaf, och som ni förstår har jag fått min nya älskade leksak. Vi kom hem från flyget, slappade i några minuter, jag bytte om, o sen åkte vi till äppleaffären o köpte oss iphone4or till mig o pappa. Gött mos! :)

Nu är det inte ens 5 timmar tills taxin kommer o hämtar mig och min far. Sen åker vi. Jag har packat allt utom sista necessären och har även packat alldeles för mycket. Skickade med mamma en liten väska med skor och lite kläder för att fylla ut... Nu har jag mina två stora väskor + fyllt ut pappas ena för att den var för tom. Så mycket saker behöver jag inte ha med mig, men vafan. Jag får väl se till att antingen inte shoppa på mig nytt, eller göra mig av med mycket av det som följer med helt enkelt.

Mitt dilemma om ridstövlarna skulle med eller inte blev ett med. De börjar bli slitna, den ena har ruggats upp fult i lädret vid ena sporren, och den andra på insidan vid sadelkanten. De har ju snart 5 år på nacken så det känns helt OK att använda dem nu och sen låta dem vara kvar i USA och köpa nya när jag kommer hem igen.

Jag har säkert med mig en jäkla massa onödiga saker, och har inte med saker som hade varit roliga att ha med. Men det är bara o överleva. :P


Jag trodde faktiskt att jag skulle ha mer ångest över det hela än jag har. Känns mest som inför en vanlig resa dit, en på sådär 3-4 veckor. Kanske har det tråkiga vädret bidragit till att det känns helt ok att lämna rusket och kylan för lite mer sol och värme?

Det här var ju så bra att jag nästan vill byta parti... Fast jag har ju redan röstat.... ;)

Hahahaha.. Satt på MSN med en vän och han skrev något om hur han lagt ner allt som har med tidningar och nyheter att göra för att allt politiksnack driver honom till vansinne där den ena slår lägre under bältet än den andra... Han skrev "Och iom att alla väljer att göra allting offentligt via sociala forum så kommer människans sanna natur fram bakom all idiologi, vilket är extremt roligt."

Idiologi.... Idioti....


Det tyckte jag var roligt. :)

Så har jag varit och röstat också. Sådär lagom dagen innan man ska åka härifrån. :P
Jag personröstade för första gången också, i kommunvalet på en kvinna som ville lyfta fram djur och naturs positiva påverkan på våran hälsa. Alla andra tyckte mest bara samma saker kände jag, så vafan. :)

Sen när jag skulle gå från biblioteket där jag röstat, så var det ett äldre par som skulle ut, men damen kom inte åt dörröppnaren ordentligt så att hon kunde hålla den intryckt i 3 sekunder, rollatorn var liksom i vägen. Så jag öppnade såklart dörren, och varje gång man gör en sådan sak så förvånas jag lite över hur glada de blir av att man står och håller i dörren. För det verkar då som om att det inte är självklart att man gör en sådan sak. Jag hoppas att det inte är därför de blir så tacksamma.


Usch.
Nu har jag varit alldeles för PK och goodie two shoes i några blogginlägg.
Får väl ta något i-landsproblem snart, som hur tråååkigt det är att packa och hur svååårt det är att välja vilka kläder man ska eller inte ska ta med till USA...

Jaha. Då var de sista passen på älskade älskade Piri ridna. Tyvärr blev det ingen sista träning eftersom Lena var sjuk i fredags och inte jobbade igår. Så jag fick bestämma mig för att rida lika bra utan henne som jag gör med. ;) Hade ordnat fotografering så det var bara att göra. ;)

Jag tränade egentligen inte på något speciellt någon av dagarna, så jag har egentligen inte så mycket att skriva om något av passen. Jag jobbade bara på med det vi jobbat med helt enkelt. I galoppen så fram för skänkeln, fram med näsan, vilket dock är svårt att känna och utan någon på backen är det lite klurigt. Men när han är fram för skänkeln så sen många variationer, fram och ta tillbaka, för mindre och mindre hjälper och mindre variationer också. I fredags fungerade det bra men det var lite svårt eftersom det stod hinder överallt, man hade inte dödsmycket plats att röra sig på men det gick ändå. I vänstern lyckades jag sedan samla ihop honom väldigt bra och som den söta ambitiösa häst han är började han försöka göra vändingar, som vi tränat på veckan innan. Så arbetsvillig han är!!! I högern fick jag inte ihop honom fullt lika bra men ändå helt ok och bättre än vad vi kunde förr på egen hand.

Efter passet sa Åsa att både hon och Anna tyckt att han var jättefin, när jag då tackade men sa att han var ju lite lång i högergaloppen suckade hon högt och tyckte att jag nog höjt mina krav lite, för han hade varit superfin. Haha. :P

Igår var galoppjobbet ännu bättre, och även om det var mycket folk att sicksacka mellan så var det iaf inga hinder, så då passade jag på att köra några galoppserpentiner. Kändes riktigt stadigt och bra, blir så mycket enklare när man börjar få koll på samlingen. :) Dessutom så var jag noga redan från början att jag kunde få ner formen på honom om jag ville, och då framförallt i galoppen att han kunde vara lång o låg med bibehållen balans så att vi itne bara for iväg snabbare och snabbare. Sen kollade jag hela tiden av under resten av passet att jag kunde få fram och ner nacken på honom så att jag hela tiden faktiskt hade en ärlig form. Känslan på honom är dessutom att han är lägre i formen än han faktiskt är, så ja..

Det var ett superbra pass att få avsluta med, och Piri verkade nöjd också. När jag skulle trava av honom sträckte han verkligen ut också, något som kan vara riktigt svårt att få honom att göra. Heja Piri! :)

Bilder blev det som sagt också.

 

Varför kunde jag inte tittat upp på denna?

 

 

Också resten från lördagen

 

 

 

 

Inte lätt att vara skarp när det går fort... ;)

 

 

Och så gick vi ut i det gröna för några poserkort också... Tyvärr så mycket knott o skit så han vägrade stå still... Och sen kom regnet... :)

 

 

Världens bästa

Fredagen är slut nu. På torsdag åker jag, snortidigt på morgonen dessutom. Det innebär lördag, söndag, måndag, tisdag och onsdag. Sen åker jag. Är det dags att få panik nu?

Jag vet inte om det är dags, den har inte infunnit sig riktigt än dock tack o lov.


Idag red jag näst sista passet på Piri, det skulle bli sista träningen men Lena var sjuk. :( Så ingen sista träning på min älskade pluttskrutt. Men ett bra pass var det! Var i stallet länge, jobbade lite, red Piri och Lakris och kollade på ena hoppgruppen.

Imorn blir liksom sista gången jag är i stallet på hur länge som helst.
Men jag ska nog inte tänka på det, för då kommer nog paniken. :)

Idag tog jag tag i mitt behov av nya underkläder och gav mig in till Göteborgs Change-butiker. Jag tänkte att en BH som går att ändra axelbanden på behövs och att de borde ha en som fungerar. Men nä, det hade de icke. Jag förstår inte hur det kan vara så svårt för underklädesmärkena att göra en rejäl BH, som finns i större storlekar och som fungerar med de större storlekarna, som går att ändra axelbanden till halter eller kryss på. VARFÖR finns inte det? Jag har kollat runt rätt mycket, i både Sverige och USA. Jag har en som sitter där den ska osv, men som inte gör några direkta underverk för formen på bysten och inte fungerar särskilt bra med urringningar. Sen har jag en dålig som fungerar med en halterklänning jag har, men det är inte mer än fungerar. Och klänningen sitter såpass att den hjälper till att hålla allt på plats.

I dag provade jag några till. En var så konstig i storlekarna att jag blev lite matt. Den andra var som den jag redan har fast ännu sämre. Smala sladdriga band, inget rejält som sitter runt och om ger stödet som behövs. Utan som en billig pushBH för småbystade. Gick alltså inte att ha alls. Ens med lite vilja. Helt jäkla hopplöst!

En gång tog jag en BH och sydde om banden så att de låg i kors. Fungerade mycket bra men lite krångligt att få på och av såklart. Tänkte göra så igen, har en BH som jag TROR funkar till det, blir det inte bra gör det inget eftersom jag ändå aldrig använder den som det är nu...


Nåja.
Fick köpt två nya iaf, en vit som jag egentligen ville ha i en mer rosa nyans av hudfärgat men där fanns den inte i min storlek, så det fick bli en vit. Inte perfekt passform men tillräckligt bra tyckte jag. Slog till på en hipster som matchade också, några set ska man väl ha? Sen blev det en grön som satt så jäkla fantastiskt att man kunde tro att den sytts för mig. UNDERBART! :)

Älskar den grymma personalen och de 20% man alltid får som medlem. Gött. :)

Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde ta med Piri till USA. Eller att han kunde vara min- NU! Åh vilken häst! Det går inte att beskriva med ord vilken fantastisk varelse det är. Även om jag försöker ungefär hela tiden. :)

I fredags var det lektion igen. Minns inte så mycket av min framridning förutom att det kändes rätt så bra från början. Sen började vi jobba i trav och att verkligen få igenom ställningen i högersidan vilket han inte alltid vill om han inte får förböja sig eller något annat som underlättar för honom. Fick kläm på honom och fick gå ut på fyrkanten och hålla kvar ställningen och tänka lite svag svag svag bogen in med inner bak mellan frambenen. Byta varv och åt vänster var det istället svårt att hålla honom så han inte bara trampade ut med höger bak istället för att ta i med bägge. Mycket att parera men bra blev det!

Sen vidare med att få ordentligt tryck i traven och hålla formen och lösgjordheten. Svårt svårt svårt då han nu är så jäkla känslig att minsta lilla man gör så blir reaktionerna så stora från honom. Dels när man gör saker man inte vill göra för att man inte är annat än en glad amatör, men också när man måste korta upp tygeln för att man är så kass på att hålla den på rätt längd... Då blir det spänt o så måste man hitta rätt igen innan man kan jobba vidare. Fin blev han dock och det är en härlig känsla när det släpper. :)

Upp i galopp och ganska omgående börja samla den. Vid det laget var han så med att jag kunde variera galoppen mycket enklare och utan att tappa honom, vilket underlättade. Fick tänka mot piruettgalopp och även börja göra lite snävare vändningar och sen ut på större volter i arbetsgalopp och ibland mellangalopp och så tillbaka till den samlade galoppen igen. Piri var så jäkla fin och det var plötsligt rätt så enkelt att samla honom och när jag ville ha fram honom igen var det verkligen med bibehållen balans och allt vad man ska ha med sig. ;) Vändningarna var väl inte lika fantastiska men här o där blev de riktigt bra! Fick gå in på diagonalen sen och vända mot kortsidan jag kom ifrån och då blev vändingarna lite bättre. I högervarvet sen var det lite svårare som det alltid är. Samlingen var dock bättre än den brukar och han var lika lättreglerad, bara att vändingarna inte blev lika bra. Men vi kämpade på och tillslut fick vi till några riktigt bra.

Gick ner till trav igen och WOW vilken trav jag hade! Så då tyckte Lena att jag skulle gå in på en diagonal och prova en ökad trav. Det var bara att satsa och jävlar vad vi for iväg! Tog en till tillbaka och då var Piri verkligen med på noterna och bjöd på en ökning som verkligen inte går att beskriva! Jag flängde nog som en vante men blev ändå faktiskt tårögd av känslan. Haha.. :D JISSES!!!!!! Det är SÅ det ska kännas! Jäklar vilket kraftpaket han blev och det kändes som att vi tog diagonalen på typ 3 steg! Och det bästa var att tom Lena applåderade, och det gör hon inte ofta! ;)

Med det avslutade vi såklart eftersom han varit så otroligt duktig! I både galoppen och traven. Piri var så nöjd så nöjd med sig själv och det var såklart lite extra roligt att folk faktiskt sett det hela också. ;) Skrittade av honom ute i solen och kände euforin sprida sig. :) Det galoppjobbet var nog det bästa jag gjort. Det var så ENKELT att rida och så ROLIGT! :)


Så på lördagen bestämde jag mig för att jag inte skulle rida sämre bara för att jag red själv utan verkligen tvinga mig att ta mig igenom allt så att han kändes BRA! Det började väl mindre bra, eller han var helt ok i skritten o traven men sen när jag fattade galopp var han spänd som en stålfjäder. Stenhård nacke och bara studsa upp o ner istället för att gå fram för skänkeln. Hade det på känn eftersom han gått dubbla pass två dagar på raken så det var bara att ta itu med det. Mycket tempoväxlingar och hela tiden fram fram fram till handen. Hopplöst att det blir så men jag vet varför, vilket dock inte är något jag vågar skriva här, eftersom jag inte vet vilka som läser. ;) Lossnade gjorde han dock tillslut och sen blev han finare och finare. Det var helt klart ett av våra bättre egna pass. Efter vi tagit en skrittpaus tog jag lite trav med att få igång bak men ändå lyckas behålla en bra takt och tempo. Tog galopp sen och testade lite samling igen men inte lika mycket som på fredagen. Piri lossnade bara mer och mer och trivdes verkligen med jobbet. Provade även lite serpentiner när jag kände att jag hade honom så bra och det fungerade väldigt bra. Han var sådär härligt lätt att reglera igen och det var så gött att kunna komma dit SJÄLV! :)

Tog lite trav igen och ojojoj så fin han kändes. Sidvärts flöt på, jag kunde reglera tempot, bakkärran var igång och formen kändes riktigt fin. Hade verkligen inte tänkt prova någon längning alls, men kunde inte låta bli och satsade på en ökning igen. Vroooooom!!!!!!!!!!!!!! :) SÅ FIN han var! Kändes bra att få visa upp det för några som tittade också. En självförtroendeboost helt enkelt! Vi skrittade ute igen och sen fick han äta gräs en stund innan vi gick in. Ojojoj vad jag INTE vill flytta ifrån honom. Fick många snälla kommentarer från stallkompisar också, en sa "jag visste inte ens att han kunde gå så bra!!!" - det värmer så mycket men samtidigt så kan jag inte säga annat än att det är 100% Piris förtjänst.

Nu har jag bara två pass kvar på min älskade lilla lurv. Måtte han hålla tills jag kommer hem igen, för då SKA jag köpa honom, jag gör nog nästan vad som helst för det...

Som jag nyss skrev fick jag ju en svänga på älskade Corrobus i måndags. Han har fortfarande en stor del av mitt hjärta. Och även om jag tyckte att han kunde lyssna LITE mer på mina förhållningar så var han ju mest bara söt och snäll. :)

 

 

ahem... ta förhållningar var det??? ;) stackars stackars häst... :o

 

 

Älskade lilla guleböj! Tack för allt! :)

Eller det känns lite så iaf... Att jag är en struts som stoppar huvudet i sanden, fastän strutsar inte gör så...

Om två veckor smäller det. TVÅ veckor. Det är ingenting, ingen tid alls. Då ska jag sätta mig på flyget till Amsterdam och sedan på ett annat flyg till LA. Hem kommer jag inte förrän i juni. Jisses Amalia. Så länge har jag inte varit ifrån Sverige sedan jag var en liten liten bebis och inte hade flyttat hit än.

Men jag lät ju bli att ha panik över flytten förrän tävlingen var över, kände att jag behövde ha panik över den först. ;) Men efter tävlingen har ingen flyttpanik infunnit sig. Så jag tänkte att jag fortsätter låta bli det denna och nästa vecka, så får paniken helt enkelt komma de sista dagarna.... :P Fast jag får väl erkänna att jag fick lite panik idag när jag insåg att det börjar bli dags att bestämma en dag då jag åker iväg med mina smågrisar till deras nya hem... Usch.. Mitt hjärta värker när jag tänker på det!


Försöker göra det bästa av tiden som är kvar ändå. I måndags åkte jag till Härryda för lite häng med Sandra och Corro. Fick en mysig barbackatur på en pigg Corro i det underbara vädret. Så härligt!!! I tisdags tog jag en fika och biokväll med Hanna. Igår åkte jag ut till Säve för lite stallhäng med Ramona och Sara (Blev för övrigt ruskigt inspirerad av att se Saras träning, även om de jobbade basic för att hitta rätt igen. Jävlar vad jag ska rida imorn på Piri!). Idag vart det visserligen tandläkaren först, men det var skönt att få det gjort även om det inte var direkt roligt. Jag har fortfarande superfina tänder, fortfarande inga problem med de liggande visdomständerna dock ett litet hål som behöver lagas, och ett till som är början på ett, som kanske inte behöver lagas, men hon tyckte att det nog kunde vara smart att fixa till det så det inte blir värre när jag är i USA eftersom det är mycket dyrare där. Så det ska jag göra 2 dagar innan avfärd.. :P Men efter tandis hade jag roligt igen och åkte hem till Lou och Fiffot för fika, snack och sen sushimiddag.

Imorn blir det stall och hemmakväll, på lördag mys och wii hos Lou, på söndag häng med bästa E och K... Sen får vi se i nästa vecka... På lördag är det iaf hejdåfest. Ojojoj...

Nu kom nog lite panik ändå. :)