Nu är jag iofs lite onödigt negativ skulle jag tro, men ändå.. :(
Åkte från ett regnigt och grått Skara till ett underbart solskensvårigt Alingsås! Blev full med energi och begav mig ut på äventyr, hö och extern hårddisk behövde inhandlas. Men det blev inte mer än hö innan jag styrde kosan mot Härryda för lite stallhäng istället. Fy vad jag saknar att ha en mysig häst att rida ut på, speciellt när det är sol och underbart väder!!!

Vi chillade mest i stallet och jag ångrade lite att jag inte hade några ridkläder med mig. Insåg att det nog var cirkus 2 år sedan jag var ute o galopperade sist, det är ju helt löjligt!!! Så kan man ju liksom inte ha det, det är inte ok! Jag som inte gjorde annat än rida ut liksom... Men så började andra göra sig redo för att rida så jag och Kicki gick för att säga hej till Amanda i hagen. Då säger det kabrak och ett stycke häst kommer galopperande med en del av husväggen hängandes i grimskaftet... Då gällde det att tänka fort. Två hästar lösa, en utan husvägg men på väg ner mot järnvägsspåret, och en på väg in i hagarna med husvägg slängandes... Jag gick efter den på väg mot järnvägen och tack o lov hade hon stannat och gick bara ifrån mig en gång, sen lät hon sig fångas. Hon ville inte gärna gå över stallplan igen där andra delar av väggen låg men det gick så bra så. Sen började projektet att få in övriga hästar. Hästen hade kommit helt lös men även gått igenom staket och även dragit ner mellan stora hagen och den lilla där en häst gick själv. De var ju ganska uppspelta så det tog ett tag innan de lugnade sig och lät sig fångas innan de insåg att staketet var nere... Tack och lov verkar det ha gått bra, speciellt med tanke på hur jävla illa det hade kunnat gå!!! Såna spikar det fanns i plankorna som hängde med... Usch!!! Inte bara hästarna heller, människorna med!

Hjälpte till med lite haglagning också innan jag styrde hemåt för att hinna åka in till stora staden och träffa vänner. Jag blev dock så jävla seg att jag kände att jag inte orkade. Planerna var dessutom lite lätt luddiga och Lou var också ruskigt seg så vafan. Hemmakväll! Men under tiden jag sitter här och funderar över hur kvällen ska spenderas så kommer ett sms... Piri är halt. :( Ev hovböld och hovis skulle dit o kika ikväll men jag har inte fått höra mer så vem vet. JÄVLA SKIT!!!!!!!!!!!!!!!

Piriplutt får inte vara halt igen! BAJS!!! :(

Fast jag är inte bara dressyrsugen, utan faktiskt fortfarande hoppsugen. Jag tänker lite som så att vafan det är bara att tuta o köra och komma över den där jävla rädslan- so what om man åker av? Det är ju bara att hoppa upp igen, så tänker jag ju annars, vad är skillnaden om man åker av på ett dressyrpass, i skogen eller på hoppbanan? Knäpp är man nog allt...


Men dressyrsugen är jag ju också. :) Piri har gått som en jäkla klocka hela helgen! :D
Igår var han taggad igen, kändes finfin på framridningen men så kommer vi till galoppen och jag skulle jobba lite mer med den och hade börjat samla ihop galoppen mer så helt plötsligt försvinner Piris rumpa under honom och så drar han... Jag blev rätt paff men fick ju stopp direkt och kunde börja om det hela... Men jisses- Piri- sticka??? Näää sånt gör ju inte han... :P Men så försökte han några gånger till.. Vet inte om han var rädd för något men vi satt på mittvolten och han försökte typ vid kvartslinjen på samma ställe hela tiden... Hm???

Sen lite senare så var det jääääätttteeeeejobbigt att Peppe sprang i hagen utanför ridhuset, försökte jobba igenom spänningen men Piri blev spändare än en jag vet inte vad så det var lika bra att sakta av o låta honom lyssna och vänta in intaget av Peppe.... :P Sen kom vi igång igen och jag tvingade mig att hitta traven på honom vilket gick bättre än väntat. Försökte rida lite linjer ur LB:1 och LA:1 men det var tråkigt... så när det fungerade blev det mer galopp och mer jobb. Kändes riktigt bra och jag jobbade även där med lite programlinjer, försökte få till vändningen som är i LA:1an men tog sedan några serpentiner också för han kändes så fiiin. Bytte varv och samma jobb. Hade i framridningen tänkt att det är då fan att vi ska ha såna problem med spänningar i högervarvet och grubblade lite över vad vi ska göra åt det, och bara för det var alla de spänningarna borta och det var bara att sitta o njuuuuta. :)

Efter galoppen fick det bli lite sidvärtsjobb som fungerade riktigt bra. Laborerade lite mer ställning åt olika håll och ta halva diagonalen sidvärts och sen låta honom öka resten. Kändes som att det fungerade bra och sista ökningen red jag bara en ökning på kort diagonal och det var helt klart bästa hittills... Han tog i som fan så man hörde verkligen takten sitta hela vägen till slutet. Ahhh gött!!!!! :D Avslutade och gick ut och gick en sväng i det fina vädret med världens bästa Piri! En sån häst! :)


Så idag var jag taggad, visste att det bara var jag som ridit honom hela helgen och det brukar ju betyda bra saker... Dock var jag lite för taggad och han lite mör så jag ville för mycket i början vilket ledde till lite spänningar. Men jag taggade ner och han blev riktigt härlig. Dock var han återigen SKITFÅNIG och tittig, för ett nytt hörn den här gången.. Suck... Varför blir alla hästar jag rider tittiga??? :P

Efter framridningen fortsatte vi med förra veckans öppnor, men på långsidorna nu med 8metersvolter där det behövdes. Lite tjorvigt först att få ihop alla delar men det släppte mer och mer. Gick över till trav och det gick helt ok. Behövdes lite mer såklart men han var någorlunda avspänd, flytet ok och tvärningen hyffsat lagom. Fick växla lite mellan lättridning och att sitta eftersom han så lätt blir spänd, men vad gör det? Bytte varv och redan från början var det bättre. Skritten var bättre han var följsammare och ja, bättre utgångsläge helt enkelt! Så när vi gick över till trav gick även det bättre. Varvade lite lättridning och nedsittning igen för att hitta honom och sen började det lossna på allvar! Efter att han fånade sig i ett hörn och jag fick sätta mig för att få rätt på honom så var allt loss! Jag fick tom börja engagera i öppnorna som var riktigt bra! Kunde tillslut tom köra på lite längre sträckor! Wow!

Hann med lite galopp efteråt och han var sååå fin igen! Kom en långsida och kände nu måste jag öka i samma ögonblick som Lena sa att jag skulle prova en ökning. ;) Gjorde några såna och tog sen en diagonal som blev såååå härlig, fick ihop honom riktigt bra så jag fortsatte i förvänd och bara njöööt. Bröt av till trav och fortsatte njuuuta. :D Försökte träna på lite ökningar men vi fick inte riktigt till det. Han ville mer springa fort och då blir jag lite stressad. Men vi lyckades hålla formen och han låg riktigt fint i handen genom allt jobb och ja, han var bara ljuvlig helt enkelt! En sån häst!

Det är helt otroligt att man får sitta där och må så bra varenda vecka.
Jag har verkligen TUR! :)

Det blir mycket häst den här påsken! Hade fjäskat för Åsa så att jag fick rida Fia i torsdags, känner att det är bra för kondisen att rida henne ;) och så är det ju kul också! :) Sen tyckte Anna att jag skulle komma o rida Piri idag, för det var ingen annan som skulle göra det, och sen är det ju som vanligt ridning lördag och söndag. Skoj!!! :D

Så igår var det först rätt sorgset i stallet då älskade Krasse hade tagits bort några timmar tidigare. :( Men det var bara att ta tag i det hela efter att ha låtit Mejram trösta mig lite. Fia var som vanligt på gott humör vilket fick en att må ännu lite bättre- hon smittar alltid av sig av sin härliga attityd till allt. :) Det var allt lite jobbigt att komma upp på bjässen, trots pall, men mest var det nog jobbigt att hon är så satans bred, man får ju ont! :O Hur lyckades jag rida alla torihästar utan att gå sönder? Passet började ju kanske inte sådär jättefantastiskt. Fia tänkte typ "mihihihihi, undra om man behöver bry sig? hon har ju inte ens sporrar... mihihihihihihi" så det krävdes lite övertalning om att jo, man lyssnar... Men det blev bättre och bättre och galoppen kändes riktigt bra! Och efter galoppen var även traven rätt så härlig. Provade att sitta lite och tom det gick ju! Vissa steg kändes det dessutom som att det mesta stämde! Härligt! :)

Skrittade henne en sväng ute efteråt och det kändes som att vi bägge var rätt nöjda och glada med dagen. Åh vad jag saknar henne, samtidigt som åh vad skönt det är att rida en häst som inte är så MYCKET! :D Hon är verkligen helt fantastisk men samtidigt är hon så ruskigt stor och mycket att hålla ordning på...

Idag var det då dags för den betydligt enklare Piri. :)
Stod hinder lite varstans men de var uppställda så att det enkelt gick att rida runt. Piri kändes fin först men när jag började trava kändes han först som en jäkla planka i ryggen. Det gick dock över och han kändes super och travade glatt på. Galoppen var faktiskt inte riktigt lika bra idag, kunde inte få ihop honom ordentligt men det var egentligen bara det där sista som fattades. Försökte jobba lite mer med traven efteråt men fick ingen bra koll egentligen. Ville variera temp lite och göra lite avsaktningar-igångsättningar men det blev mest bara överladdat och spänt. :P Helt klart något vi måste jobba mer på. ;) Sen är det ju lite svårt när hästen är hoppsugen och försöker övertala en hela tiden om att man ska ta ett skutt istället. :P Men vi höll oss på marken och när vi var klara fick världens bästa häst äta lite gräs som belöning för att han är världens bästa häst! :)

Sen var det hoppkurs så jag passade på att kika och måste säga att jag är såååååå hoppsugen igen nu! Åsa sa att jag gärna får låna Fia och hoppa nångång men åhhhh det är ju läskigt också! Har inte hoppat sen i somras!!! Fast Fia hade jag ju fixat... Hon funderar ju återigen på om hon ska göra sig av med Fi, det är inte utan att man blir vääääldigt sugen på att säga Japp, jag tar henne! Men så vill jag ju till USA först... Hmm... Svårt... Men oj vad skoj man skulle ha med henne. :) Hoppa ofta skulle man ju kunna göra också. Wiiiiii flyga genom luften vroooom! :D

När man får sitta på en så fantastisk häst som Piri så blir man lite lätt jättesugen på att skaffa sig en egen krake. Gärna Piri då. :D

Han är verkligen en sån otrolig pärla att det är fan inte klokt! Har ridit tisdag, fredag, lördag och söndag och åh vad roligt det är! Han har varit pigg och taggad och så himla härlig. I fredag hade vi lite störningsmoment i form av hinder framme och vattenspridare på längst ner, men spänningen som blev i honom blev såndär bra spänning som går att jobba med. Vi gjorde inga underverk direkt men det var ett härligt pass som jag var nöjd med. :)

Sen i lördags slapp vi störningsmoment och kunde fokusera lite bättre. Fin var han igen och det var riktigt roligt igen. Försökte ha en plan men vet inte riktigt hur det gick med det.. :D Jobbade i galoppen med hålla honom framme men ändå kunna minska upp ordentligt och sen lite förvänd där han kändes otroligt fin. Traven efter det var som vanligt helt underbar och jag kände att men vi provar någon sidvärts och han flööööt fram. Och ÄNTLIGEN fick Lena se det!  Hon blev allt lite impad, höhö.. ;)

Igår på lektionen var han återigen finfin på framridningen, sen fick vi dock jobba med öppna längs medellinjen och ja, det är ju inte våran paradgren direkt men gick ändå bra mycket bättre än väntat och blev helt ok här och där. Tiden drog dock ut på tiden men lite galoppjobb hann vi med på slutet och det är sååå skönt att kunna sitta och finlira på detaljer och bara njuta av att lägstanivån ändå är såpass hög... Skönt att ha något som för det mesta fungerar iaf... :P Nu lär väl galoppen inte fungera alls till helgen bara för det, men ändå! ;)

De andra i gruppen var också nöjda med sig själva och sina hästar, skillnaden var dock att de inte så ofta är lyriska efter lektionerna, jag är det varje gång. Jisses vilken underbar häst han är min älskar Piri! :)

Idag var det återigen dags för privatlektion på lilla Piri. Lika bra att hårdträna inför min ridledighet. ;)

Pappa kom för att fota, men filmade bara, så det fick bli bilder från filmerna. Sen var det kaaallllt i ridhuset så han orkade inte vara kvar så länge så det blev bara från precis i början av uppvärmningen tyvärr. För ojojojOJ vad bra det gick sen!

Piri var lite extra stel i högerbakbenet, jag fick göra lite nya saker för att försöka få ordning på det. Lite förvända slutor som han blev förbannad över men det lossnade när vi tog det åt motsatt håll. Sen över till trav på volt och få ordning på form, sits och bakbenstryck. Så skoj att han redan från då kändes riktigt fin! Fick se till att han var riktigt bra innan jag fattade galopp och galoppen som blev var helt jäkla underbar (trots att det var vänstern som brukar vara svårare)!!! Den var rund och luftig och kändes som smör (haha, faktiskt bästa sättet att förklara det på! ;) ). Började reglera framåt och bakåt men samtidigt försöka behålla den känslan. Så kräva mer fram och mer bak. Han vill gärna vara innanför med baken och när man försöker leda in fram flyttar han hellre ut bak, hmmm... Men det blev bättre och bättre och han kändes otroligt härlig både framåt och bakåt. Blev riktigt samlat för att vara oss och det var myyyyyycket lättare än 2 veckor sen!

Ut på fyrkanten och göra några 10metersvolter, hela tiden tänka på att han spårar, är framme för skänklarna och allt sånt som ska stämma. Sen in på serpentin med 3 bågar där vi jobbade vidare med att det ska bli ännu bättre, att verkligen hela tiden våga kolla av så att han är med mig, våga rida på osv. Fick göra ett par stycken och sen gå över till 4 bågar- läskigt värre! ;) Det fungerade riktigt bra det med så då blev det några längningar på diagonalen istället, avslutade i förvänd på volt där vi bröt av till trav och fick till en höjdarövergång och traven sen var såklart ljuuuvlig. Sen gjorde vi något jag inte minns som vi dessutom fick avbryta för jag behövde en paus. :D

Så plocka ihop honom igen och få fram den ljuvliga traven igen. Övergång till galopp som vi gjorde om några gånger för att få den riktigt bra, och sen samma jobb i högervarvet. Han blev bättre och bättre och tillslut när jag skulle samla det där lilla extra så sätter han sig verkligen på arslet och jag tänkte oj, det här kändes som piruettgalopp samtidigt som Lena utbrister att vi precis fått till piruettgalopp i några språng, haha. :D lite framåt igen innan en sista samling och då var älskade Piri så jäkla med på noterna att det faktiskt blev början på en arbetspiruett. Duktiga lilla häst!!!!! :D

Ut på fyrkanten igen och några 10metersvolter igen innan vi gick över till serpentinerna, först 3 sen 4 bågar. Blev inte fullt lika bra, men helt klart godkänt, bara att Lena är snabb på att höja kraven på mig! ;) Så över till några längningar, både på diagonal och fyrkant, som kändes som att de blev riktigt bra! Avslutade igen med en volt i förvänd och sen övergång till trav. Traven var återigen helt underbar och då var det dags för några travlängningar. Och nu var han så jäkla igång att det sa mer VROOOOM än nånsin! Han tog tag i bettet och rörde sig så jäkla genom kroppen att jag inte hade en suck i världen att sitta på honom... Gjorde några försök men jag var trött och som Lena sa- han har (för ovanlighetens skull) så mycket bjudning att jag inte kan följa med honom utan måste både sitta och hålla emot lite. Så vi avslutade med lite lättridning och sen måååååånga klappar och pussar till världens bästa häst.

Åh vad roligt det är med såna pass! Både jag och Lena var helt lyriska och Piri såg hyfsat nöjd ut han med. :) Vi sa att det verkligen är tur att jag ridit såpass mycket riktigt bra hästar som jag ändå har, så att jag har känt på allt möjligt, och Lena sa att det även bidrar till att jag faktiskt kan göra allt hon ber mig om. Hon tycker tydligen att det är roligt att ha dessa lektioner för hon skulle försöka se till så vi kunde ta en på lördag också. Haha. :D


Så bilderna, som alltså bara är från framridningen

Ja, det är vad jag vill! Få ta med mig Piri till Kenya så att jag slipper missa en månads ridning på denna fantastiska häst! ;)

Helgens ridning gick alltså bra. I lördags var det först väääääldigt fullt i ridhuset men jag lyckades ta mig igenom framridningen utan att bli alltför ofokuserad. Sen blev det lite mer plats och jag kunde fortsätta jobba på. Försökte tänka på 5 fram- 5 tillbaka i galoppen och sitsen och händerna. Tog några förvända också och han känns alltid väldigt bra efter det. Traven kändes riktigt bra sedan och jag njöt av att få sitta där och bara rida runt med honom med mig! Provade några skänkelvikningar i trav också (typ som de ser ut i LA:1an) och jag blev lite förvånad när han blev ännu mer avspänd i dem. Även halterna fungerade någorlunda! Grymt roligt var det hela! :D

Såg ännu mer fram till lektionen på söndagen och åhhh vad roligt det var! Han kändes fin redan från början men fick lite strul i galoppen när han inte ville fram i högern utan var spänd, men vi kom igenom det. Vänstern var bättre men där har vi lite problem med att få honom att lyssna bakåt utan att släppa bettet. Sen jobbade vi med ännu mer galopp. Vi var på volter och på öppna delen skulle vi samla ihop dem och på andra delen öka på. Han blev väldigt fin i högern som vi började med. Jag var dock som vanligt lite för feg i svängarna men det var bara att ta för sig! ;) Gick sedan ut på fyrkanten och ökade på andra halvan av långsidorna. Piri var riktigt fin och lyssnade väldigt bra fram, och helt ok bak också! :) Sen blev det en diagonal och så en kortsida förvänd med. :)

Bytte varv och började trava. Och ojojoj!!! Han kändes sååååå fin och allt bara stämde! Tom skänklarna var stilla! :D I galoppen blev det dock sämre eftersom bjudningen försvann, fick inte 100% koll på det men här och där fungerade det. Traven efteråt var dock återigen ljuvlig, fick våga samla ihop det lite mer och sen gå in i några ökningar. Vi var dock lite trötta bägge två så jag orkade inte sitta emot och behålla den lugna takten hela vägen men början på varje längning blev väldigt bra.

Åhhh han är så fin!!!!!!!!!! :D

Ville rida Piri idag men det var lite ont om elever så Mejram hade ingen ryttare, medans alla andra hästar skulle gå var sitt pass, så jag tackade ja till att rida henne istället. Hon var på fruktansvärt dåligt humör i boxen och rätt stressad redan då (fick inte tränsa henne tex) och inte blev det bättre i ridhuset. Hon var väldigt stressad och gick blåste lite, något som inte är riktigt normalt för henne. Satt upp iaf och det blev lite bättre men jag märkte med en gång att det skulle krävas tålamod.

Började trava och mycket riktigt... Hon ville bara springa o titta och varken gå fram eller vara lugn. Tog inte hjälperna och ja, allmänt så som bara Mejram kan vara. Men jag körde på och försökte vara bestämd och konsekvent. Att få henne att gå fram är nyckeln till det hela och då hon inte ville ta skänkeln och blev sur på sporren så gick jag och tog ett spö, hade inte tagit något pga stressen men ja... :P Och tänka sig att hon blev bra så fort hon faktiskt gick fram för skänkeln! Hon var fortfarande ganska lättstörd av yttre stimuli men joggade på bra. Försökte tänka lite så som jag gör med Piri och kräva mer och mer vilket kändes som att det gick bra. Hon kändes faktiskt otroligt fin för katastrofstarten. Inget jättejämnt tryck men hon låg bra i handen, var rund i formen, trampade på och lyssnade på mig. Hann inte riktigt jobba med galoppen för travandet i början tog så lång tid, lite blev det dock och hon var riktigt duktig för det lilla jag hann!

Tyvärr blev det hela lite sämre på slutet då hon blev väldigt ofokuserad av att en okänd häst kom in i ridhuset, men jag bestämde mig för att vara nöjd ändå och berömma min lilla tjej. Skrittade av henne men hann tyvärr inte ut innan de två som skulle hoppa hade börjat sätta fart. Anna galoppade på rätt friskt bitvis och Mejram blev riktigt orolig av det och mitt hjärta brister lite när jag ser henne sån! In till stallet och in i boxen där hon blev tvärsur med en gång och ställde sig mot dörren som hon gör när man ska ta på henne täcket- ännu mer bristningar i mitt hjärta! Tror att det kan ha o göra med att några börjat ta på henne täcket innan de tränsat av eftersom hon är så knepig med det. Kanske därför hon inte ville bli tränsad innan? Anna sa också något om att flera elever inte kunnat tränsa henne nu.... :(

Tog bort täcket ner till privatstallet och tänkte att jag får ställa henne där när det är dags för det. Tog av henne skydden och borstade av henne. Sen vägrade hon bli fångad igen utan vände oroligt rumpan mot dörren och vågade inte ens lockas av moroten jag höll. Började pyssla med annat och tillslut vågade hon ju fram för att kolla upp den där moroten. Hon tog sig en tugga och vände sedan bort igen... :( Fick tag i henne och gick ner till privatstallet där jag satte fast henne och tog på täcket. Som vanligt när man gör det oväntat så blev reaktionen väldigt mycket mindre, knappt någon alls för att vara henne. Nöjd var hon dock inte och sprang tillbaka till sin box när jag släppte henne. Usch usch usch usch usch. :( Min älskade lilla skrutta. Jag får verkligen ont i min själ när hon är såhär stressad! Hon verkade dock nöjd igen när allt var klart och hon fått äta sitt kraftfoder, då kom hon glatt fram och mumsade i sig resten av moroten jag bjöd på och stod och pratade med mig ett tag. Skönt att få ett ok avslut på det hela! :)

Hon har ju såna perioder och det går säkert över snart, men ändå!

Fick även testat min kamera i ridhuset och insåg att den fungerar finfint i ridhus när det är ljust ute iaf! Alltid bra att veta! :)

I lördags lyckades jag fjäska till mig en privatlektion. Eller snarare så fanns det en ledig tid som jag kunde hoppa in på. Har inte ridit privat på Piri sen första gången jag satt på honom och med mitt stundande riduppehåll så behövs det! Började rida fram och han kändes riktigt fin. Försökte fortsätta tänka på att inte bara jogga runt hur länge som helst utan att hela tiden kräva mer och mer så att jag inte nöjer mig med avspänd när han känns bra. Tyckte det fungerade bra och var väldigt nöjd så långt!

Lena kom in och höll med om att han var riktigt fin. Gick över till galopp och för att verkligen tvinga mig själv att ta igenom honom både framåt och bakåt så fick jag när han kändes loss börja tänka 5 fram och 5 tillbaka, och att det skulle vara TYDLIGT vilket jag gjorde. Fick jag inte önskad effekt så var det bara att skärpa till sig och överdriva så att det hände något! Och det är så bra med sånt, för man får fokusera ordentligt själv, hästen får något att fokusera på, man märker vad som är rätt, hästen blir loss och väldigt uppmärksam, mm mm. När jag fått igenom honom bra och allt stämde med form, framför skänkel, stöd på bettet osv osv så gick jag in på en 15metersvolt och samlade upp honom lite, men vara noga med framåtbjudningen. Och när det fungerade så var det dags att verkligen sätta prov på det hela och verkligen samla ihop honom i några steg- helst utan att han kryper upp med nacken och släpper stödet. Tog ett tag- han är ju inte så van vid det numera, var rätt längesen Lina slutade rida honom ändå och jag har inte jobbat så med honom än, men det lossande tillslut och han var sååå duktig! Vi tog några omgångar tills det gick relativt smärtfritt att både samla ihop men även att balansen fanns kvar när jag red fram igen.

Över till vänstergaloppen efter en skrittpaus och där är det svårare! Mer jobb att få fram det där lilla sista där allt stämde men tillslut så gick även det, även om det inte blev fullt lika bra som i högern. Gick sedan ut på fyrkanten och jobbade med spårningen på rakt spår vilket inte är det lättaste alla gånger men jobbet innan hade gjort sitt så det gick att hålla honom på plats. Så blev det in på en serpentin som fick en underlig start då traktorn fått stopp i ena hörnet, men tänka sig! Känslan var där! Allt stämde! Hela serpentinen i balans och kontroll! WOOHOO! Vilken liten häst han är! :D

Över till trav där allt skulle stämma igen men form, spårning, tryck bakifrån, stilla skänklar och allt vad det är. Han kändes riktigt fin men varför göra saker som känns bra när man kan ge sig på det svåra? En av Piris mindre starka sidor är halterna. Det är säkert stor del hjärnspöken hos ryttaren men ja.... Några mindre bra men den sista blev helt ok! Jag ska köra vidare med dem och ibland bara nöja mig med en bra halt och snabbt rida på framåt igen, och andra gånger verkligen se till att han står still tills jag säger till och inte bara låta honom tappa bjudningen och börja trampa runt. Efter det hann vi med några bakdelsvändningar också, han är så jäkla slingrig när han vill så det är inte helt lätt, ställning och böjning ska vara igenom men då skjuter han ut ytterbogen och tar man fatt den åker rumpan åt valfritt håll och får man koll på den har han slängt över en på yttersidan istället.... Men när jag lyckas få alla bitar på plats och är beredd på precis allt i själva vändningen också så blir det helt ok... ;)

Avslutade sen med lite lättridning där jag verkligen fick driva igenom alla låsningar i rygg och bakben. Jäklar vad vi fick trava på tills det släppte men vilken skillnad! Gjorde sedan ökningar i låg form på stora volter där han fick göra ordentliga ökningar med alla bitar på plats, något som sällan händer då han är en sann bensprattlare! Han älskar ju att öka men det är mest flash och inte så mycket rätt. ;) Han blev ruskigt fin även det sista och ojojojojojojojojojOJ vilken häst det är! Både jag och Lena var hemskt nöjda och det var verkligen ett höjdarpass! Lena var mycket nöjd med mig igen och sa även att det märks att jag fått rida högutbildade hästar också, vilket är väldigt bra nu när jag rider Piri. Kul att höra!

Peppad till tusen blev jag, tyvärr blev vädret så jävla kasst och vägarna var GLASHALA när jag föröskte åka till stallet till söndagens lektion = jag fick vända hem igen. SÅ JÄKLA TYPISKT! Hoppas på att kunna ta en till igenridning på fredag...

Ridhus är helt underbart att ha, men i extrem värme och extrem kyla är oisolerade ridhus då verkligen inget roligt! I söndags var jag inte beredd på köldknäppen ute i Älvängen så det blev en KALL framridning då jag inte hade med mig någon extra jacka.. Tack o lov att jag blir varm när jag rider! :S

Piri har varit jättefin överlag dock. I lördags blev jag störd av saker vi inte måste ta upp, men lyckades fokusera om och var i stort sett nöjd med ritten. Kunde inte riktigt jobba med det jag tänkt men ja, med tanke på störningsmomentet är jag nöjd att jag klarade av att göra något alls! Söndagens lektion var inte alltför lyckad. Framridningen gick helt ok men sen sprack det. Piri var spääääännnnnnd och pigg och ville inte alls samarbeta i övningen vi gjorde och blev bara ännu spändare när han blev sur över att jag var jobbig med honom... Mot slutet blev det dock bättre och det fanns helt klart ljusglimtar. Det kändes även bra att faktiskt få känna på den spända Piri och veta att jag KAN reda ut det, även om det inte är helt enkelt! ;)

Idag var det desto bättre!
Var lite ofokuserad först, troligtvis pga sällskapet i ridhuset + hinder framme. För sen när jag blev själv en stund kunde jag jobba på och fick honom att ligga riktigt fint i handen och i vad som kändes som en bra form. Lyckades inte riktigt med sitsen i traven men det är bara att kämpa vidare! Jobbade med galoppen som blev bättre och bättre. Han försökte inte skicka över mig till yttersidan i vänstergaloppen och vi fick till lite bra förvänd åt bägge hållen. När jag tog trav igen efter allt galoppjobb var han ljuuuuvlig! Att sitta var inga problem och jag ville helst inte sluta rida. Men man måste ju och avjoggningen var nog det bästa vid åstadkommit hittills! Lång, rund OCH stöd i handen! Woohoo! Han är verkligen en prins den hästen och jag har verkligen tur som får rida honom. Nu måste jag bara vinna på lotto så att jag kan köpa honom också....... ;)

Bokade in en privatlektion imorgon vilket ska bli riktigt skoj! Hoppas att herren är på humör så att det blir något bra av det hela. Längtar som tusan! :)

Helgen med Piri har varit helt fantastisk måste jag säga. I fredags åkte jag ut ganska tidigt och var själv i ridhuset. Piri var piiiiggggg och jag insåg att jag inte ridit honom självständigt tillräckligt för att veta hur jag skulle få loss honom. I traven ville han bara flyta (eller snarare forsa) utåt när jag försökte böja o få igång inner bak... Jobbade med skänkelvikningar längs långsidorna a la Tora vilket fungerade bra men tog bara i skritt. Blev även mycket galopp eftersom han var så pigg och dessutom är ganska bra att få loss i galoppen. Tänkte på vad Lena sagt söndagen innan om att hela tiden variera tempo med små ökningar och minskningar och att se till att han hamnar framför skänkeln även i minskningarna. Red både på volt och fyrkant med en del ställa utåt, framförallt på långsidorna för att minska ökningstendenserna... :P

Efter ett tag var han väldigt mycket bättre och galoppen fungerade riktigt bra tyckte jag själv. Det resulterade ju även i att traven kändes rund, loss och igenom kroppen så jag avslutade där eftersom jag dels hade lite ont om tid, men även inte kände att jag hade så mycket mer att komma med. :D

På lördagen hade han gått riktigt bra på kursen han gick med på, vilket de tackade mig för- troligtvis oförtjänt! ;) Han var dock fin även för mig. Ville fortfarande flyta utåt dock... Ett nytt privatekipage i stallet red samtidigt och jag blev så förtjust i hästen så jag glömde rida lite, dessutom skottades spåret då hon skulle rida igenom ett program för Lena vilket jag tillät distrahera mig. Han kändes dock bättre än fredagen men mitt ofokus ledde ju inte till något fantastiskt. När programmet skulle ridas (kort bana) passade jag på att koncentrera mig och galoppera loss honom. Blev lite taggad och försökte tänka på min sits och att verkligen ta igenom honom. Fungerade suuuuper och ojojoj vad fin han blev! Blev några skritt-travövergångar med och sen när programmet var klart blev det skänkelvikningar på långsidorna i trav- som fungerade väl över förväntan, så jag provade några på ett ungefär som de är i LA:1 och även det fungerade över förtväntan! Woohoo! Avslutade då mycket nöjd. :) Underbara häst! :)

På söndagen fick jag återigen höra att Piri varit jättefin på kursen men jag vägrade gå med på att det var min förtjänst. Det är hans förtjänst för att han är bäst såklart! ;)

Red fram och fick hjälp med att få ordning på hans utflytande i volterna. Annars kändes han riktigt fin! Arbetet för dagen bestod av galoppjobb, fatta på en 15m volt vid A eller C, galoppera ner till E eller B och gå in på en till 15m volt och där sakta av, trava vidare, ny volt o fattning osv. Piri var lite väl taggad, på kursen hade de jobbat med galoppfattningar så han ville inte trava men vi fick ordning på det och galoppen kändes super. Återigen hela tiden jobb med små temposkillnader och att ha honom framför skänkel och att inte krypa ihop och in med näsan. Jag är tydligen bättre på att kräva jobb av honom i galoppen och jag insåg att jag nog är lite feg i traven för jag är rädd att förstöra avspändheten helt enkelt. 

Vi höll sedan galoppen och gick över till att göra en båge mot ex längs långsidan. Fungerade utan några som helst problem så tillslut fick jag istället göra 3 serpentiner. Första gången tappade jag galoppen direkt när vi kom in i den förvända bågen för jag blev ofokuserad. Men tänka sig att världens bästa häst minsann fattade förvänd direkt så vi kunde göra klart! :D Gjorde om det hela sen och det kändes härligt bra!

Bytte till andra varvet och samma jobb. Fick ta fram lite mer action i steget utan att han blev snabb eller drog in näsan och efter några färre bågar på slutet fick jag ta mina serpentiner igen. Som gick bra igen och en gång fick räcka. Hade koll hela vägen igenom kändes det som och balansen fanns där! Hurra! Såååå skoj att få göra något lite mer avancerat och att det dessutom fungerar. Ahhh vilken häst han är! :D

Trav sen som var ljuvlig och så ett par ökningar på diagonalen innan vi avslutade. ÄNTLIGEN skulle jag få prova ökningarna! Piris paradgren! Första gången lät jag honom med flit få lite för mycket utrymme att bestämma själv. VROOOOOOOOOOOOOOM sa det så fort vi vänt in på diagonalen. :D Fick ju sedan försöka fånga upp honom och få en mer kontrollerad ökning och då åkte rumpan lite in men vafan. Vilken känsla! :D Åt andra hållet bestämde jag lite mer och det var ett såntdär ovanligt tillfälle- jag kände att jag kunde rida hela ökningen! Woohoo!

Piri är så jäkla fantastiskt att det inte känns verkligt! WOW säger jag bara! Världens bästa häst! :)

Så blev filmen äntligen färdigladdad! Tänka sig! :D

Börjar med den, för bilderna orkar jag inte riktigt med än.. ;)
Nu när jag var över i USA blev det mest ridning på Belle igen, skimmelstot jag blev så kär i i somras. Men så i söndags så tyckte T att Belle behövde en vilodag då hon gått så himla bra de senaste passen, och hon ville att jag skulle prova Jada. Javisst sa jag med ett påklistrat leende och en klump i magen. Sist jag red lektion på Jada gick det inget bra alls. Eller näst sista gången snarare. Det var 2005 när jag gjorde min hästskötarpraktik hos T. Det hade gått super med Jada men så en dag tröttnade hon på min oförmåga att ge korrekta hjälper för galoppfattning och skickade helt enkelt av mig. Hon är/var ett sto med rätt rejält stort ego och passade det inte henne så bockade hon helt enkelt, rätt rejält dessutom! Hon tog sats genom att gå upp med framdelen och ta fart därifrån så bakkärran blev som en katapult. Härligt!!! Jag satt kvar tills hon byttegalopp o vred sig så att jag inte hade någon häst att landa på längre... :D Jag vred till bäckenet rätt rejält och har kvar ett ärr på armbågen men vafan.. :P Resten av passet gick strålande, för då var jag förbannad. ;)

Nästa pass red jag för första gången med graman, så att hon inte kunde ta farten uppifrån med framdelen. Det gick också bra, men ingen högergalopp som var det svåra för oss. Så efter det har jag bara ridit ut på henne, och sist var nog ett par år sen. Ute är hon hur snäll som helst och det gick i alla gångarter men nervositeten satt kvar!

Innan jag var klar för uppsittning sa T att hon vet att jag inte har de bästa minnena från Jada men att hon lovade att den hästen inte finns kvar längre. Så det var ju bara att tro på henne. Upp i sadeln och problem med en gång nästan.... :D Vi kunde inte skritta utan att takta, eller jo men då blev det knappt skritt. Men det är ju därför man har tränare som har jobbat med hästen i snart 6 år, eller hur? Traven gick sedan mycket bättre och jag vart NÄSTAN lugn inför galoppen. Vi började med höger för att bli av med hjärnspökena, som dock inte ville ge med sig med en gång eftersom jag faktiskt inte fick till en fattning. Lyckades släppa det och bara få fram galoppen och sen var det ju nemas problemas. Ett helt grymt underbart pass på en fantastiskt rolig häst! Vi jobbade överlag med öppnor i både trav o galopp, även ett par slutor men annars mer att få mig att rida med mycket säte o mindre hand.

Dagen efter skulle jag rida Belle igen men Tamara ville att Jadas ägare skulle få upp ögonen för vilken fantastisk häst hon har, men att det kräver ridning för att få fram det, så vi red bägge två och bytte hästar efter framridningen. Jag började på Belle och hon på Jada. Belle var ljuvlig och det var såååå typsikt att pappa var o tankade bilen i ungefär hundra år längre än tänkt och missade att få kort på det. Jada sen gick inte lika bra, men det var för att vi höjde kraven. Samma jobb men med högre krav och så började vi med arbetspiruetter i galoppen. Som var sååååå svårt tills jag fick rätt vikten och schlopp sa det så vände hon runt på en 5öring. Haha. :D Sååå jäkla härlig häst som är sååå rolig att rida! Svårt att gå från Belle till henne så direkt, från gröngöling till rätt så välutbildad, hon blir ju pissed off när man rider henne som en gröngöling! ;D

Jag har bilder från samma pass, men det får komma sen. Här är filmen. Man ser rätt tydligt hur spänd jag är i fattningen. Sen när jag vänt runt hindret och rider ner mot staketet igen sluttar banan rätt mycket neråt, det syns inte men är rätt rejäl lutning. Jag tycker det är obehagligt att galoppera neråt på Belle för hon är så obalanserad, såpass mycket lutning är det! :S Och Jada tycker det är hennes rätt att pinna på neråt, och då ska man fånga upp henne med sätet, varpå hon försöker hänga i handen istället, och hon är ruuuuuuuskigt stark när hon vill, så då får man vara beredd o hålla emot där med, varpå hon blir sur o slänger med huvudet för att se om det hjälper.... Sen efter ett par gånger när hon märkt att hon inte har något för det hela galopperar hon snällt o lugnt ner.. :P

Filmen blev bra mycket bättre kvalitetsmässigt än jag trodde också! Woohoo! :D
Fast tyvärr är den ju för bred för bloggen, men jag orkar inte bry mig just nu... :P

Det har såklart blivit en del stall sen jag kom hit, som vanligt. :)
I söndags blev det första ridpasset, fick rida själv (dvs ingen lektion) på Belle som stått i några dagar och först fick longeras för att få hur henne brallarna. :) Sen blev själva ridningen relativt katastrofal. ;) Efter att jag red henne i somras insåg ägaren att gramanen inte behövdes så den är tack o lov borttagen men i övrigt var det inte mycket positivt. ;) Fick ingen koll på henne alls eftersom jag inte litade på min egen ridning utan försökte joxa runt för mycket och försöka rida som de gör här borta. Det blev dock bättre o bättre och jag blev ruskigt förvånad över att galoppen blivit löjligt mycket bättre. Jag vågade först inte fatta galopp alls eftersom vi var på dressyrbanan och jag inte för mitt liv kunde förstå hur vi skulle få plats på den. Men numera kan hon ju nästan galoppera normalt så det var såklart inga problem. Jag var nöjd med passet trots den bristfälliga kvaliteten, mest för att Belle är en så himla härlig häst! :)

Dagen efter, dvs måndag, blev det lektion istället. Fick en hörsnäcka på mig och T hade en mikrofon, himla high tech och otroligt bra! Fick från början direktiv om att inte joxa utan hålla handen väldigt still och lite breddad och ge henne rejält med stöd tills hon slappnar av. Vips blev det ju aningens lättare att rida när man gjorde så. Och jag blev såååå glad över att de slutat med de joxande händerna! Dessutom var det verkligen lång hals som gällde och sträcka sig fraaam till bettet, vilket passar mig bättre på en häst som Belle! Bara det att slippa sitta med händerna ihop precis hela tiden hjälper. ;) Blev ett riktigt bra pass där Belle kämpade på riktigt bra. Väldigt basic arbete med att få henne fram till bettet och hitta en bra takt och tempo i traven. Mycket byta varv genom diagonaler vilket hon älskar. Haha, så fort man vänder in på diagonalen sträcker hon fram näsan och lägger sig underbart i handen.. Skum häst! :) Galoppen vart helt ok och nästan ridbar, iaf åt vänster. Överlag var hon duktig och sträckte ner näsan mer än hon brukar så T och groomen var riktigt nöjda! Skoj skoj!

Sen blev det två dagars ledighet tills jag åkte ut för en julritt idag. Hon var lite pigg först och skulle "bralla" (som enligt henne med ryttare på ryggen är en halv bakutspark med ena benet) men efter en låååång framskrittning var hon lugn igen. Redan från början sträckte hon ut-ner-fram sin långa hals så det bådade minsann gott! Fick på mig hörsnäckan igen och vi började med att få ihop skritten lite med en rund hals och jämnt stöd, sen försöka få henne att vara kvar där när vi gick upp till trav. Gick helt ok och sen fick jag ha lite tålamod i traven och bara sitta o hålla mig still o böja henne runt innerskänkeln tills hon gav med sig. Blev hela tiden bättre och vi gick över till raka spår och hon jobbade på bra. Tog galoppen ganska snart och hon var superduktig! Högern är väldigt obalanserad fortfarande men hon försökte verkligen och hon orkade ganska långa sträckor på rakt spår, något hon inte alls kan än. Så över till vänstern och tänka sig! Det kändes som en helt normal galopp! :O :D Fast hon blev lite pigg med när hon märkte att det var enkelt så hon brallade nästan i fattningarna och visade tydligt att hon inte hade haft något emot att dra en repa. :D

Efter det var traven ljuvlig! Hon travade på genom hela kroppen och var i en riktigt bra form för henne och var som smör i handen och lyssnade på allt! Red omväxlande volt och fyrkant med många diagonaler där fokus var att hon skulle vara rak OCH sträcka ut. Vilket fungerade bättre än någonsin! Hon följde med eftergifterna och man kände hela henne välva sig uppåt samtidigt som hon sträckte ut. Vi avslutade såklart när hon var så duktig och jag sken som en sol uppe på hästryggen! :D

Hennes ägare kom förbi med sina döttrar som skulle rida, så jag fick dela med mig av hur duktig Belle varit. Hon blev jätteglad och sa att det var jättekul att jag var ute o kunde rida henne igen. Och så erkände hon att jag var den enda förutom T som fick rida hästen, för hon litade på mig, min ridning och såg hur mycket vi tyckte om varandra. Blev alldeles rörd! Kul för både hjärta och egot att få sådant förtroende! :)


Nu måste jag hinna duscha innan det är dags för Kalle! :D Vi har såklart fixat så att vi får se det även här, och klockan 3 måste vi ju se det! ;)

Jag känner mig lite för stressad för mitt egna bästa. Man vet att det är dags att göra något åt situationen när man börjar känna igen destruktiva mönster och konstiga beteenden. Som att sitta till häst och vara rädd. :P

Hade både Piri och Mejram fredag och lördag, sen Piri och Jalapeño på söndag. Fredagen börjades med Pirret, hade inget val än att vara inne eftersom det var isigt på vägarna fortfarande. Inte mig emot att slippa oroa sig och som vanligt var han världens snällaste och skrittade runt runt runt. Visade lite sura miner mot dumma Peppe (Jalapeño) när Anna red eftersom han inte fått bråka med honom i hagen. Det var riktigt kul att se Anna rida Peppe och hoppa lite småhinder- riktigt tjusig häst!

Sen hade ungdomarna lektion och jag gjorde iordning Mejris för kvällens pass. Hindrena var låga och Anna la ut ett till cavaletti så jag hade det som vapen om hon tänkte vara lika seg som förra helgen. Det var hon dock inte, tvärt om! Hon var JÄTTEpigg men ändå rätt så fokuserad och jobbade på riktigt bra. Jag räknade dessutom fel på tiden och slutade mycket tidigare än jag behövt men kände samtidigt att jag inte behövde rida mer. Visst hade lite mer galopp varit bra men ja... :) Skrittade av henne avsuttet med henne lös eftersom vi var själva. Lilla söt följde så snällt efter ändå. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: jag önskar att jag var riiiiiik så jag kunde köpa henne o bara mysa med henne varje dag.

På lördagen började det med allmänt flams o trams, man märkte direkt att det skulle bli en seg dag där man var kvar alldeles för länge. :D Började med Piri igen men tänkte minsann försöka ge mig ut på de numera isfria vägarna. Vi kom dock inte så långt och den där rädslan dök upp hos mig och när han hoppade till några gånger kände jag att nä, vi går in. Väl i ridhuset var han såklart lika söt som vanligt. Får dock så ruskigt ont i arslet av att bara sitta o skritta så jag gick ut de sista 10 minutrarna och ledde honom, så 20 min av 60 var iaf ute! Woohoo!

Sen efter rätt så lång tid blev det dags för Mejram igen. Skulle haft sällskap av Hanna och Tammis men Tammis var tyvärr halt igen. :( Passet började sådär, först tappade jag ena handsken när jag skulle ta på den och fick hoppa av igen för att ta upp den... Sen hade jag inte spänt gjorden ordentligt så sadeln åkt bak, vilket fröken M INTE trivs med, så det var bara att hoppa av o sadla om... Mejram var dock på lika strålande humör som dagen innan. Pigg pigg pigg och mer ofokuserad men ändå helt ok. Dock hände något mycket ovanligt, fattade vänster galopp som vanligt när hon började kännas ok i traven men döm min förvåning när hon börjar köra sina bakutsparkar redan då! De kommer annars bara i högergaloppen så jag blev lite ställd. Provade att bara köra vidare men då o då kom de, rätt så rejäla också. En var dessutom tätt följd av något jag tror skulle vara en bockning, haha, hon kan inte bocka! :D Kände att hon nog var rejält spänd i ryggen så jag la ner galoppandet och tog lite mer trav istället.

Rullade sedan bara på i trav på volter och bytte varv ofta för att få henne mellan hjälperna men samtidigt lugna ner henne. Hon blev bättre o bättre så jag tog lite högergalopp, stel var hon men inga skutt eller bakutsparkar och tillslut började hon även slappna av. Fattningarna var dessutom bättre än vanligt och även avbrotten satt hyffsat. Tog lite mer trav där jag började pressa på lite mer och hon var såååå duktig! Blev liiite springigt i ökningarna men hon lyssnade på mig och kom tillbaka bra efteråt ändå så. :)

Tog galopp igen och fattningarna blev RIKTIGT bra och avbrotten med. Bytte till vänstern igen och hon överträffade sig själv återigen och nu var det utan bakutsparkar även där. Hurra! :D Det är så härligt att sitta på henne när hon blir så fin. Vänstergaloppen var verkligen rund och helt underbar. Härligt! :D När jag travade av henne sen kom en hel hög med frustningar och vi var nog lika nöjda bägge två. :)

Kändes lite trist att inte rida henne på söndagen men det var ändå spännande att få prova Peppe. Började dock med Piri men med en promenad, min rygg hade fått sig en törn av de oväntade bakutsparkarna dagen innan så att rida två hästar kändes inte helt lockande. Det positiva med att inte sitta på var att vi kunde ge oss ut utan problem. Piri var dock inte helt nöjd så på bortväg fick jag mer eller mindre släpa med honom. Dessutom skulle han helst sitta i mitt knä och jag TÅL INTE hästar som ska knö på en och trampa på en. GAH! Tack o lov la det sig så fort vi vände hemåt igen. Sen försökte han pipa till och bralla en gång också, men han är lite misslyckad med sånt och det blev bara lite ruskande med ett tillhörande småskutt. :P Inga andra stora händelser på den turen, förutom att jag nu har sjuk träningsvärk på framsidan smalbenen av att ha gått en timme i stålhätteskor (förutom alla timmar i stallet med dom på då...). Tur att inte benhinnorna tog stryk iaf...

Så var det dags för Peppe! Himla snäll i boxen men lite ängslig. Sen så är han så söt att man nästan dör! Sjukt sött ansikte! :) Han är 5år, fux, valack och efter Scandic, som Patrik Kittel tävlar i världscupen. Lilla Peppe är ruskigt snäll men såklart rätt så grön. Stark blir han också och man får inte bli hängandes i honom. Det var ungefär så mycket jag visste om det hela. :P Var ovant att sitta på honom men kändes ändå inte konstigt. Vi tog tyglarna och då blev det mer ovant. ;) Han ville gärna kröka på nacken och gärna krulla ihop sig, inte direkt bakom lod men väl bakom hand. Det var inte helt lätt att få honom att söka sig fram och ner i traven men vi lyckades till slut och ojojoj vad fin han blev! Ett annat problem var att få honom att svänga när man ville och så mycket man ville, haha... :D Dessutom är han väldigt väldigt framåt så att gå på med ytterskänkel för att få honom att svänga innebar även full speed ahead! :D

Galoppen var ack så härlig den med, men svårfattad. Och svårstyrd! Det var lite läskigt när vi i vänstern (som var vårat svagare) var på väg rakt mot väggen istället för att ligga på en rund volt... Hmmmm... Övningarna passade inte oss heller sådär super, övade på programlinjer men jag hade behövt mer basic. Det är liksom inte lätt när man sitter på en pigg o stark häst som lägger sig bakom hand... :P Men shit happens! Lena tyckte jag red honom riktigt bra men jag fastnade inte alls. Fick nästan lite dåligt samvete för jag kunde inte komma på något som var fel, bara att det inte var rätt! Han var ju egentligen ljuvlig med underbara gångarter och en otrolig arbetsvilja. Traven var stor o luftig utan att vara svårsutten och galoppen sååå jäkla rund.

Jag tror dock att det delvis hade med min inre stress att göra för när jag sovit på saken var jag desto mer lyrisk! Tyvärr var det då försent att ångra sig. Hade sagt att jag hellre red Mejram i helgen som kommer och så får det bli, fast jag nu surar på mig själv om att jag inte borde gett upp så lätt. Men vafan, jag ska ju ändå tillbaka till Piri så fort jag kommer hem från USA, för ingen är bättre än honom! :D

En hästuppdatering ska jag väl hinna med innan jag åker tillbaka till stallet för en helgs ridning igen. Fredag-söndag var det förra veckan, med två hästar per dag. Piri är ju friskförklarad men med en månads igångsättning. Vi började med 30 min skritt och helst på hårt underlag. I fredags fanns det inte utrymme eller väder för det så det blev ridhuset. Sååå skoj att få sitta på lillskiten igen! Så söt han är, speciellt när han blev skitförbannad när Anna hoppade Emelie. :D Red Mejram också och det gick väl sådär. Hon var ruskigt seg så jag ångrade att jag tagit av sporrarna. Fick ta ett långt spö o vinkla ut så hon såg det för att stressa upp henne lite.... :P Hon blev väl helt ok utifrån förutsättningarna men ja... Tänkte att jag skulle försöka väcka henne genom någon snabbare galopp på långsidan men när jag skulle bryta av igen ville hon inte alls så vi avslutade passet med några galoppvarv där hon fick brassa på lite på långsidorna. Hon blev verkligen jätteglad av det hela. Haha! :D

På lördagen hade jag på sporrarna igen men det hjälpte inte mycket. Fick kämpa hårt för att få henne att lossna. Hon var seg o styv och ville inte alls riktigt. Men jag bestämde mig för att inte ge mig och fastän det inte kändes som att de vanliga knepen fungerade med en gång så red jag på och tillslut efter en timme sa det schloff och hon blev helt fantastisk! Verkligen helt otroligt underbar blev hon! Men när jag tog in henne i stallet igen hade hon fått tre stora knölar ovanför vänster bog. :O Kallade in ridskolans egna expert på muskler kom o kikade och sa att hon haft det förut, att det är ett ovanligt tydligt exempel på stresspunkterna som samlar upp slaggprodukter. Vi kom fram till att det nog var för att hon vart så styv men sen lossnade så rejält eller nåt sånt. Himla läskigt var det iaf! :O

Sen gick jag ut o gick med Piri i mörkret, hade ingen lust att rida ute i mörkret men ville passa på att gå på hårt och utomhus när vädret tillät. Han var lite fegis och ville inte gå förbi bostadshuset och inte alltför långt förbi ridhuset heller, så istället för att bråka om det så gick vi helt enkelt fram och tillbaka där. Jag passade på att öva lite luciasånger och tillslut verkade Piri ha fattat vad vi gjorde och började frusta rätt nöjt. :)

På söndagen tog jag Piri först och satt den här gången upp på honom, men vi tog samma runda fram och tillbaka som föregående dag. Det var lite ljusare så vi var lite modigare men jag orkade inte pressa på, jag har ju blitt så ruskigt feg nu när jag ALDRIG rider ut! Och jag är livrädd att hans skada ska gå upp om han hoppar till för mycket. :S Han var dock supersnäll och vi gick där fram o tillbaka och sjöng återigen lussesånger. :) Lite kallt var det dock och 30 minuter var alldeles lagom länge att vara ute. Underbara Piri verkade dock nöjd och bjöd på en mysstund även idag, vilket han faktiskt gjorde varje dag. Oj vad jag tycker om den lilla hästen. Det är nästan lite läskigt när man fastnar så hårt för dom så fort. :)

På lektionen skulle jag nu prova hästen jag inte fick provat veckan innan. En privathäst som går med på lite lektioner. Himla trevlig häst att ha o göra med och det kändes rätt bra att sitta upp på henne, om än JÄTTEovant! Hon är stoooor men rätt tunn i kroppen. Stressig också men det finns inget ont i henne och hon far aldrig iväg så det var ingen jobbig stress. Sen kände jag mig dock återigen som en nybörjare. :P Kunde minsann inte rida hästen och jag började nästan känna mig lite värdelös när något hände och hon blev riktigt fin!

Stressen tog överhanden på henne ibland men det gick allt snabbare att hitta tillbaka och ojojoj vilken rolig häst! Så fin hon blev också när det lossnade. Riktigt kul att få prova och ägaren verkade inte missnöjd heller. Hon tyckte bara att jag var lite för snäll lite för länge, men vi var bägge överens om att hellre det än tvärt om på en sådan häst! :)


Nu i helgen blir det Piri igen och Mejram åtminstone imorn, på lördag är det osäkert men på söndag ska jag prova den nya stjärnan Jalapeño, en 5åring efter Patrik Kittels tävlingskompis Scanic. Jag har dock en misstanke om att Lena vill att jag ska falla så hårt att jag vill byta till Peppe, för hon har blivit HELsåld på honom. Hehe. Vi får väl se efter söndag! :)

Kände både på fredagkvällen och sen på lördagen innan jag åkte till stallet att ALL ridmotivation var HELT bortblåst! Jag var ju så ruskigt jävla taggad och ridningen var ju verkligen prio 1 och jag surade över att behöva åka till usa, vemdalen och kenya då det innebar mindre ridning på Pir. Men nu kändes det nästan bara jobbigt att behöva åka o rida. Nåja, det var ju bara att göra o väl där bestämde jag mig för att byta till Mejram. Hade jag ingen lust att rida kunde jag lika gärna ta henne så chanserna för att lektionen på söndagen skulle bli bra skulle öka.

Kände redan från början att det bådade gott, lillskruttan var väldigt mycket mer med på noterna än hon brukar redan från början. Det var LÄNGESEN hon blev så fin i framridningen så när jag pausade lite kändes det väldigt gött! Och hon fortsatte stråla och jobbade på riktigt riktigt bra! Hade ingen större plan på ridningen utan bara rida runt och ha henne mjuk, låta henne tuffa på där. Det var riktigt härligt och ack så gött att för en gångs skull inte vara ensam i ridhuset utan ha både Lena och Anna där, + lite publik! ;)

Mitt humör tog en helomvändning och resten av dagen blev strålande! :) Tänk vad hästar kan göra?
Jag är helt och hållet övertygad om att Mejram visste precis att jag behövde att hon skulle göra sitt bästa, för oj vad hon kämpade! Och efteråt var hon ack så nöjd med livet men rätt så trött. Det var iaf helt klart rätt beslut att byta häst, nog för att Dijon är fin men det ridpasset på Mejram behövde min arma själ. ;)

Pratade med en av de jag rider med numera, som rider Dijon, o hon sa att om det blir långvarigt med Piri kan jag ta Dijon för hon känner inte att hon MÅSTE rida honom. Väldigt snällt och det tål att funderas på om inte annat. Men vi får väl se! Piri ska till vet nästa måndag så efter det vet vi väl någon form av prognos.

Så igår fick jag först ett samtal från Åsa där hon frågade om jag kunde rida Fia eftersom medryttaren blivit sjuk. Inga problem tyckte jag! Blev inte att rida henne på lektionen dock för Fi hade stått i några dagar och bara ridits ut en sväng på lördagen. Kom dock iväg lite sent så det blev rekordfixning och sen kasta oss ut i ridhuset. Fia var lite styv o sträv men det var ju inte så konstigt. Hon lossnade dock mer o mer och efter de 40 minutrarna jag hade på mig så kändes hon igenomjobbad och lösgjord vilket var målet. Det är verkligen SÅ kul att få rida henne lite då o då, om inte annat får man sig en egoboost eftersom folket i stallet tycker att vi passar så bra ihop, haha. :D

Min grupp skulle ses en stund före vi skulle rida och prata igenom vad vi vill i gruppen, tävla eller så. Jag kände att jag vill ingenting längre.. :P Målet var ju att komma ut på LA men nu känns risken stor för att det blir till att börja om på LC... Hopplöst! Men vi kom iaf fram till att vi ska försöka ta oss ut o tävla allihopa till våren, så det blir väl skoj ändå hoppas jag.

Sen tillbaka ner till stallet o pyssla om lilla Mejram. Passade på att försöka göra något åt hennes man också, som dock står åt alla håll så det är inte lätt. Lite bättre blev det dock, alltid nåt! Hon kändes sedan minst lika fin som dagen innan. Hade satt på sporrarna när jag red Fifi och struntade i att ta av dem eftersom jag hoppades att hon skulle vara lika fin igen, helt rätt val! ;) Hon var riktigt fin och för ovanlighetens skull kändes framridningen nästan lite lång. Övningen för dagen var skänkelvikningar, först bara i trav och sen fatta galopp i slutet på den. Det första gick riktigt bra, för mig är det relativt enkelt att rida skänkelvikningar på henne eftersom jag känner henne så ruskigt väl och kan parera alla konstigheter hon har för sig. :D Men får man henne bara mellan skänklarna och är redo för ytterbogar och rumpor som åker åt sidan för mycket så. ;) Blev sämre med galoppfattningarna dock eftersom hon blir stressad av sånt. Hon lär sig med en gång och går bara o väntar på att få galoppera... :P Så jag fattade helt enkelt inte varje gång och försökte rida lite galopp på annat håll istället. Sen när vi var klara var hon sååå fin! Hade bra tryck i henne och hon lyssnade på minsta lilla. Hon gick nog verkligen precis så bra som hon kan just nu. Härligt härligt!

Trött blev hon dock min lilla vän men ack så nöjd med sig själv igen! Tre lyckade ridpass på två dagar, varav två RIKTIGT lyckade = mycket bra för själen. Det enda tråkiga med lektionen var att jag inte fick jättemycket feedback, men det var nog för att det inte fanns så mycket att säga. Lena hade iaf strålat som en sol mot lilla Mejram både lördag o söndag så det är ju ändå ett gott betyg. ;) Men det känns ändå hemskt trist allt. Jag trodde aldrig att jag skulle fastna så hårt för Piri på så väldigt kort tid. :(

Den stora egoboosten kom dock från en annan elev på ridskolan, som skaffat sig en häst som är ganska svår men som blir ack så fin när hon släpper i spänningarna. Först kom hon lite försynt och frågade om jag ville hoppa hästen för hon behövde någon duktig som vågade ha is i magen. Hästen hoppar allt men blir lite väl upphetsad. Gör inget dumt egentligen men ja.. Tackade dock nej till det eftersom jag inte hoppat sen i våras. Sen frågade hon än mer försynt om jag skulle kunna tänka mig att rida henne någnång, för hon skulle så gärna vilja att en duktig ryttare red henne så hon fick se. Hoppsan! Tackade självklart ja för jag tror att det är en himla rolig häst om man väl hittar rätt. Så vi bestämde att jag tar henne på nästa söndags lektion. Ska bli skoj men lite pirrigt! Tänk om jag inte löser hästen alls. :P Men skönt för självförtroende iaf, även om jag inte alls är mer än en glad amatör! :P

Viltrehaben avslutades tidigare idag än vi först fått reda på, så jag passade på att se till att jag fick vara med o rida på Piri på våran lektion. Kändes lite stört att åka sammanlagt ca 25 mil bara för en lektion, men vafan. Jag är sjuuukt taggad just nu och ville verkligen inte missa en hel helg! Jag vill rida och jag vill komma framåt och ta vara på varenda sekund som jag har tillgång till denna fantastiska häst. Har redan superångest över att missa 2½ vecka över jul och sen en helg pga skidresa och ytterligare 4 pga Kenyaresa! Hur ska jag få ihop det liksom? :S

Piri var på ganska gott humör när jag dök upp i stallet och jag försökte mig på att få lite gos, för ibland måste man liksom övertala honom. ;) Men när jag sedan gett upp för jag inte hade tid mer DÅ är det klart han kommer o lägger huvudet i ens famn och låter öronen hänga som den värstaste Ior! Underbart! :)

Vi satt upp och började skritta, Lena avslutade en lektion med en annan tjej och gav henne ett tips om hur man kan känna hur man har höfterna om ena höften gärna åker fram/bak eller om man viker sig i sidan. Jag var HELT inne i att fundera över det och satt ju på långa tyglar, men Piri är tryggast i stan så det ska ju inte vara någon fara... Tji fick jag! SKUTT sa han när han såg Farins illaplacerade bajshög på kortsidan... Satt lösare än jag borde gjort men så går det när de hoppar till så i skritt! :P

Vi red fram och Piri kändes fin. Lite tjorvig men inget som inte gick att lösa och det var helt klart godkänt. Sen skulle vi galoppera på kvartslinjen (ungefär) rakt mot Lena och se till så att hästen spårade och att vi då såklart satt som vi skulle. Började i vänster och där är ju Piri klurig eftersom han skickar över en på utsidan så väldigt (även om det knappt känns längre jämfört med första gången jag satt på honom :D). Men det blev bättre och bättre och nyttigt var det eftersom det bara är 5e gången jag sitter på honom och behöver lära mig hur det känns när han är helt rak o sådär. Gick över till högern där det var svårt att få in höger bak helt under honom men det gick det med och han var ljuuuvlig att rida!

Travade sen och fick verkligen Våga Rida Långsamt! Jag är van vid stora hästar och hästar som vinner mycket mark, så jag har lite svårt att hitta rätt takt och tempo på lille Piri. Så när jag väl hittade rätt så kändes det verkligen som slow motion. Men det var ju bara att rida runt där lite så hittade man känslan och det blev SÅ lätt att rida honom där. Jag kunde sitta bra och det var inte jobbigt alls. Jag som bävat inför att kunna sitta på honom... :D

Sen skulle vi rida snett igenom o öka lite o minska lite o så. Piri är ju dock som han är. Han är en dressyrhäst som älskar sina dressyrprogram och som kan dom bra dessutom. Snett igenom = ökning. Så han blir spänd så fort man vänder in och så vill ha dra... :P Jag har inte provat några travökningar på honom än så det var ju bara att lära sig att behålla lösgjordheten och SEN trycka på.... Inte helt enkelt vill jag lova men det kommer nog det med.

Jag är så jäkla TACKSAM att dessa fantastiska djur låter oss hålla på som vi gör. Det ger mig en sån otrolig lycka så det finns inte. Tack hästarna!