Åhhh nu har äntligen favvoserierna dragit igång i USA igen och därmed även finnas tillgängliga på MTVs hemsida! Som jag har längtat! ;)

Det är ju allra sista säsongen av The Hills, vilket gör lite ont i mitt hjärta, men det känns ändå som en bra grej så att man slipper bekymra sig om deras i-landsproblem deluxe! ;) Första avsnittet bådar gott inför framtiden måste jag säga, fast det ÄR inte lika bra längre. The City däremot blir ju bara bättre och bättre! Ser verkligen fram emot kommande avsnitt och kommer nog längta mer efter dom än efter Hillsavsnitten. :D

Weeeeeeeeeeeee! :D

Fan också!!!
Mamma kom ju hem igår och idag när jag kom hem provade jag nästan med en gång mina två klänningar som jag köpt och hon haft med sig från amerikat... De är från samma företag och samma storlek. Den jag helst ville ha var för liten precis i sömmen som får ihop kjol och liv, och den andra är tokstor. :(

Vad ska jag nu ha på examens"balen"??? :(

Det är mycket lån av saker nu måste jag säga! :P

I söndags när jag och Frida kommit hem till Skara och skulle lägga över lite grejjer från Heddas bil till min bil så var batteriet i min så jäkla stendött att bilen inte gick att låsa upp med fjärren och eftersom klockan var mitt i natten så vågade jag inte riktigt chansa på att även larmet var stendött och öppna med nyckeln... Nåväl... Fick ställt bilen hos Hedda och stoppat nycklarna i hennes brevinkast och gick sedan hem till Frida och lånade hennes cykel så att jag skulle slippa gå hem i mörkret. Spännande med en cykel som hade fungerande bromsar! ;) Sen i måndags så lånade jag Evas bil så att jag kunde åka till Skövde och biltema för batteriköp. Men nu hoppas jag att jag ska slippa låna fler saker! Har iofs kvar Fridas cykel, och tar hellre den än min cykel eftersom jag inte har varken bromsar eller luft i bakdäcket, men ändå. ;)

Var sviiiintrött i måndags så då orkade jag inte försöka byta batteriet. Johan hade dessutom lovat att hjälpa mig nån dag. Sen kunde han inte igår och jag funderade ett tag på att göra det men bestämde mig för att diska istället och sen vara med på mitt första powerstep pass som faktiskt var riktigt roligt men riktigt förvirrande! :P Så är det nu onsdag och jag borde kanske antingen ta tag i batteribytet själv, eller säga åt Johan att pallra sig hit... Men samtidigt vågar jag inte riktigt för tänk om det inte fungerar??? :O

Min bil hemma i Alingsås ska dock ha fått sig en ny fjäder och vara körbar igen! Alltid något?

Åh vad tråkigt det är att ha måndag när man haft en sån härlig helg i stallet!

Både lördag och söndag hade jag både Fia och Mejram att rida (den sistnämnda dock bara skritt 25 minuter...) och så skulle jag o Hanna hjälpas åt med Emelies box o foder. I lördags började jag med att mocka åt alla tre och fixa lite innan Fia fick komma in och göras iordning. Hon var dock inte överdrivet rolig att rida. Hon var styv som fan i sidorna och som en betongsugga i munnen. Försökte plocka fram övningar som skulle vara bra och det blev väl lite bättre allteftersom på framridningen men ja... Hon var fortfarande styv o träig och jag fick inte igång bakbenen ordentligt. Men skam den som ger sig och det allra sista så var galoppen kanske inte fantastisk på något vis men hon var iaf lätt i handen, och det är faktiskt ingen liten sak när det kommer till Fia! ;) Skrittade av ute i solen med Hanna och C- och åh så skönt det var! :)

Efter sista lektionen var det dags för lilla Mejram som var lite spänd först men som slappnade av så fort jag satt upp. Hade velat rida ut men hon hade tydligen varit JÄTTESPÄND på fredagen, det blåste lite och hon har inte ridits ute nåt så... Men när vi skrittade runt runt runt där i ridhuset kom jag ju på att man kan räkna skrittsteg som vi gjort på lektionen veckan innan. Blev iaf något att fundera över. ;) Lilla prinsessan var rätt nöjd med sig själv också och det var en mysig skrittstund ändå. :)

Så igår var jag ute rätt tidigt. Skulle skriva på programridningen som kursen hade så jag behövde hinna med Mejram innan det. Vart dock lite sent ute men hann med ändå. Mejram var på strålande humör och blev JÄTTENÖJD när hon kom in i ridhuset och fann flera kompisar där inne! :) Hon skrittade på så nöjt och var så ruskigt avspänd att det spred sig till mig också. Härligt!!! :)

Kursen sen var duktiga i sina programridningar och det var kul att få skriva lite igen. Man får så många bra tips på vad man måste tänka på själv. ;) Fick en paus med häng med Hanna sen och vi pratade lite om hästarna såklart. Efter lördagens kassa pass på Fia så kände jag att jag kanske inte alls skulle försöka få fortsätta rida henne utan ta Sallebralle som jag tokdiggar trots sina begränsningar... Var alltså inte supertaggad men kände ingen panik över det. Det är liksom aldrig TRÅKIGT att rida Fia. :) Jag tror dock att det är lite bitterhet som sitter i vägen. Piri är verkligen ALLT jag vill ha i en häst, förutom att han är liiiite liten. Han är så enkel ändå, fastän han inte alls är lätt att rida bra. Lena sa det också- fy satan så typiskt att han blev dålig nu! (Det är för övrigt dessutom lite komplikationer- så det är helkört med alla tävlingar... :( )

Nåja, in i ridhuset med Fia och sitta upp och skritten kändes riktigt fin. Traven sen kändes luftig o bra, men hon var fortfarande styv i sidorna och ville inte följa med vändande hjälper och inte ta yttersidans hjälper riktigt. Galoppen var INGEN hit, hon ville inte alls böja sina långa bakben och arbeta utan bara skyffla på... Blev väl lite bättre men inget wow... Sen behövde Lena sitta upp på en av de andra hästarna så vi fick jobba lite själva en stund. Körde 10metersvolter i skritt, ganska många, längs med långsidorna för att få henne att följa mig bättre och tog sen samma jobb i trav och det började faktiskt släppa lite. Behövde mer action i bakbenen så jag tog lite lättridning igen och försökte trycka på lite mer och ännu mer lossnade. Så när Lena satt av igen kändes det mycket bättre och då skulle vi jobba med att känna vad som händer när vi ställer och böjer åt olika håll och rakriktar där emellan.

Red upp på medellinjen och behöll först ställning och ev även böjning åt det hållet vi vänt från, sen rakrikta, så över till andra hållet, rakrikta, första hållet, rakrikta och så över till andra igen och byta varv och göra om hela proceduren. Fick hålla om rätt mycket för att inte svajja men i skritt blev det bra rätt fort. Sen i trav blev det mest svaj överallt. Hon har jobbats en del då och då med att man rider samma linje men flyttar rumpan från sida till sida lite snabbt sådär, så hon trodde ju att hon skulle göra så.. :P Men det blev ordning o reda rätt snart och hon kändes riktigt fin! Jobbade med att ha bakbenen med, framförallt på långsidan där det var mindre att tänka på! ;)

Så dags för galopp men då tog vi kvartslinjen istället. Vi svajjade mindre i galopp men där blev istället galoppen dålig när jag gick från "förvänd" till vanlig igen. Så det blev att koordinera sig så att man kunde vara beredd med lite spö där och då blev hon riktigt riktigt fin. Lät henne öka lite på andra långsidan men ändå vara noga med att få ihop henne efter och tänka sig att jag tom fick till det! :P Så bytte vi varv och tog vänster och jisses vilken galopp jag fick! :D Hon kändes visserligen lite trött men hon var ruskigt lätt i handen, galoppen bärig och man både kände och hörde bakbenen stampa på! Det hela avspeglades i själva övningen också som gick väldigt bra! Så efter några varv bröt vi av och tog lite trav där jag kände att jag bara kunde styra runt och haka på lite. Utnyttjade tillfället och red faktiskt vidare lite för att vi bägge skulle få njuta lite av den härliga känslan innan jag tog lite lättridning och sen avskrittning. Fia verkade himla nöjd efter passet också- trött men nöjd! :)

Och jag var också SÅ nöjd och alla tankar om att inte vilja rida henne var såklart helt borta! ;) Ringde Åsa för att höra om täcke och passade på att prata lite om det. Och det var löst så att jag nog kunde rida Fia när det inte var tävlingar eller annat i vägen (och flera halthästar på lektionshästsidan)- woohoo! Hon sa också att det inte var så konstigt att hon inte gått bra i lördags för hon hade fått bestämma väldigt mycket själv på fredagen. ;) Och att det kommer ju bara bli bättre ju mer jag rider nu. :) SÅ kul att få rida finaste Fifi igen, även om vi inte kommer komma upp till samma nivå vi var på förra året, och inte heller till min o Piris nivå, men vafan. Hon är så jäkla härlig så det får gå ändå! :)


Så gött med en härlig ridhelg som laddar på ens batterier!
Synd bara att bilbatteriet inte blev påladdat också! ;)

Jag önskar att jag hade lite städmani, bara en släng av det sådär. Mamma kommer hem på onsdag så då är det ju läge att allt är i toppskick.... Det är bara så jäääävla tråkigt... :P Och så är jag ruskigt trött.. Kanske ska sova istället och fixa imorn innan jag åker till stallet?


Det är jäkla tur att jag har världens snällaste klasskamrater iaf... Jag tror att jag har någon slags förbannelse över mig när det gäller bilar. Min har ju krånglat på alla de mest konstiga vis, inte minst nu när fjädern gick av medans bilen stod parkerad............. Så i förra veckan så hade ju batteriet dött på pappas och jag fick hjälp med startkablar för att få igång den. Så igår när jag skulle åka hem samma sak- stendött batteri. Ringde en klasskamrat som kom med sin bil och vi kopplade på startkablarna men icke sa nicke- fortfarande steeeendött. Så skulle vi bogsera igång den men se nä det gick inte heller, för kroken man ska sätta fast på min bil för att fästa linan i gick inte att gänga fast. Hurra hurra. Tog med mig marsvinen upp till lägenheten igen och ringde Åsa för att säga att jag inte kunde rida Fifi- kanske inte på hela helgen. :(

Men så har man ju då världens snällaste klasskamrater så världens bästa Hedda tyckte att jag kunde få låna hennes bil över helgen! :D :D :D Prata med pappa när han väl vaknat om hans bil och han tyckte att jag skuller köpa ett nytt batteri o byta för troligtvis är det som sitter i helkass. Så det ska jag göra på måndag hoppas jag... :P Men ja, efter lite mys hos några andra klasskamrater tog jag helt enkelt Heddas bil och tuffade hemåt. SÅ GRYMT att ha såna vänner! :)

Nu känns det verkligen som att exjobbet går framåt efter att jag lämnat in ett första utkast på det jag skrivit hittills till min handledare. Jag önskar såklart att det var mer men ja. Så är det alltid.

Jag tycker verkligen att mitt ämne är superintressant och superviktigt (såklart). Men det är inte roligt att skriva mitt exjobb, för ju mer jag läser desto sämre mår jag. Det är så fel så det finns inte! Igår satt jag och googlade bilder och filmer på späckhuggare i fångenskap och tårarna var inte långt borta kan jag säga. Erich Hoyt har i sin bok "The Performin Orca- why the show must stop" sammanställt siffror som finns på de vilda populationer man följt och räknat ut en absolut minimivolym som krävs för att på ett bra sätt kunna hålla späckhuggare. Den största anläggningen som finns idag är ändå 9000 gånger för liten. 9000!!!!!!!!!!!!!!!

I USA är reglerna om mått ett stort skämt. Minimilängd är ca 14 meter, dvs ungefär dubbla längden av en fullvuxen späckhuggare. Minimidjupet är 3,7 meter eller vad det var... Stora hanars ryggfena kan bli 2 meter hög- nte konstigt att fenorna lägger sig....

I några av artiklarna jag läst nu så menar man att späckhuggare är helt unika i sin sociala struktur. Att det bara är människor som har mer komplext socialt liv. Ändå fångar man in enstaka djur från sina familjer och sätter in dem i artificiella grupper där medlemmarna kanske inte ens talar samma språk. Det råder delade meningar om ifall man ska dela upp späckhuggare i flera underarter, främst två som lever olika, har genetiska skillnader, jagar på helt olika sätt och helt olik kommunikation. Tar man hänsyn till det i parkerna? Nej, såklart inte. Det finns idag 11 parker i världen som håller späckhuggare, 4 av dessa har bara en ensam stackars späckhuggare.

Jag får på allvar ont i min själ.


Googlade Tilikum lite också, späckhuggaren som dödade sin tränare tidigare i år.
Jag ser inget vackert alls i bilderna på honom, jag ser bara ett tragiskt öde för en magnifik  varelse.

Jag tog sovmorgon idag eftersom kvällen blev sen igår. Kände att jag var värd en riktig sovmorgon istället för att ställa klockan tidigt och sen bara få ångest över att jag inte kommer iväg ordentligt. :P Fick relativt mycket gjort i skolan men som vanligt så räcker det inte riktigt. Känner att jag ligger efter massor i exjobbandet och imorn ska det jag skrivit hittills in och jag har lite panik över att det inte är mer jag lämnar in... Eller panik o panik, inte panik utan mer att jag skäms över det. :/

Var taggad som fan när jag cyklade från skolan och tänkte tom vara så sjukt redig och ge mig ut på en rejäl promenad och ev tom jogga lite... Men sen försvann såklart all energi. Jag gjorde det inte med en gång och så hann jag bli hungrig o bla bla bla.. Hopplöst är man ibland helt klart!

Fick mamma att ringa Sea World åt mig (lite dyrt att ringa från mobilen) och så fick jag äntligen lite svar på hur stora bassänger de har- woohoo! Tack mamsen för det! Och tack hon som svarade också- hon hade inte infon i huvudet så hon kollade upp det och mailade tillbaka inom 10 min, det trodde jag inte. :) För att peppa igång mig lite så tänkte jag bjuda mig själv på B&J så jag passade på att ta en rejäl omväg till affären och det var riiiiktigt skönt att gå i den friska luften! Ringde Åsa medans jag gick och bestämde att jag ska rida Fifi fre-sön då hon ska åka bort! Woohoo igen! :)

Sen vid ICA hittade jag två klasskamrater med sina hundar, så det blev en del tjöt. 2 andra från skolan kom gående också, och när jag var vid kassan när jag köpt min glass kom ytterligare 2. Jisses vad jag kommer sakna det ändå, att man nästan alltid hittar vänner nånstans i närheten! Det kommer vara så TOMT! :(

Pluggandet idag började faktiskt bra. Var nära att jag inte åkte till skolan när jag kom ner till porten och ser att det faktiskt snöar, men det var inte så farligt så vafan. Fick sedan skrivit massor om delfinerna och tryckte så duktigt på spara hela tiden. Men så hade jag visst inte sparat på hårddisken på skoldatorn utan bara i en tempfil = allt borta! Så jävla surt! Lyckades dock andas och koncentrera mig som fan och skriva ihop det rätt så snabbt igen.... Puh!!!! Var nära ett totalt bryt där i några minuter! :P

Sen nu ikväll åkte jag hem till klasskamrat Sofie för att få lite hästgos och följa med när hon skulle träna program inför dressyrdebuten för hennes häst nästa helg. De var duktiga och hästen är så söt så söt! Fin också när han släpper, riktigt fin! :9 Det var LB:0 de tränade på och det var mest bara längningar som han inte riktigt har styrkan för och de små halva 10metersvolterna som var kluriga för dem. Tanken var från början (när vi pratade om det förra veckan) att jag skulle rida lite också, men jag tänkte såklart inte på att få med mig ridkläder hit så jag nöjde mig med att skritta hem honom från ridhuset. SÅÅÅ skönt faktiskt att få skritta genom skogen på en mysig snäll häst! Precis vad min själ behövde! :)

Ska se till att få hit ridkläder till nästa vecka så att jag får prova honom lite mer. :)

Imorn ska jag få lite mer av hästsuget stillat! Ska med Sofie i klassen o hjälpa henne träna på dressyrprogram. Det låter kanske fånigt för er icke hästintresserade men för mig är det sååå härligt och jag ser fram emot det så himla mycket! Tyvärr tänkte jag inte på att ta med mig ridkläder upp från Skara men hon sa att jag kunde låna hennes hjälm så jag får väl ta på mig något oömt o se om jag hoppar upp en sväng eller inte. :)

Men bara att få åka med ut! Ahhh!!!! :D

Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att komma igång!
Jag var ju taggad sist jag uppdaterade här, nyss hemkommen o allt sånt käckt. Sen vet jag inte vad som hände. Det snörpte ihop i mig och jag fick en liten rejäl ångestattack, som inte berodde på exjobbet men jag kunde inte komma på vad som spökade heller... :P Det är jobbigt det, när man inte vet varför det blir så. Mycket enklare när det finns en tydlig orsak så att man kan ta itu med den.

Sen framåt 22tiden gick det över och jag tog tag i lite disk, såg klart på hockeyn och kom sedan igång och skrev lite. Inte mycket, men lite. Och nu känns allt sååå mycket bättre! Jag är tom sugen på att gå upp tidigt imorgon med och hinna med ännu en morgonpromenad i Narnia! :)

Hade ju möte med exjobbshandledaren i eftermiddag och hade lite panik innan över hur lite jag gjort hittills. Men när jag satt där i skolan innan mötet så kom jag fram till en bra plan och insåg också att jag hade information på det jag kommit fram till dittills. Och på mötet kom vi även fram till en plan på resten och jag kan göra det utan att få tag i den informationen jag hittills inte fått tag i. Hurra!

Så fastän jag egentligen inte känner att jag fått något gjort idag så har jag nog ändå varit ganska produktiv. Jag måste dock bli bättre på att sätta fart på morgonen. Jag kom ändå upp halv 8 imorse, ändå var jag inte i skolan förrän 10? Då hade jag visserligen tagit mig en morgonpromenad, men mina morgonpromenader är inte så långa att det borde ta 2½ timmar från det att jag kliver upp till det att jag är i skolan...

Nu är det dags att faktiskt göra lite mer saker och inte bara sitta o glo hela kvällen. På mitt möte insåg vi att jag inte lämnat in ett enda utkast och att jag imorgon egentligen skulle skicka in mitt andra... Ooops! Så till slutet av veckan ska jag ha hunnit skriva massor så att jag har något att skicka in. Yikes!

Idag fick jag pratat med en vän om det jag var bitter över häromdagen. Och det var dels väldigt skönt att få lättat lite på hjärtat, och dels var det väldigt skönt att hon hade tänkt samma sak och höll med mig helt och hållet. Hon tyckte dessutom att om det händer igen ska jag säga ifrån, på skarpen.

Jag har inte lyckats skriva något alls på mitt exjobb i helgen och imorn är det möte med handledaren... Tanken var att jag skulle ha en del klart då.. HOPPSAN! Så nu funderar jag på om jag ska försöka mig på lite nu, eller helt enkelt gå o lägga mig så att jag kan gå upp tidigt och få gjort det jag måste innan mötet som tack och lov är på eftermiddagen... Tror dock att jag gör bägge- dvs kollar över det jag har nu, går sen o lägger mig så att jag kan komma upp tidigt och få gjort tillräckligt imorn.

Bra plan va?
Nångång ska väl vara den första som mina planer fungerar? ;)

Vi hade flyttat våran lektion från söndag till lördag den här veckan eftersom två av våra hästar skulle ut och tävla, nu blev det ju bara en eftersom Piri är halt, men ja. Jag hade pratat med Hanna när hon skulle till stallet tidigare i veckan och hon skulle se till att jag INTE behövde rida Curry. ;) Så sa hon att jag skulle få Salle vilket jag mycket hellre ville. Jag gillar honom, fastän han är skitjobbig att få igång. Han är snäll och mysig och en cool kille! ;) Men så kommer jag till stallet och kollar lilla listan och ser "Santa Fe"! WOOHOO! :D Var tvungen att läsa det några gånger för att vara säker att jag såg rätt, men det gjorde jag ju. :)

Fia var rätt sur över att inte ha fått gå ut på morgonen men blev glad över att någon kom och pysslade om henne istället. Det är så härligt med en häst som alltid är positiv till vad man än ska göra! Det blåste ju som SATAN igår så hela ridhuset dånade ju rätt bra, vilket jag fullkomligen HATAR! Jag blir ruskigt spänd och okoncentrerad och då är det klart att hästen bryr sig också.. Men Fia brydde sig ju inte mycket utan var mest pigg och glad. Och när jag väl får börja arbeta med något så brukar även jag sluta bry mig vilket även fungerade igår. ;)

Fia var fin på framridningen men lite nonchalant som vanligt. Men det blev bättre och i slutet av uppvärmningen kändes hon finfin. Sen skulle vi jobba med takten, att hitta en jämn takt och sen variera den. Först i skritt där jag sen fick jobba med att ihop henne mer och att hon faktiskt skulle vänta på mig där. Sen upp i trav och samma jobb, först jämn takt och så variera. Hon kändes riktigt fin redan från början och jag kände även att sitsen fungerade vilket jag inte trodde. ;) Kunde variera traven rätt bra och även om det fanns massor kvar att få ordning på så fungerade det väldigt bra och hon lyssnade framåt och bakåt och ja, kul var det helt enkelt! :D

Bytte varv lite och fortsatte innan vi gick över till galoppen där det dock blev sämre. Fia var trött och att få ihop henne i galoppen när hon är trött och man själv är trött går inte så bra. ;) Men vi var ack så nöjda ändå jag och Fia. Eller jag tror hon var nöjd, hon verkade rätt så nöjd! ;)

Sen efter lite fika så var det dags att ta itu med Mejram som skulle skritta i 20 minuter. Hon brukar inte bry sig så mycket om dånande ridhus vilket var skönt så jag slapp bli alltför nervös... ;) Mejram var dock spänd spänd spänd, säkert mest över att vara själv och lite dånande också såklart. Men det gick bra ändå, hon försökte takta ett par gånger i början men slappnade av sen.. Hon blev lite rädd en gång till men man får ju stopp efter ett halvt steg och sen slappnade hon av igen så. Lilla skruttan, hon verkade ändå tycka att det var skönt att få vara med lite igen. :) Får se hur det går idag, hoppas på att det mojnat LITE iaf... :P

Haha... Hade på TVn och strötittade medans jag satt och fixade med lite bilder från Kenya. Efter Boston Legal kom nu en film, ingen aning om vad den heter men den är brittisk, förutom att Jennifer Love Hewitt är med, men spelar britt... Hennes dialekt är sjukt dålig och det hela är väääääääldigt otrovärdigt! :P

Ja... Min sista sittning blev väl inte ritkigt som planerat. :D Middagen var ruskigt god och ännu trevligare! Hade ett riktigt trevligt bord med massa bra grannar. Alla var fina och glada och ja, gött mos helt enkelt! :)

Sen när själva festen började så mådde jag inte så bra och somnade sedan på ovanvåningen i ett klassrum.. :P Emelie ringde och undrade vart tusan jag var och jag samlade ihop mig och gick ner till festen igen. Var så jävla trött att jag först tänkte få skjuts hem men efter ett par tuggummin kom jag igång igen och partade loss det allra sista och kunde sedan titta på när folk städade iordning. Hahaha.. Folk hade inte fattat alls vart jag tog vägen och varför jag var borta så länge.. Hihi.. :D Kvällens bästa var nog när Alex hade hittat några gröna fläckar ute som han ville visa för de var SÅ HIMLA SKUMMA!!!!! Så vi går ut så är det bara nån jävla växt i gräsmattan... Score för den!

Efterfesten orkade jag verkligen inte gå på och en som jobbat på kvällen sa att hon kunde köra hem mig men tji fick vi för batteriet var dött... Försökte putta igång den men icke.. Så parkera den igen och traska hemåt. Somnade på soffan en stund innan jag la mig på riktigt. Vaknade rätt tidigt och öppnade balkongdörren för att få det kallt o skönt  i rummet- baksmällorna blir så mycket lättare att ta när det är kallt. ;) Sen har jag mått bra mycket bättre än jag trodde! Var dock tvungen att åka till skolan lite tidigare än tänkt och lämna pengar. Var inte direkt vårfräsch men det gick bra. Tog med mig en matlåda och fyllde på också. :D Hem igen och så lite chill innan jag gick till Milan för pizza med de andra. Var dock inte alls sugen på pizza så jag tog Emelies kanter och en cola. Det fick räcka! Sen gick vi hem till Frida o hämtade filmer och samlades hos pip för att se Wall-e. Åh så bra den är! :) Fast jag somnade en stund..... Deras fotöljer är för sköna helt enkelt!

Lagom till att filmen var slut kom världens snällaste Johanna och hämtade mig så gick vi till skolan och mötte upp hennes pojkvän med stor bil och fina startkablar. Bilen startade direkt och jag körde några vändor skara-axvall på motorvägsbiten där för att ladda på batteriet igen. Så håll nu tummarna för att det inte är fel på det hela och att den startar när det är dags att åka hemåt!

Ikväll är det så dags för sista sittningen som student här i Skara. Känns allt lite märkligt måste jag säga! Men jag vägrar låta gårkvällens bitterhet, martyrkänslor och allmänt depp stoppa mig. Har letat pepp hela dagen- vilket gått sådär- men nu jävlar!!! På med den härliga playlisten jag letade fram till Karin (men aldrig skickade till henne) och rejva loss mellan varven helt enkelt!

Naglarna är målade du är det bara resten kvar! ;)


Jag ska slå klackarna i taket och ha riktigt jävla roligt och imorn tänker jag vara riktigt jävla bakis!
SÅ DET SÅ! :D

Ojojoj vilken svacka jag fick ikväll. Dagen började skit efter en skitdröm om skitkillen från förr. Jag har funderat allt allvarligare på att ta bort honom från mitt liv igen, ta bort honom från facebook framförallt. För där tvingas jag se honom varje dag. Numera blir jag dessutom påmind i princip varje dag om hur han betedde sig och även om jag tycker att jag släppt det, att jag faktiskt godtog ursäkten och blablabla så är det nog mest något jag intalat mig själv för att rättfärdiga att återigen få ha honom i mitt liv på något sätt. Det är inte sunt någonstans att låta en annan person påverka en så mycket efter så många år. Jag har försökt ta bort honom innan, men han lyckas alltid hitta tillbaka på ett eller annat vis. Men det kanske är dags för ett nytt försök? Problemet är ju att jag inte vill, känner att jag inte är färdig med honom, jag har inte känt det otrygga lugnet tillräckligt många gånger än. Det är läskigt att själv bestämma något sådant. Att aldrig mer få känna den känslan. Även om jag egentligen innerst inne vet att den känslan inte är vad jag behöver.


Nåja.
Resten av dagen var riktigt bra. Ännu en av böckerna jag beställt hade kommit till biblan. Jag fick en väldigt klar plan över hur min inledning ska se ut men självklart så behövdes mer information- information som inte gick att hitta... Använde dock en av mina nyvunna kontakter och hon skulle försöka hjälpa mig, hoppas på positivt svar imorn. :P Det kändes som att jag fick en del gjort iaf och att allt löser sig. När jag kom hem hade jag även fått en av böckerna jag köpt. Nu ska jag bara lyckas kika i den ordentligt och bestämma mig för om det är något jag vill behålla ( =betala själv) eller ge till biblan när jag är färdig ( =kursen betalar)...

Sen var det dags för fix och trix inför morgondagens sittning. Det skulle dukas, pyntas, förberedas/göras för- och efterrätter, bordsplaceras osv osv. Det roliga är att vi ALDRIG lär oss hur tusan vi gjort tidigare med den jävla bärande stolpen som står mitt i jävla rummet... Hmm... Bra blev det iaf med mycket fin dukning och tranorna vi vek i måndags blev så fina så! Min placering blev även den finfin och jag var sjukt pepp inför vad som kommer bli en riktigt härlig kväll.

Men sen gick det utför.
Någonstans måste jag ju inse att det är mig det är fel på. Att jag på något sätt väljer att då och då ta till mig personer som inte alls är bra för mig och som beter sig precis likadant allihopa. Det kan liksom inte vara en slump och jag har ingen lust att sitta och undra varför det ska hända just mig. Jag är sjukt trött på folk som beter sig som denna människa gör, speciellt nu när jag blir ständigt påmind om vad tidigare likadana personer gjort. Jag har hela tiden ignorerat det och försökt låta bli att tänka på det alls för hittills har det egentligen inte spelat någon roll. Men när det blir lite mer uppenbart så fungerar inte det längre. Det drar upp saker som gör så ont i mig att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Samtidigt så orkar jag inte göra något åt det nu för om jag bara lyckas tänka bort det lite till så kommer det vara ur vägen sen. Jag försöker istället sätta mig på en hög häst och intala mig själv om att jag är så jävla bra som aldrig skulle göra så själv. Men sanningen är snarare att jag blir så sjukt ledsen över att de inte har högre tankar om mig än så, att de inte bryr sig mer. Det blir liksom så jävla uppenbart.

Och det är här rubriken kommer in. För jag önskar verkligen att jag nu var sådär riktigt troende. Att jag kunde känna en tillit till en gud och på något sätt veta att allt är bestämt av någon annan, att det inte är jag som sätter mig i dessa situationer. Att det dessutom händer av en anledning och tro på att gud inte utsätter en för något man inte klarar av, att det är meningen att jag ska ta mig igenom det här för att jag kan, och att det i slutändan kommer något så mycket bättre för mig. Jag förstår varför folk blir/är rejält religiösa iaf...


Dags att sova... Efter 2 redan och jag har saker att göra imorn innan allt drar igång!
Inatt önskar jag mig bättre drömmar...

Så idag kom informationen om alla hältor. Och jag får väl börja med de positiva nyheterna. Min lilla Mejris är frisk, men ska ha en ganska lång igångsättning. Men jag får skritta henne både lördag och söndag vilket jag ser fram emot! Mitt lilla hjärta! :) Lakris visade ingen hälta alls idag, men han ska få ta det lugnt en vecka ändå ifall ifall.

Peppe ska till kliniken imorn och kikas på så där vet vi inte än. Och så Piri då.. Tyvärr ingen hovböld (eller tyvärr o tyvärr, beror ju såklart på!!!) utan hovledsvrickning. Det positiva i det hela är att han var helt klockren överallt, inte en enda liten markering på något annat. Men han skulle behandlas imorn och sen vila i två- tre veckor innan långsam igångsättning. Detta innebär att vi missar lektionsmästerskapet och ena tävlingen vi skulle på. Andra tävlingen KAN gå, beroende på hur det känns då förstås. Kul. Jättekul.

Jag är så sjukt uppgiven över det hela att jag bara vill gråta. Och det är helt 100% egoistiskt tänkande också. Det är så jävla typiskt att när jag väl får sitta på en så fantastisk häst som han så kommer hur mycket som helst emellan. Visst är en hel del självförvållat (som att åka till USA och Kenya, som dock såklart var värt det). Men hältan i höstas och så nu. Visst hade jag fina hästar att rida förra året, både Lasse och Fia var/är hur fina som helst, men de var bägge två så jäkla jobbiga att rida. STORA och jätte jätte jättemycket häst att rida och ratta runt. Piri är bara så enkelt på nästan alla sätt och vis. När jag äntligen känner att det går FRAMÅT så jäkla mycket! Jag har ingen lust att ännu en gång gå ner 5 trappsteg och börja om där. Ingen lust alls.


Och om Lakris nu inte tänker vara halt (vilket såklart är superduper :) ) så innebär det att jag kommer få rida Curry. Vilket på något sätt är droppen som får uppgivenhetsbägaren att rinna över. :(


Imorgon ska jag försöka vara lite mer positivt inställd till allt. :(

Det är en jättekonstig känsla att ha vardag igen utan att ha ridit. Mina helger går ju ut på att jag ska rida rida rida och ägna min tid till stallet och knappt hinna eller orka göra något annat. Så det känns verkligen jätte jätte jäääätttttekonstigt nu när måndagen är över och jag fortfarande inte ridit? :P

Har inte hört något mer om älskade lilla Piri så jag får väl höra av mig imorn och se.. Sen ska min lilla Mejris tillbaka till kliniken på onsdag så då får alla hålla tummarna för positivt besked! Hon är för övrigt en riktig kelgris nu när hon inte behöver ridas och borstas (eller kanske framförallt slipper att täcket tas på och av hela tiden) av en massa olika människor hela tiden. Förra helgen tog jag ju och friserade henne- hon var sååå nöjd med att bli uppställd och lite ompysslad! Så igår var jag såklart inne hos henne och hon var på riktigt goshumör. Hon ville bli kliad på halsen och visade det TYDLIGT! Hon är ju annars en sån som absolut inte vill ha fysisk kontakt, när man kelar på Mejramvis står man bara brevid varandra och andas ihop. ;) Men igår kom hon och ställde sig nästan pååå mig så att jag skulle fortsätta klia! Söt! :) Hade hon inte varit som hon är med täcket hade hon fått sig en helkroppsgnugg med piggborsten. :)

Jag och skruttfian sommaren 08- åh vilken härlig galopp det var där längs flygfältet!!! :)

 

Sen så kikade jag ju på gamla bilder på Battis inför Saras tävling igår. Så skulle jag ge henne länken till albumet och passade på att kika på bilderna från allra första gången jag red hennes vackra häst. Jag var relativt nyss hemkommen från USA och kände mig fortfarande ganska morsk gällande ridning på hästar som kan spralla till det (tack vare älskade Axious) och fick prova. :) Det var ack så roligt och åh vad jag tyckte om Battis. :) Men lite jobbigt att se bilderna. Så smal jag var! Eller ja, jämfört med nu, jämfört med då var jag ju inte det... :P Dags att göra något åt det kanske?

Vad jag gör med underskänkeln kan man ju fundera över...

 

Och sen var det ju det där med att sova tidigt... Varför lyckas jag aldrig?
Nåja.. Jag får helt enkelt drömma fantastiskt underbara drömmar om en frisk Piri. Om härliga träningar med en avslappnad trav där skolorna fungerar och en härligt samlad galopp där serpentinerna är kontrollerade från början till slut och upptagen efter ökningarna sitter som en smäck!

Bli frisk nu kompis! :)

Det är helt otroligt hur jag aldrig lyckas komma igång på morgnarna... Skulle gå upp vid 8, gå en promenad o sen komma iväg så att jag var i skolan till 10 senast... Japp... 9 kom jag ur sängen, promenaden skippade jag därför men ändå var jag inte i skolan förrän 11. Hur lyckas jag vara så jävla seg egentligen?

Fick ändå en hel del gjort i skolan. Jag har en plan för en stor del av arbetet (eller stor o stor... men början iaf) men sen blir det lite mer problem eftersom jag inte riktigt fått tag i den informationen jag velat. Får väl boka in ett möte med min handledare i nästa vecka för att prata om det hela. Var även på möte med biblioteksnämnden där vi fick god tårta och sen efteråt fick jag mig en kort men bra pratstund med en annan lärare på programmet. Hon peppade mig om att det bara är att ta en annan vinkel på exjobbet och så blir det bra ändå, vilket jag också tror!

Sen bar det av till pip för tranvikning inför torsdagens sittning. Himla skoj att vika tranor igen faktiskt :D Har jag inte gjort sen ja.. vad var det? lågstadiet?? Under tiden fick vi våfflor med sylt och glass- wuuunderbar! Man satt där och vek lite, sen gå en meter och ta sig en våffla, vika lite till, ta en till våffla- osv osv. Helt ok! ;) Efter en liten kort slapptid fick vi ta oss i kragen igen och ge oss iväg till Coop för handling inför sittningen. Gick rätt så smidigt att både handla och ställa in allt i Smedjan så att vi sen kunde gå hem. Wow! Såhär mycket har jag inte gjort på en o samma dag på länge! ;)

Väl hemma fick jag en trevlig överraskning! Min skiva med specialnumret av tidsskriften Aquatic Mammals som mina kompisar delfin/späckhuggsforskarna föreslagit hade kommit! Woohoo! :) Så nu ska jag väl sätta mig och kika igenom det och sen SOVA!!!! För imorn SKA jag upp 8 och inte en sekund senare så att jag kan bege mig ut på morgonpromenad och sen komma till skolan innan 10! SÅ DET SÅ!

Fick med mig Frida idag på en sväng till Kungälv och Troya Horse Arena där det var dressyrtävlingar, div 1 tror jag bestämt. Sara skulle vara med och jag har ju inte sett henne eller Battis på hur länge som helst och jag behövde dessutom inspireras lite och se vad man jobbas efter så det var ju bara att åka! Vädret var helt underbart och rätt så perfekt till att åka på dressyrtävling. :)

Väl där blev vi dock inte superimponerade. I min enfald trodde jag att hästarna skulle vara lite flashigare än de var.. :o Men även om hästarna inte var flashiga var det mycket mjuk ridning och de flesta verkade ändå ha roligt! Battis var så fin så fin och liiite skillnad har det blivit sen sist. ;) Satt dessutom o kollade på lite bilder igårkväll från 2005, och det har hänt lite på 5 år kan man ju lugnt säga. :D Inne på banan gjorde de ett jättebra jobb och ska minsann vara stolta över sig själva. :)

Vi åkte sen vidare mot K vilket jag inte alls var sugen på. Skulle rida Curry och tyckte att Lena var duuuum som satte mig på honom eftersom precis ALLA hästar hade varit bättre än honom... Men antog att det inte fanns några alternativ så... Kommer till stallet o går ut med Piri i 10 min först. Han var sååå nöjd med att slippa täcket och komma ut en kortis i solen- pluttskrutt! :) Så börja med Curry som dock var rätt ren och fin från det han gått innan. Jag var så sjuuuukt osugen och de andra i gruppen försökte peppa men ja... Nä...

Så kommer Lakris tillbaka från sin privatlektion- han hade börjat superfint och sen efter en skrittbit var han plötsligt jättehalt... Hmmm... Så jag lät Maja ta Curry och så fanns det Nougat kvar till mig, men han hade gått och skulle gå efter så jag tyckte att vafan jag skiter i att rida istället. Så Frida och jag kikade på lektionen istället och åkte hem sen. Nu är lite för många hästar halta för att det ska kunna gå... Inte bra alls!!! Får väl se hur det blir och vem jag kommer rida. Om Lakris fortsätter vara halt så får Maja gärna ta Curry så får vi se hur det blir för mig.. Noggis är för liten så kvar finns Salle, Timjan som nog också är för liten och ev Pearl.. Hmm..


Så sjukt irriterande dock för jag är RUSKIGT ridsugen och vill bara träna träna träna... Så får jag inte rida alls på hela helgen. Big time bummer! :(

I och med att det inte blev något stall idag fick jag ju istället hur många timmar som helst på mig att PLUGGA!!! Hurra! Jag var faktiskt lite motiverad där ett tag. Men så är jag ruskigt allergisk mot höt (skulle jag tro) jag köpte till smågrisarna igår. Så jag fick ju helt enkelt ta en tablett. Hittade inte mina Kestine så jag tog en av de andra jag hade köpt till Kenyaresan, som jag aldrig tagit förut.

Antihistamin är ju min bästa vän under stora delar av året. Jag skulle inte kunna fungera som en normal människa när gräsblomningen är som värst utan det. Problemet är att antihistamin gör en trött- jättetrött! I USA finns massa preparat mot allt möjligt utformade för att tas på kvällen så att man kan sova, som t ex Tylenol PM. En vanlig värktablett egentligen men som även ska göra en trött. De flesta av dessa preparat innehåller antihistamin som trötthetsinducerande ämne. Alla allergitabletter gör en inte lika trött, Kestine funkar jag bra på t ex, andra är rena döden!

Tabletten jag tog idag var rena döden...
Var tvungen att sova/halvsova i närmare 3 timmar. 3 timmar jag hade behövt till läsande. Jag är fortfarande mosig i hjärnan och det är inte lätt att motivera sig när man känner att hjärnan mest är ett rosa fluff... Lite har jag dock läst i första kompendiet jag skrev ut och tog med mig hem. Problemet är att det är en miljon fotnötter insprängda överallt i texten som i sin tur ger en mer eller mindre vetenskaplig bakgrund till vad de påstått. Jag känner att jag nog måste försöka begränsa mitt sökande efter all denna litteratur också. Jag får nog börja inse att jag inte kan ha med allt! :P


Dags att sätta fart igen, vill ju kunna åka till Kungälv imorn och titta på dressyr! :)

Jag vet inte riktigt hur det blir med ridning i helgen och det stör mig nåt så otroligt för jag är SJUKT ridsugen men då vill jag ju rida en häst jag trivs med. Det är fullt på kursen som är i helgen som dessutom utökat kursen så frågan är vad som finns.... Kanske kan jag få rida Fia på söndag iaf? Har en känsla av att Lena kommer vilja sätta mig på Peppe annars... PISS!!! Alltid när det känns som bäst och man är som mest taggad! :( Önskar jag hade en häst i Skara att rida nångång ibland iaf... Eller att jag var stormrik så man kunde rida lektioner eller träna på nåt nånstans där i krokarna... Nåja, får väl se vad Anna säger imorn innan jag målar för mycket fan på väggen!


Fick ett ryck o städade först ut hos smågrisarna, som blev glada och nöjda. Mina små sötisar. Har ägnat dem alldeles för lite tid i veckan, skäms på mig! Får ha en vecka med extra mycket gos för att väga upp! ;) Efter det fortsatte rycket med hårfärgning. Vet inte hur det blev än för det är fortfarande blött men förhoppningsvis ser det väl ok ut. Är inget extremt men jag hoppas att det röda från lääääängesen försvann igen utan att ha tagit bort för mycket av skiftningarna som kom fram efter Kenya. Kommer nog få ge upp det här med att färga håret själv hemma... Det är FÖR långt nu! Antingen behöver jag hjälp av någon eller gå till frisören helt enkelt...


Och så till rubriken: Klänningarna jag beställde hade redan kommit fram idag! Helt otroligt! :O
Mamma sa dock att den rosa ser lite stor ut... Hoppas att den inte är det eller att det går att sy in! Stor eloge ska dom ha iaf det företaget för den sjukt snabba leveransen. Dessutom fick man 10% rabatt på alla framtida beställningar så att man ska vilja fortsätta handla hos dem. Och fri frakt i USA om man shoppade för över $150 och tror fri frakt till Europa om man shoppade för mer än $250. Helt ok!

Nu är jag iofs lite onödigt negativ skulle jag tro, men ändå.. :(
Åkte från ett regnigt och grått Skara till ett underbart solskensvårigt Alingsås! Blev full med energi och begav mig ut på äventyr, hö och extern hårddisk behövde inhandlas. Men det blev inte mer än hö innan jag styrde kosan mot Härryda för lite stallhäng istället. Fy vad jag saknar att ha en mysig häst att rida ut på, speciellt när det är sol och underbart väder!!!

Vi chillade mest i stallet och jag ångrade lite att jag inte hade några ridkläder med mig. Insåg att det nog var cirkus 2 år sedan jag var ute o galopperade sist, det är ju helt löjligt!!! Så kan man ju liksom inte ha det, det är inte ok! Jag som inte gjorde annat än rida ut liksom... Men så började andra göra sig redo för att rida så jag och Kicki gick för att säga hej till Amanda i hagen. Då säger det kabrak och ett stycke häst kommer galopperande med en del av husväggen hängandes i grimskaftet... Då gällde det att tänka fort. Två hästar lösa, en utan husvägg men på väg ner mot järnvägsspåret, och en på väg in i hagarna med husvägg slängandes... Jag gick efter den på väg mot järnvägen och tack o lov hade hon stannat och gick bara ifrån mig en gång, sen lät hon sig fångas. Hon ville inte gärna gå över stallplan igen där andra delar av väggen låg men det gick så bra så. Sen började projektet att få in övriga hästar. Hästen hade kommit helt lös men även gått igenom staket och även dragit ner mellan stora hagen och den lilla där en häst gick själv. De var ju ganska uppspelta så det tog ett tag innan de lugnade sig och lät sig fångas innan de insåg att staketet var nere... Tack och lov verkar det ha gått bra, speciellt med tanke på hur jävla illa det hade kunnat gå!!! Såna spikar det fanns i plankorna som hängde med... Usch!!! Inte bara hästarna heller, människorna med!

Hjälpte till med lite haglagning också innan jag styrde hemåt för att hinna åka in till stora staden och träffa vänner. Jag blev dock så jävla seg att jag kände att jag inte orkade. Planerna var dessutom lite lätt luddiga och Lou var också ruskigt seg så vafan. Hemmakväll! Men under tiden jag sitter här och funderar över hur kvällen ska spenderas så kommer ett sms... Piri är halt. :( Ev hovböld och hovis skulle dit o kika ikväll men jag har inte fått höra mer så vem vet. JÄVLA SKIT!!!!!!!!!!!!!!!

Piriplutt får inte vara halt igen! BAJS!!! :(

jag är så ruskigt seg så det finns inte... och tanken är att jag ska bege mig in till göttelaborg ikväll för att träffa lite vänner... hur i hela friden ska jag orka det? ett val som var helt fel var att byta om till mjukisbrallor lite snabbt när jag kom hem nyss..... blev ju inte direkt piggare av att vara så bekvämt klädd! ;)

Det är riktigt svårt att fokusera på sitt exjobb ibland. Jag var ju redig och kom iväg till skolan tillslut, men inte ens där kunde jag fokusera ordentligt. Först så var jag skittrött, såpass att jag somnade rätt många gånger där i biblan.. :o Men sen så tar det där jäkla habegäret över så att jag inte kan tänka på annat än att jag viiiiiiiilllllllllll haaaaa och intalar mig själv att exjobbandet skulle gå som en DANS om jag bara hade en ny såndär fin liten sak.


Den här bara vill hem till mig!


Denna kan också tänka sig att bo med mig


Fast den behöver ju inte vara rosa, för denna matchar ju allt



Visst blir livet enklare om man har en miniPC i sitt liv?
(Även om man redan har en laptop...?)

Fast jag är inte bara dressyrsugen, utan faktiskt fortfarande hoppsugen. Jag tänker lite som så att vafan det är bara att tuta o köra och komma över den där jävla rädslan- so what om man åker av? Det är ju bara att hoppa upp igen, så tänker jag ju annars, vad är skillnaden om man åker av på ett dressyrpass, i skogen eller på hoppbanan? Knäpp är man nog allt...


Men dressyrsugen är jag ju också. :) Piri har gått som en jäkla klocka hela helgen! :D
Igår var han taggad igen, kändes finfin på framridningen men så kommer vi till galoppen och jag skulle jobba lite mer med den och hade börjat samla ihop galoppen mer så helt plötsligt försvinner Piris rumpa under honom och så drar han... Jag blev rätt paff men fick ju stopp direkt och kunde börja om det hela... Men jisses- Piri- sticka??? Näää sånt gör ju inte han... :P Men så försökte han några gånger till.. Vet inte om han var rädd för något men vi satt på mittvolten och han försökte typ vid kvartslinjen på samma ställe hela tiden... Hm???

Sen lite senare så var det jääääätttteeeeejobbigt att Peppe sprang i hagen utanför ridhuset, försökte jobba igenom spänningen men Piri blev spändare än en jag vet inte vad så det var lika bra att sakta av o låta honom lyssna och vänta in intaget av Peppe.... :P Sen kom vi igång igen och jag tvingade mig att hitta traven på honom vilket gick bättre än väntat. Försökte rida lite linjer ur LB:1 och LA:1 men det var tråkigt... så när det fungerade blev det mer galopp och mer jobb. Kändes riktigt bra och jag jobbade även där med lite programlinjer, försökte få till vändningen som är i LA:1an men tog sedan några serpentiner också för han kändes så fiiin. Bytte varv och samma jobb. Hade i framridningen tänkt att det är då fan att vi ska ha såna problem med spänningar i högervarvet och grubblade lite över vad vi ska göra åt det, och bara för det var alla de spänningarna borta och det var bara att sitta o njuuuuta. :)

Efter galoppen fick det bli lite sidvärtsjobb som fungerade riktigt bra. Laborerade lite mer ställning åt olika håll och ta halva diagonalen sidvärts och sen låta honom öka resten. Kändes som att det fungerade bra och sista ökningen red jag bara en ökning på kort diagonal och det var helt klart bästa hittills... Han tog i som fan så man hörde verkligen takten sitta hela vägen till slutet. Ahhh gött!!!!! :D Avslutade och gick ut och gick en sväng i det fina vädret med världens bästa Piri! En sån häst! :)


Så idag var jag taggad, visste att det bara var jag som ridit honom hela helgen och det brukar ju betyda bra saker... Dock var jag lite för taggad och han lite mör så jag ville för mycket i början vilket ledde till lite spänningar. Men jag taggade ner och han blev riktigt härlig. Dock var han återigen SKITFÅNIG och tittig, för ett nytt hörn den här gången.. Suck... Varför blir alla hästar jag rider tittiga??? :P

Efter framridningen fortsatte vi med förra veckans öppnor, men på långsidorna nu med 8metersvolter där det behövdes. Lite tjorvigt först att få ihop alla delar men det släppte mer och mer. Gick över till trav och det gick helt ok. Behövdes lite mer såklart men han var någorlunda avspänd, flytet ok och tvärningen hyffsat lagom. Fick växla lite mellan lättridning och att sitta eftersom han så lätt blir spänd, men vad gör det? Bytte varv och redan från början var det bättre. Skritten var bättre han var följsammare och ja, bättre utgångsläge helt enkelt! Så när vi gick över till trav gick även det bättre. Varvade lite lättridning och nedsittning igen för att hitta honom och sen började det lossna på allvar! Efter att han fånade sig i ett hörn och jag fick sätta mig för att få rätt på honom så var allt loss! Jag fick tom börja engagera i öppnorna som var riktigt bra! Kunde tillslut tom köra på lite längre sträckor! Wow!

Hann med lite galopp efteråt och han var sååå fin igen! Kom en långsida och kände nu måste jag öka i samma ögonblick som Lena sa att jag skulle prova en ökning. ;) Gjorde några såna och tog sen en diagonal som blev såååå härlig, fick ihop honom riktigt bra så jag fortsatte i förvänd och bara njöööt. Bröt av till trav och fortsatte njuuuta. :D Försökte träna på lite ökningar men vi fick inte riktigt till det. Han ville mer springa fort och då blir jag lite stressad. Men vi lyckades hålla formen och han låg riktigt fint i handen genom allt jobb och ja, han var bara ljuvlig helt enkelt! En sån häst!

Det är helt otroligt att man får sitta där och må så bra varenda vecka.
Jag har verkligen TUR! :)

Det blir mycket häst den här påsken! Hade fjäskat för Åsa så att jag fick rida Fia i torsdags, känner att det är bra för kondisen att rida henne ;) och så är det ju kul också! :) Sen tyckte Anna att jag skulle komma o rida Piri idag, för det var ingen annan som skulle göra det, och sen är det ju som vanligt ridning lördag och söndag. Skoj!!! :D

Så igår var det först rätt sorgset i stallet då älskade Krasse hade tagits bort några timmar tidigare. :( Men det var bara att ta tag i det hela efter att ha låtit Mejram trösta mig lite. Fia var som vanligt på gott humör vilket fick en att må ännu lite bättre- hon smittar alltid av sig av sin härliga attityd till allt. :) Det var allt lite jobbigt att komma upp på bjässen, trots pall, men mest var det nog jobbigt att hon är så satans bred, man får ju ont! :O Hur lyckades jag rida alla torihästar utan att gå sönder? Passet började ju kanske inte sådär jättefantastiskt. Fia tänkte typ "mihihihihi, undra om man behöver bry sig? hon har ju inte ens sporrar... mihihihihihihi" så det krävdes lite övertalning om att jo, man lyssnar... Men det blev bättre och bättre och galoppen kändes riktigt bra! Och efter galoppen var även traven rätt så härlig. Provade att sitta lite och tom det gick ju! Vissa steg kändes det dessutom som att det mesta stämde! Härligt! :)

Skrittade henne en sväng ute efteråt och det kändes som att vi bägge var rätt nöjda och glada med dagen. Åh vad jag saknar henne, samtidigt som åh vad skönt det är att rida en häst som inte är så MYCKET! :D Hon är verkligen helt fantastisk men samtidigt är hon så ruskigt stor och mycket att hålla ordning på...

Idag var det då dags för den betydligt enklare Piri. :)
Stod hinder lite varstans men de var uppställda så att det enkelt gick att rida runt. Piri kändes fin först men när jag började trava kändes han först som en jäkla planka i ryggen. Det gick dock över och han kändes super och travade glatt på. Galoppen var faktiskt inte riktigt lika bra idag, kunde inte få ihop honom ordentligt men det var egentligen bara det där sista som fattades. Försökte jobba lite mer med traven efteråt men fick ingen bra koll egentligen. Ville variera temp lite och göra lite avsaktningar-igångsättningar men det blev mest bara överladdat och spänt. :P Helt klart något vi måste jobba mer på. ;) Sen är det ju lite svårt när hästen är hoppsugen och försöker övertala en hela tiden om att man ska ta ett skutt istället. :P Men vi höll oss på marken och när vi var klara fick världens bästa häst äta lite gräs som belöning för att han är världens bästa häst! :)

Sen var det hoppkurs så jag passade på att kika och måste säga att jag är såååååå hoppsugen igen nu! Åsa sa att jag gärna får låna Fia och hoppa nångång men åhhhh det är ju läskigt också! Har inte hoppat sen i somras!!! Fast Fia hade jag ju fixat... Hon funderar ju återigen på om hon ska göra sig av med Fi, det är inte utan att man blir vääääldigt sugen på att säga Japp, jag tar henne! Men så vill jag ju till USA först... Hmm... Svårt... Men oj vad skoj man skulle ha med henne. :) Hoppa ofta skulle man ju kunna göra också. Wiiiiii flyga genom luften vroooom! :D